Fanny Flodin-Gustavson
 |
Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2024-01) Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
| Fanny Flodin-Gustavson | |
 Fanny Flodin-Gustavson (till vänster) och Ida Flodin (till höger) | |
| Födelsenamn | Fanny Matilda |
|---|---|
| Födelsedatum | 31 januari 1868 |
| Födelseort |  Uleåborg, Storfurstendömet Finland |
| Dödsdatum | 4 mars 1954 |
| Dödsort |  Helsingfors, Finland |
| Nationalitet | finländsk |
| Make | Julien Leclercq (1865–1901) Kristian Gustavson (1862–1940) |
| Föräldrar | Frithiof Flodin och Fanny Basilier |
| Släktingar | Hilda Flodin (syster)
Ida Flodin (syster) Karl Flodin (kusin) |
| Kända för | Pianist |
| Instrument | Piano |
Fanny Matilda Flodin-Gustavsson, född 31 januari 1868 i Uleåborg, Storfurstendömet Finland, död 4 mars 1954 i Helsingfors i Republiken Finland, var en finlandssvensk pianist och pianopedagog. Flodin studerade pianospel i Finland under ledning av William Dayas. Kompositör och pianist Dayas var en av de sista eleverna till Franz Liszt, och han undervisade vid Helsingfors musikinstitut mellan 1890 och 1893. Flodin gjorde även studieresor till Köln, Manchester och Paris, där hon undervisades av den franske pianisten Raoul Pugno. Fanny Flodin gav konserter i Finland och utomlands samt undervisade i pianospel i flera decennier i Helsingfors.[1]
Fanny Flodins föräldrar var det verkliga statsrådet Frithiof Flodin och Fanny Basilier. Hennes systrar var konstnären Hilda Flodin och sångaren Ida Flodin. Musikförfattaren, kritikern och tonsättaren Karl Flodin var Fanny Flodins kusin. Fanny Flodins första make från 1898 var den franske poeten Julien Leclercq (1865–1901), och hennes andra make från 1906 var häradsskrivaren Kristian Gustavson (1862–1940).[2]
Flodins första make, Leclercq, ägde flera målningar av Vincent van Gogh när paret bodde i Paris. Efter Leclercqs död frågade Flodin sin far om råd om vad hon skulle göra med tavlorna i Paris, eftersom Flodin ville återvända till Finland med sitt lilla barn. Fadern Frithiof Flodin rådde henne att sälja målningarna, och därför hamnade verken aldrig i Finland. Bland Leclercqs och Flodins ägodelar fanns bland annat Stjärnenatt, Cypresser och Syrenbuskar.[3]
Elever[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ (på finska) Otavan iso musiikkitietosanakirja 2. Otava. 1977. sid. 281. ISBN 951-1-04191-6. Läst 29 januari 2024
- ^ Antti Virolainen (5 september 2020). ”Vincent van Goghin maalauksen matka Suomeen on kuin romaanin sivuilta – sen sysäsi liikkeelle palava rakkaus ja traaginen kuolema” (på finska). Ilta-Sanomat. https://www.is.fi/kotimaa/art-2000006624887.html. Läst 29 januari 2024.
- ^ ”Kuvataide | Helsinkiläisnainen myi taulut, jotka olisivat nyt miljardien arvoisia – Näin taideaarre lipui käsistä yhden neuvon takia” (på finska). Helsingin Sanomat. 20 januari 2024. https://www.hs.fi/kulttuuri/art-2000010070764.html. Läst 29 januari 2024.