Ugn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ugn för matlagning i kök
En vedeldad stenugn för bakning av Pizza.

Ugn är ett slutet utrymme avsett för förbränning, eller i mer allmän betydelse ett slutet utrymme där en hög temperatur kan åstadkommas.

Allmän historik[redigera | redigera wikitext]

[1]

De äldsta ugnarna – även för t. ex. malmsmältning – var gropar i marken. Numera består ugnar av ett rum med väggar, tak och golv för att minska värmeförlusterna.

Ugnar konstrueras för olika bränslen som kol, koks, ved, olja och gas, eller för elektricitet. Konstruktionen bestäms till en del av typen av använd energi och till en del av formen på det gods som skall värmas. Detta kan ligga still i ugnen eller flyttas från en del till en annan. Värmen behöver inte alstras i själva ugnsrummet utan överförs ofta genom strålning eller genom något strömmande medium.

Även i betydelsen bakugn är ugnen en tämligen sen företeelse i vår kultur. Så länge man bara hade en öppen härd fick man baka på en häll eller på glöderna (tunnbröd, rieska). På t. ex. Irland bakades bröd i en ”bakklocka”, ungefär en upp-och-nedvänd lerkruka som höljdes med glöd.

Under vikingatiden lärde nordborna känna den östeuropeiska, skorstenslösa rökugnen, som fungerade både som värmekälla, bastuugn och rieugn. Kombinerad med en härd framför ugnsöppningen användes den typ i bl. a. östra Skåne ännu mot slutet av 1700-talet.

Under medeltidens lopp blev vi i Sverige även bekanta med den väster- och söderifrån kommande skorstenen, och så småningom växte fram det typiskt svenska eldstadskomplexet i köket (”stugan”) av bakugn, vid skorstenshuv och öppen härd. Den sistnämnda ersattes från 1800-talets början allt mer av gjutjärnsspisen för matlagning och uppvärmning.

Rökugnen fortlevde på många håll i de bastur som vanligen var avsedda till torkhus för främst lin. Järnspisens inbyggda ugn gjorde med tiden de stora ugnarna onödiga och moderniserades samtidigt med spisarna genom övergång till först gas, sedan elektricitet som värmekälla.

I elektronugnar uppvärms godset genom de dielektriska förluster, som uppstår då ett elektromagnetiskt högfrekvent fält träffar det. Därigenom uppvärms olika delar av godset samtidigt. På några minuter kan djupfrysta varor få serveringstemperatur.

Ugnar inom matlagning[redigera | redigera wikitext]

Inom matlagning finns framför allt eldade ugnar, elektriska strålningsugnar, gasugnar, varmluftsugnar, solugnar och mikrovågsugnar. Ugnar används för bakning, grillning och gratinering. Olika ugnstemperaturer behövs i olika sammanhang.

Varmluftsugn[redigera | redigera wikitext]

Varmluftsugnar har fläktar som cirkulerar luften så att en jämnare värmefördelning åstadkoms, ungefär samma temperatur överallt i ugnen vilket tex gör det möjligt att ha många plåtar på olika nivåer samtidigt.

Varmluftsugnar finns dels som så kallad äkta varmluftsugn, där ett värmeelement finns vid fläkten. Luften värms med hjälp av det och luften värmer sedan i sin tur maten. Och dels som så kallad falsk varmluftsugn eller fläktassisterad ugn där värmeelement vid fläkten saknas. Luften värms, och samtidigt maten, med de vanliga värmeelementen, över och under värmen. Det är en vanlig ugn med en cirkulationsfläkt.[2][3]

En tumregel är att ett matrecept som är avsett för ugn utan fläkt bör ha temperaturen justerad 20 °C nedåt då ugn med fläkt används.[4]

Ugnar för förbränning[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera olika typer av ugnar där förbränning är huvudsyftet. En krematorieugn är byggd för att omvandla mänskliga lik eller kadaver till aska (kremering). En avfallsugn är oftast avsedd för kommunalt avfall.

Ugnar inom tillverkningsindustrin[redigera | redigera wikitext]

Inom tillverkningsindustrin finns ugnar för industriell process och produktion. Exempel inkluderar masugnar, kalkugnar, ljusbågsugnar, glasugnar och keramikugnar.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bra Böckers lexikon, 1980.
  2. ^ Laga i varmluft
  3. ^ Vad är skillnaden mellan varmluftsugnar och fläktassisterade ugnar?
  4. ^ Oven temperatures by John Pope Our guide to converting °C and °F, what to do with a fan oven, and the mystery of ‘gas marks’.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]