Föreningen Egna Hem

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Föreningen Egna Hem var den första egnahemsföreningen i Sverige och en pionjärorganisation i den svenska egnahemsrörelsen.

Grundades 1892 vid Karlströms bruk i Östergötland[redigera | redigera wikitext]

Föreningen grundades 7 augusti 1892 vid Karlströms bruk i Kristbergs socken och dåvarande Kristbergs landskommun, nuvarande Motala kommun, Östergötlands län. Samtidigt bildades den första lokalavdelningen eller filialen, nr 1 Karlsby. Tolv personer tecknade sig vid mötet i Karlström för andelar i föreningen. Av dem var åtta från Karlsby, två från Motala Verkstad, en från Degerön och en från södra delen av Kristbergs socken (initiativtagaren själv).

Initiativtagare var kakelugnsmakaren Frans Wilhelm Johansson, född 1851 i Vårdsbergs socken, sydost om Linköping. Ett par år tidigare (1890) hade denne gjort ett mer eller mindre misslyckat försök att bilda en Jordbruksförening vid De Geersfors bruk i Godegårds socken, strax norr om Kristbergs socken. Den filial till denna förening som 1892 bildades vid gården Skalleby i Kristberg upplöstes året därpå, varvid flera medlemmar anslöt sig till Föreningen Egna Hem.

1893 öppnade Föreningen Egna Hem en expedition i Motala stad, som blev föreningens säte.

Första och största egnahemsföreningen i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Föreningen Egna Hem är inte bara den första egnahemsföreningen i Sverige. Den skulle också bli den största. År 1893 grundades flera filialer i Motala: nr 2 Motala, nr 3 Motala Verkstad och nr 4 Motala Ström. Sedan följde i snabb takt ett stort antal filialer på andra platser i landet. Sammanlagt inköpte föreningen 31 egendomar för styckning till egnahem, bland annat Ekholmen söder om Linköping, Lundby utanför Mjölby och Råssnäs i Motala. Föreningen anlade egnahemsområden också i bland annat Norrköping, Eskilstuna, Hallsberg och Örebro, bland annat Rosta Egna Hem (Örebro).[1]

Ekholmen förvärvades 1901 av föreningen och styckades upp i 72 småbruksfastigheter, 31 bostadsegnahem och en fastighet med kvarn.[2] Flera av dem som bosatte sig i de nya bostadsegnahemmen i Ekholmen var återvändande svenskamerikaner, huvudsakligen hantverkare. Det kan erinras om att ett av motiven bakom egnahemsrörelsen var att motverka att emigration till bland annat USA antog alltför stor omfattning.

Brånshult - ett av Sveriges första områden med småbruksegnahem[redigera | redigera wikitext]

Föreningen Egna Hem i Motala (FEM) inköpte 1895 lantegendomen Brånshult i södra delen av Kristbergs socken och lät omvandla denna till ett av Sveriges första områden med småbruksegnahem.

F.W. Johansson - föreningens initiativtagare och eldsjäl[redigera | redigera wikitext]

Föreningens eldsjäl och mångårige ledare och kassör Frans Wilhelm Johansson utsågs av jordbruksminister Alfred Petersson i Påboda som sakkunnig i den nämnd som fick i uppdrag att omarbeta bestämmelserna för statens egnahemslån. Johansson drog sig 1917 tillbaka efter 25 års arbete i föreningens tjänst och avled 1922, trettio år efter föreningens instiftande. 1980 upphörde föreningen med verksamheten.

Egna Hems Låneförmedlingsförening[redigera | redigera wikitext]

Den 1904 inrättade statliga egnahemslånefonden kom föreningens småbrukare och egnahemsbyggare till del genom hushållningssällskapen, som åren 1905-1907 förmedlade flera egnahemslån till föreningens fastigheter, i första hand åt småbruksegnahemmen. För att effektivisera låneverksamheten bildade föreningen 1907 Egna Hems Låneförmedlingsförening i Motala som själv kunde erhålla och förmedla de statliga lånen. Under åren 1908-1948 beviljade föreningen 524 jordbrukslån och 713 bostadslån.

Föreningens tidskrift[redigera | redigera wikitext]

Föreningen utgav tidskriften Egna Hem.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Om Föreningen Egna Hems verksamhet i Örebro (speciellt filialerna Rosta Egna Hem och Rynninge Egna Hem) se "Aktstycket december 2016. Medlemsblad från ArkivCentrum Örebro Län", sid. 8-11
  2. ^ "Egna Hem Motalas köp av Ekholmen 1901" och följande avsnitt i Byar och gårdar i Landeryd. Minnen och historia. Tredje boken Landeryds Hembygdsförening, Linköping 2002, sid 82-169

Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]

  • Edling, Nils Det fosterländska hemmet. Egnahemspolitik, småbruk och hemideologi kring sekelskiftet 1900, Stockholm 1996 (doktorsavhandling, Historiska institutionen Stockholms universitet)
  • Egna Hem nr 2 1972 (Föreningen Egna Hem - Motala 80 år)
  • Germundsson, Tomas Landsbygdens egnahem: egnahemsrörelsen, småbruket och landskapet i sydsvenskt perspektiv Lund 1993 (doktorsavhandling, Geografiska institutionen Lunds universitet)
  • Kjellberg, Anders (1999). ”Uppstod egnahemsrörelsen på landet eller i staden?”. Folkets historia (Stockholm : Riksföreningen för folkets historia, 1980-) 1999 (27:3/4),: sid. 130-132. ISSN 0349-6279. ISSN 0349-6279 ISSN 0349-6279. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=166123&fileOId=625894.  Libris 3139167
  • Lindström, Staffan och Remmare, Per Olof Egna Hemsrörelsen och pionjärföreningen Egna hem u p a, Motala, Stockholms universitet, kulturgeografiska institutionen, samhällsplanerarlinjen, projektarbete, ht 1984.
  • Remmare, Per-Olof "Föreningen Egna Hem i Motala - egnahemsrörelsens pionjär", Folkets Historia nr 1 1998
  • Rydberg, J R Redogörelse för Föreningen Egna Hem och dess verksamhet åren 1887-1905, Motala 1905.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]