Fatima Doubakil

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Fatima Doubakil
Född24 april 1978[1] (42 år)
Kortedala[1]Sverige
MedborgarskapSvenskt
SysselsättningAktivist
BefattningTalesperson
ReligionIslam
Make/makaKitimbwa Sabuni[2]
SläktingarNyamko Sabuni[2]
Redigera Wikidata

Fatima Doubakil, född 24 april 1978 i Kortedala, Göteborg,[3] är en svensk muslimsk aktivist och talesperson för organisationen Muslimska mänskliga rättighetskommittén (MMRK).[4] Fatima Doubakil är statsvetare med en magistersexamen i mänskliga rättigheter.[5]

Doubakil är gift med Kitimbwa Sabuni.[6]

11 september-attackerna[redigera | redigera wikitext]

Doubakil studerade på universitet i USA när de islamistiska 11 september-attackerna inträffade, och reagerade starkt på hur snabbt rättsäkerheten kringskars. Doubakil menade i en intervju med Antirasistiska Akademin att detta verkade drabba de muslimska medborgarnas rättsäkerhet hårdare.[7] Erfarenheterna hade en direkt påverkan på grundandet och engagemanget i MMRK som hon var med och grundade 2007.[7]

Hijabuppropet[redigera | redigera wikitext]

År 2013 var Doubakil tillsammans med Bilan Osman, Foujan Rouzbeh, Nabila Abdul Fattah och Nachla Libre initiativtagare till HIjabuppropet. Uppropet startades efter att en kvinna i slöja misshandlats i Farsta och syftade bland annat till att normalisera bärandet av slöja i Sverige.[8][9]

Förtalsmål[redigera | redigera wikitext]

I efterspelet till att en filmvisning av filmen Burka Songs 2.0 och ett efterföljande panelsamtal ställdes in, väckte Fatima Doubakil enskilt åtal tillsammans med Maimuna Abdullahi, också hon från MMRK, mot den socialdemokratiska politikern Ann-Sofie Hermansson för förtal.[10][11]

Filmen och panelsamtalet, som skulle handla om tolkningsföreträde, anordnades av Göteborgs stad och filmen tog avstamp i förbudet att bära heltäckande slöjor som niqab och burka på allmän plats i Frankrike.[12] Göteborgs-Posten skrev en ledare om att panelen var för ensidig och bara hade deltagare som inte problematiserade slöjbärande,[13] vilket bidrog till att arrangemanget sköts på framtiden med motiveringen att panelen skulle diversifieras.[14] Samtidigt skrev Ann-Sofie Hermansson flera blogg-inlägg där hon bland annat menade att Fatima Doubakil och Maimuna Abdullahi var extrema och att de försvarat terrorister.[15][16] De gjorde en polisanmälan, vars förundersökning lades ned. Då väckte Doubakil och Abdullahi enskilt åtal mot Hermansson som ogillades av tingsrätten. Tingsrätten ansåg att uttalanden som MMRK gjort samt deras personliga ståndpunkter gjorde att Hermanssons uttalanden hade skälig grund.[17][18]

Doubakil och Abdullahi överklagade ärendet till hovrätten och kallade Uppsalaprofessorn Mattias Gardell som expertvittne.[19][18]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1990, Riksarkivet, 2011, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b] Syskonen Sabuni: Stridbara debattörer – och motpoler, Expressen, Bonnierkoncernen, 1 juni 2019, kort författarnamn: Hellberg, Ludde, läst: 15 februari 2020, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Sveriges befolkning 1990: Fatima Doubakil (1978-04-24) Mantalslängd 1991, Göteborgs och Bohus län
  4. ^ Ranstorp, Magnus [MagnusRanstorp] (2020-02-08). ”Kitimbwa Sabuni är en av grundarna till MMRK och hans fru MMRK:s talesperson Fatima Doubakil är den som ligger bakom förtalsmålet mot @soffangbg”. Kitimbwa Sabuni är en av grundarna till MMRK och hans fru MMRK:s talesperson Fatima Doubakil är den som ligger bakom förtalsmålet mot @soffangbg. https://twitter.com/MagnusRanstorp/status/1226097654163279872. 
  5. ^ ”Harakat”. Konstfrämjandet. 16 juni 2017. http://konstframjandet.se/projekt/akademin/harakat/. Läst 22 maj 2020. 
  6. ^ Hellberg, Ludde. ”Nyamko och Kitimbwa Sabuni: syskon, stridbara debattörer – ch motpoler”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/syskonen-sabuni-stridbara-debattorer-och-motpoler/. Läst 13 februari 2020. 
  7. ^ [a b] Akademin, Antirasistiska (6 december 2017). ”Fatima Doubakil – Islamofobi och behovet av en dekolonial politik”. ArA - Antirasistiska Akademin. http://www.antirasistiskaakademin.se/fatima-doubakil/. Läst 17 maj 2020. 
  8. ^ Ett år sedan hijab-uppropet”. Sveriges Radio. 17 augusti 2014. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2151&artikel=5939685. Läst 23 maj 2020. 
  9. ^ Hijabupprop ska normalisera slöjan”. Sveriges Radio. 19 augusti 2013. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=5620741. Läst 23 maj 2020. 
  10. ^ Jönsson, Helena (11 februari 2020). ”Tidigare S-toppen anklagas för grovt förtal – nu faller domen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/idag-faller-domen-mot-hermansson. Läst 17 maj 2020. 
  11. ^ Radio, Sveriges. ”Göteborgs stad ville stoppa Burka Song 2.0-samtal - Kulturnytt i P1”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=7023036. Läst 17 maj 2020. 
  12. ^ Burka Songs 2.0. Tobias Åkesson, Draken Film
  13. ^ Sonesson, Jenny (27 februari 2018). ”Sonesson: Burkans kritiker måste också bjudas in”. gp.se. http://www.gp.se/1.5235913. Läst 19 maj 2020. 
  14. ^ Håkansson, Axel (1 mars 2018). ”Filmvisning och samtal om slöjor ställs in”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/filmvisning-och-samtal-om-slojor-stalls-in. Läst 19 maj 2020. 
  15. ^ Jönsson, Helena (11 februari 2020). ”Tidigare S-toppen anklagas för grovt förtal – nu faller domen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/idag-faller-domen-mot-hermansson. Läst 19 maj 2020. 
  16. ^ Högstedt, Hanna (26 januari 2020). ”Kulturdebatt: Burka Songs-regissören om ordet extremist och konsekvenserna av debatten”. gp.se. http://www.gp.se/1.23057657. Läst 19 maj 2020. 
  17. ^ ”Därför friade tingsrätten Ann-Sofie Hermansson”. www.msn.com. https://www.msn.com/sv-se/nyheter/inrikes/d%C3%A4rf%C3%B6r-friade-tingsr%C3%A4tten-ann-sofie-hermansson/vi-BBZSqql. Läst 21 maj 2020. 
  18. ^ [a b] ”En viktig seger för yttrandefriheten i Sverige » Nya Arbetartidningen”. Nya Arbetartidningen. 18 februari 2020. https://arbetartidningen.se/2020/02/18/en-viktig-seger-for-yttrandefriheten-i-sverige/. Läst 21 maj 2020. 
  19. ^ Moberg, Carl Petersson (25 april 2020). ”S-toppen på nytt i rätten – Gardell tas in som expert”. gp.se. http://www.gp.se/1.27188211. Läst 17 maj 2020.