F.P. von Knorring (1928)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Flag of Åland.svg F.P. von Knorring
skeppet 2018 i Österhamnen i Mariehamn
skeppet 2018 i Österhamnen i Mariehamn
Allmänt
Andra namnJan Nieveen (1928-1960)
IJsselhaven (1960-'75)
Wolga (1975-'77)
Jan Nieveen (1977-'89)
Klasspassagerarfartyg
ÄgareKim & Karin Harju-Jeanty i Mariehamn
Registernummer846 B Gron 1928
Historik
ByggnadsvarvArnhemsche Scheepsbouw Maatschappij
Nybyggnadsnr.219
Kölsträckt1927
Levererad1928
Öderestaurangbåt
Tekniska data
Längd4540 cm
Bredd673 cm
Djupgåendeursprungligen 180 cm; nu 120 cm
Tonnageursprungligen 128; nu 83
Maskinursprungligen ångmaskin 260 hk; nu dieselmotor 250 hk
Passagerare300

F.P. von Knorring (ursprungligen Jan Nieveen) är ett passagerarfartyg som byggdes 1928 i Nederländerna och har sedan dess varit kontinuerligt i bruk. Fartyget har fungerat som en restaurangbåt sedan 1989. Den är dockad i MariehamnÅland. Den fick sitt namn efter beurtvaart kapten Jan Nieveen, som transporterade varor och passagerare från Groningen till Lemmer.[1]

Konstruktion[redigera | redigera wikitext]

Ångbåten Jan Nieveen byggdes 1928 vid Arnhemsche Scheepsbouw Maatschappij varvet i Arnhem, Nederländerna, på den tiden av ett högt pris på 140,000 Nederländska gulden. Fartyget var beställt av Groninger & Lemmer Stoomboot Maatschappij, en fraktlinje som grundades 1870 av bröderna Reint, Jan och Geert Nieveen. Fartyget designades med största möjliga kapacitet för att rymma slussen till Lemmer. Den togs i kraft som passagerar- och fraktlinje mellan Lemmer och Amsterdam. Jan Nieveen var flaggskeppet i flottan bland sina fyra andra systerfartyg. Fraktlinjen var framgångsrik på 1930-talet, men sinade med tiden. Efter det användes Jan Nieveen som attraktionsbåt längs kusten och åkte bl.a. ut till öarna Schokland och Urk.

Andra Världskriget[redigera | redigera wikitext]

Under andra världskriget fraktade fartyget mat från norra provinsen till Holland (i utbyte mot guld och silver) och hästar i samband med de Tyska ockupanterna. Judar smugglades även under däck till nordöstra delen av landet.

Kollision[redigera | redigera wikitext]

Natten mellan den 7-8 januari 1945 (under den Nederländska hungersnöden 1944-1945), var fartyget med om en kolission nära Urk med systerfartyget Groningen IV som tillhörde samma rederi. Kollisionen blockerade dörren och fjorton passagerare samt Groningen IVs besättning drunknade när Groningen IV sjönk. Jan Nieveen kom undan med små skador.

Efterkrigstiden[redigera | redigera wikitext]

1951 ersattes Jan Nieveens tunga ångmaskin med en lättare dieselmotor med nästan samma potens. Fartygets djupgående minskade med 40 centimeter. I oktober 1953 sammanslogs tre rederier för att forma en flotta på 34 fartyg med Jan Nieveen och systerfartyget Harm Nieveeni spetsen. Detta under J.H van Swieten rederiet. Ökad konkurrens från vägtransporten gjorde ett slut på beurtvaart epoken, och Lemmer-Amsterdam rutten avslutades 1959. Fartygen såldes 1958 och undergick flera modifieringar. Den har verkat som turistbåt i Rotterdam under namnet IJsselhaven mellan årena 1961 och 1974, och gjorde samma i Biesbosch National Park under namnet Wolga. Familjen Nieveen köpte tillbaka båten 1977 och återställde dess namn till Jan Nieveen. Fartygets hemmahamn är Lemmer, därifrån den gjorde dagsturer till hamnar runt om IJsselmeer. Tio år senare köpte fartygs entusiasten Arthur Nikkessen Jan Nieveen som han delvis restaurerade och hyrde ut som partybåt.

Interiör av restaurangavdelningen, i framdelen.

Till Åland[redigera | redigera wikitext]

Två år senare 1989 såldes fartyget till Dan Aalto och Ulf Danielsson. Fartyget konverterades om till en restaurangbåt och befinner sig nu i östrahamnen i Mariehamn, Åland. Fartyget döptes om till F.P. von Knorring efter Frans Peter von Knorring (1792-1875). Restaurangen togs över av Harju-Jeanty familjen år 2002.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ (nederländska) Spanvis: 'Jan Nieveen en de tramboten Lemmer-Amsterdam'

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]