Ernst Cassirer

Från Wikipedia
Ernst Cassirer
Född28 maj 1874[1][2][3] ​eller ​28 juli 1874[4]
Wrocław[5]
Död13 april 1945[6][1][2]
New York[7], USA
Medborgare iKejsardömet Tyskland, Weimarrepubliken, Nazityskland och Sverige
Utbildad vidHumboldt-Universität zu Berlin
Philipps-Universität Marburg[8]
SysselsättningFilosof[4], universitetslärare, konsthistoriker[9]
ArbetsgivareHumboldt-Universität zu Berlin
All Souls College[10]
Kriegspresseamt[11]
Hamburgs universitet (1919–1933)
Oxfords universitet (1933–1935)
Göteborgs universitet (1935–1941)
Yale University (1941–1944)
Columbiauniversitetet (1944–1945)
MakaToni Cassirer
(g. 1902–1945)
BarnH.W. Cassirer (f. 1903)
Utmärkelser
Kuno Fischer-priset (1914)
Hedersdoktor vid Göteborgs universitet
Redigera Wikidata

Ernst Alfred Cassirer, född 28 juli 1874 i Breslau, dåvarande Tyskland, död 13 april 1945 i New York, var en tysk filosof, delvis verksam i Sverige, som verkade i den marburgska nykantianska traditionen, och utvecklade en kulturfilosofi genom en symbolteori grundad på kunskapsfenomenologin och vetenskapshistoria.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Cassirer studerade filosofi och litteratur vid universitetet i Berlin, men hade som jude svårt att göra karriär. Han disputerade 1899 för Hermann Cohen och Paul Natorp. Efter många år som docent utsågs han till professor i filosofi vid det nygrundade universitetet i Hamburg 1919, där han verkade till 1933, då nazisterna kom till makten.[12]

Han tvingades då lämna Tyskland. Först fick han en tjänst vid Oxford university och 1935 utnämndes han till professor vid Göteborgs högskola. 1941 utnämndes han där även till hedersdoktor.[13] Samma år ansåg han att Sverige blivit alltför otryggt för honom, och han begav sig till USA, där han blev lektor vid Yale University, och från 1943 vid Columbia University, New York, där han var verksam till sin död. Han avled 1945 på universitetets campus som svensk medborgare.

Han var farfar till den svenske språkvetaren Peter Cassirer (1933-2020).

Filosofi[redigera | redigera wikitext]

Cassirers huvudverk är Philosophie der symbolischen Formen 1-4 (1923-29), vilken anses vara en startpunkt för kulturfilosofin. Människan är enligt Cassirer ett "symboliskt djur". Då djur lever enligt sina instinkter, har människan skapat symboliska universum med strukturella innebörder som konstituerar deras förståelse av verkligheten. Filosofin är därmed, enligt Cassirer, en symbolfilosofi som söker visa symbolernas giltighet i andra vetenskaper och i och med detta konstituera kulturen. I detta resonemang är Cassirer beroende av Kants transcendentala idealism.

I hans sista stora arbete, The Myth of the State, som utkom postumt 1946, diskuterar han den totalitära statens idéhistoriska grundval, som han menar sig finna hos bland andra Platon, Dante, Machiavelli och Hegel, och slår fast att fascismens grundval symboliseras av myten om framtiden, samt förespråkandet av irrationalitet.

Cassirer ägnade sina tidigaste arbeten åt svenska kulturfilosofiska spörsmål, främst om Axel Hägerström, samt drottning Kristina och Descartes.

Bland Cassirers främsta anhängare finns Hans Reichenbach och Leo Strauss.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Ernst Cassirer, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ RKDartists, Ernst Cassirer, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] BeWeB, läst: 13 februari 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Кассирер Эрнст”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  7. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  8. ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
  9. ^ Dictionary of Art Historians, läst: 23 april 2022, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  10. ^ Raymond Klibansky & Patrick Conley, Die Grenzen des akademischen Lebens sprengen : Ein Gespräch über Ernst Cassirer und die Bibliothek Warburg, vol. 50, 564, Merkur, 1996, s. 277, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ Raymond Klibansky & Patrick Conley, Die Grenzen des akademischen Lebens sprengen : Ein Gespräch über Ernst Cassirer und die Bibliothek Warburg, vol. 50, 564, Merkur, 1996, s. 274, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ Klibansky, Raymond; Conley, Patrick (mars 1996), ”Die Grenzen des akademischen Lebens sprengen. Ein Gespräch über Ernst Cassirer und die Bibliothek Warburg”, Merkur 50 (3): 274-277, ISSN 0026-0096, OCLC 209394288 
  13. ^ Olsson, Claes-Olof (2007). Hedersdoktorer vid Göteborgs universitet under 100 år: 1907-2007. Göteborg: Göteborgs universitet. sid. 27. Libris 10624901. ISBN 9789173603546 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Artikeln påbörjades som en fri översättning av den engelska artikeln
  • Filosofilexikonet, red. P.Lübcke

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ernst_Cassirer&oldid=54540949”