Färgtemperatur

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tf
Färgtemperatur för några vanliga ljuskällor
Ljuskälla Färgtemperatur
(K)
ILCOS-kod
Stearinljus 2 000
Glödlampa 2 700 827
Halogenlampa 3 000 830
Lysrör 2 700…6 500 827…865
Solljus mitt på dagen 5 500
Molnig himmel 6 500…7 000

Ljusets färgton kan definieras som dess färgtemperatur och mäts i kelvin. Hög färgtemperatur svarar mot blåaktiga färgtoner medan låg färgtemperatur motsvarar rödaktiga färgtoner. Relationen mellan färgton och temperatur bygger på strålningsegenskaperna hos en idealiserad svart kropp (svartkroppsstrålning). Användbarheten av begreppet färgtemperatur har sin grund i att många ljuskällor, som till exempel solen och en del metaller, strålar ungefär som en sådan idealiserad svart kropp.

ILCOS-systemet[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett generellt system, som ska förstås i alla länder, för beskrivning av olika artificiella ljuskällor, det vill säga, det vi i dagligt tal menar med lampor: International Lamp Coding System (ILCOS). Bland många andra lampdata anger man färgtemperaturen med en utrymmesbesparande kod med tre siffror. Den första siffran är 8 eller 9 och avser färgåtergivning bättre än 80% respektive bättre än 90%, den andra siffran avser tusentalet i färgtemperaturen mätt i K, den tredje siffran hundratalet K.

Fotografering[redigera | redigera wikitext]

Färgtemperatur används ofta för att beskriva ljusförhållandena vid fotografering. För att bilderna vid traditionell fotografering med film ska se naturliga ut, måste den använda filmen vara avstämd till belysningens färgtemperatur. Om så kallade blå blixtar används vid inomhusfotografering efterliknas dagsljuset och färgerna blir godtagbara om dagsljusfilm används. Om dagsljusfilm används vid glödlampbelysning får bilderna ett kraftigt rödstick.

Inomhusfotografering vid belysning av lysrör kan ge oönskad färgåtergivning oberoende av filmtyp. Orsaken är att vanliga lysrör inte avger ljus med kontinuerligt spektrum utan ger ett linjespektrum. Lysrör finns av många slag där ljuskaraktären kan anges som "miljö", "varmvit", "vit", "dagsljus" och andra mer eller mindre odefinierade svepande beteckningar. Ljuskaraktären hos lysrör styrs vid tillverkningen genom sammansättningen av lyspulvret på glasets insida. Ett kraftigt grönstick är vanligt vid fotografering i lysrörsbelysning.

Subjektiv uppfattning[redigera | redigera wikitext]

Färgskalan till höger ger en subjektiv och mycket ungefärlig uppfattning av olika färgtemperaturers art. Hur läsaren uppfattar färgerna påverkas av många faktorer, bland annat:

  • Har läsaren normalt färgseende?
  • Hurdan är rumsbelysningen (stark eller svag, solljus, glödlampsljus eller lysrörsljus?) just vid läsandet?
  • Är läsarens ögon ljusadapterade eller mörkeradapterade?
  • Vilka färgåtergivningegenskaper har den datorskärm, som används vid läsningen?

Se även[redigera | redigera wikitext]