Brånshult
| Brånshult | |
| tidigare småort | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Östergötland |
| Län | Östergötlands län |
| Kommun | Motala kommun |
| Distrikt | Kristbergs distrikt |
| Koordinater | 58°34′20″N 15°13′37″Ö / 58.57222°N 15.22694°Ö |
| Area | 15 hektar (2015)[1] |
| Folkmängd | 55 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 3,7 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Småortskod | S1391[2] |
| Beb.områdeskod | 0583SB118 (1995–2020)[3][4] |
  Ortens läge i Östergötlands län
| |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Brånshult är en by med småbruksegnahem samt en tidigare gård i södra delen av Kristbergs socken i Motala kommun, Östergötlands län. Brånshult är belägen vid riksväg 34 mellan Kristberg och Borensberg. Bebyggelsen var av SCB klassad som en småort mellan 1995 och 2020.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Föreningen Egna Hem i Motala (FEM) inköpte 1895 gården Brånshult och lät stycka upp den till en av Sveriges första småbrukskolonier bestående av tolv småbruksegnahem och fyra bostadsegnahem. Inspiration kan ha hämtats från småbruksegnahemmen i Kulla, likaså i Kristbergs socken, och i Ervasteby i dåvarande Motala landskommun.
Samhället
[redigera | redigera wikitext]Bebyggelsen klättrar upp på längs den markanta randås som i denna trakt löper parallellt med sjön Boren.
Stenåldersboplatsen Brånshult
[redigera | redigera wikitext]På en liten kulle på en åker i närheten av Boren finns rester av en stenåldersboplats, sannolikt från den äldre stenåldern och kanske 8.000 år gammal. En enklare byggnad eller hydda låg på kullens sluttning. Sanden gjorde att man slapp fukt och väta. På marken finns spår av människor i form av avslag av flinta och bearbetad kvarts. Flintan användes till pilspetsar och kvartsen till att bearbeta skinnen från djuren man jagade. I närheten fanns hjort och vildsvin i den tidens täta ädellövskogar. I Boren var det riklig tillgång på fisk och sjöfåglar.
Boplatsen vid Brånshult användes främst under sommaren då man samlade, fiskade och jagade. Denna period kallas inte av en slump för jägar- och samlarstenåldern. Vintertid vistades individer, familjegrupper, stammar och klaner på andra platser. Där samlades man varje vinter i större antal.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Småorter 2015, SCB, 19 december 2016, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Avregistrerade och nyregistrerade statistiska småorter 2020, SCB, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Bo Axelsson, Ingemar Flyckt, Folke Svensson och Anders Åhammar Från Husbyfjöl till Borensberg. Jubileumsboken 2007. Atremi Mjölby 2007
- Egna Hem nr 2 1972 (Föreningen Egna Hem - Motala 80 år)
- Tom Carlsson "Att välja hem", i Tom Carlsson (red.) ÖstgötaPlatser. En resa genom tid och rum. Riksantikvarieämbetet, UV Öst Linköping 2003
| ||||||||||||||||
