Lykta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Se även lykta (hästtecken).
En lykta som drivs av fotogen.
Stallyktor.

En lykta är en belysningsanordning, som kan vara fast eller flyttbar och som har lågan innesluten, vanligen av glas. Beroende på vilken sorts lykta det handlar om lykta kan en lykta drivas av exempelvis fotogen, lampolja, levande ljus eller elektricitet.

Efter elektricitetens intåg används benämningen lykta även på eldrivna belysningskällor som t ex gatlyktor och billyktor. I samhällen och längs större vägar finns i allmänhet elektriska lyktstolpar med gatlyktor. Manuellt tända gaslyktor användes i städer och samhällen fram till början av 1900-talet.

En bärbar lykta av samma typ som på bilden kallas ofta fotogenlykta. Denna har i stor utsträckning ersatts av ficklampan, men förekommer fortfarande framförallt inom friluftsliv och som stämningsgivare. En bärbar lykta där skenet kommer från ett stearinljus och lyser genom plana paneler av glas kallas ibland stallykta. En särskild typ av stallykta där panelerna tillverkats av urinblåsan från gris kallas svinblåslykta.

En ljuslykta är ett prydnadsföremål som mestadels används inomhus. Det kan vara en liten skål av färgat eller målat glas eller någon annan anordning för att ställa tända värmeljus i.

Se även[redigera | redigera wikitext]