Farligt att förtära
| Farligt att förtära | |
| Författare | Maria Lang |
|---|---|
| Originalspråk | Svenska |
| Land |  Sverige |
| Genre | Kriminalroman |
| Förlag för förstautgåvan | Norstedts |
| Utgivningsår | 1950 |
| Del i serie | |
| Föregås av | Mördaren ljuger inte ensam |
| Efterföljs av | Inte flera mord |
Farligt att förtära är en kriminalroman av Maria Lang (pseudonym för Dagmar Lange), utgiven första gången 1950 på bokförlaget Norstedts. Romanen har översatts till danska, norska och finska.[1]
Handling[redigera | redigera wikitext]
Det är examenstider på Stockholms Stadsläroverk och förberedelserna pågår för fullt inför den stora vårfesten med middag, dans och så kvällens clou: den traditionsenliga teaterföreställningen.
I slutscenen faller hjältinnan ned på scengolvet till rungande applåder men det hör inte till pjäsen, hon har blivit förgiftad med cyankalium.
Puck och Einar undervisar båda på läroverket och kommissarie Christer Wijk är snart på plats. Men knappt har han hunnit dit förrän han gör en hemsk upptäckt, under scenen ligger ännu en död elev.[2]
Karaktärer[redigera | redigera wikitext]
- Torkel Alm, civilingenjör, kemilärare (44 år)
- Sören Hansson, fil. dr, biologilärare (38 år)
- Katrin Jeppson, språklärarinna (30 år)
- Bo Törnfelt, gymnastikdirektör (25 år)
- Lena Skager, journalist i veckopressen (22 år)
- Marja Kroog, regissör (22 år)
- Clas-Åke Leonard, "konstnär" (23 år)
- Pierre Duval, abiturient (20 år)
- Gunnel Rosengren, abiturient (19 år)
- Karlsson, skolvaktmästare
- Einar Bure, debuterande dramatiker
- Puck Ekstedt, bokens jag
- Christer Wijk
