Färdigmat

Från Wikipedia
Version från den 13 januari 2018 kl. 02.12 av Kyllo (Diskussion | Bidrag) (→‎Källor: märker upp död länk)
Fil:Tvdinner.jpg
En färdigrätt i amerikansk 1950-talsstil.
En färdig sallad från en livsmedelsbutik.
Spaghetti Rendang. En färdigrätt i en butik i Jakarta i Indonesien.
Porterbiff. En uppvärmd enportionsrätt i Sverige 2009.
En djupfryst pizza som kan värmas i ugn är exempel på färdigmat.

Färdigmat eller en färdigrätt är en färdiglagad/ätklar maträtt som saluförs i livsmedelsbutiker. Den är vanligtvis industriellt tillverkad, men kan ibland tillredas i butiken. Färdigmaten säljs djupfryst, kyld eller rumstempererad och är ätklar eller värms i mikrovågsugn, på spis eller i vanlig ugn. Rätterna är ofta förpackade i en påse av mjukplast eller behållare av hårdplast med eventuell plastfolie. Denna kan i sin tur vara omsluten av en kartong. En del är sterilförpackade. Utbudet av färdigmat är stort och omfattar allt ifrån husmanskost till pizza och diverse sallader. Sallader finner man i butikens kyldisk, annars finns allt ifrån enportionsrätter till flerportionsrätter och pizzor i såväl kyldisken som i frysdisken. Motsatsen till färdigmat är hemlagad mat.

Försäljning

Försäljningen av färdigmat har ökat markant. Många har insett det smidiga i att kunna få en måltid snabbt och till ett bra pris i förhållande till snabbmat. I Sverige är Gooh marknadsledare inom kyld färdiglagad mat[1] och Findus är marknadsledare på djupfryst enportionsmat och säljer mer än 23 miljoner enportionsrätter per år.[2]

Färdigmat utgör en stor och ökande del av människors energiintag i många länder.[3] I Europa gäller det särskilt för människor i Nord- och Centraleuropa.[4]

Kritik

Hälsoaspekter

Färdigmat har ibland rykte om sig att vara onyttig. Kostrådgivare och forskare har i media, bland annat i konsumentprogrammet Plus i SVT, upplyst om att många av färdigrätterna har godkända näringsvärden, men att rätterna bör kompletteras med färska grönsaker, färsk frukt, bröd och mjölk för att utgöra en komplett måltid ur näringssynpunkt. Även myten om att maten blir onyttigare då den värms upp i mikrovågsugn i stället för i vanlig ugn avfärdas.[5]

Miljö och tillsatser

Nackdelarna för vissa färdigmatsaltenativ är istället miljöaspekterna. Råvaror och förpackningar transporteras många gånger långa sträckor. En annan invändning finns mot olika kemiska tillsatser ("e-ämnen") som ibland används för att förbättra smak, konsistens och hållbarhet. Flera producenter har åtgärdat eller förbättrat detta på senare tid.[5] Konsumenterna uppmuntras att läsa innehållsdeklarationen för att undvika onödiga tillsatser.

Kostnad och förtäring

Färdigmat är ofta dyrare än hemlagad mat. Många av rätterna kräver att man har tillgång till egna bestick och uppvärmningsmöjlighet, till skillnad mot mycket av den snabbmat som man kan köpa på exempelvis snabbmatsrestauranger och gatukök.

Källor

Noter