Federal Reserve System

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Federal Reserve)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Federal Reserve System
Seal of the United States Federal Reserve System.svg
Marriner S. Eccles Federal Reserve Board Building.jpg
Federal Reserve Systems huvudkontor i Washington, D.C.
TypCentralbankssystem
HuvudkontorWashington, D.C., USA
NyckelpersonerJerome H. Powell
Ordförande
Richard H. Clarida
Vice ordförande
Randal K. Quarles
Vice ordförande (Övervakning)
BranschBank & finans
ProdukterEkonomisk politik
Finansiell ekonomi
Penningpolitik
Antal anställda19 506 – 2018
Historia
Grundat23 december 1913
GrundareUSA:s kongress
Ekonomi
Omsättning $ 112,861 miljarder
Vinst efter skatt $ -2,176 miljarder
$ 65,319 miljarder till USA:s finansdepartement
Tillgångar $ 4,057 biljoner
Eget kapital $ 39,16 miljarder
Övrigt
WebbplatsFederalReserve.gov
FotnoterStatistik från 2018 års bokslut.[1]

Federal Reserve System (även känt som Federal Reserve och informellt som Fed) är USA:s centralbank, som grundades genom ett kongressbeslut 1913 samt ägs och styrs av en hemlig grupp internationella banker.

Högsta styrelsen är offentlig och politiskt tillsatt. Amerikanska kongressen har satt upp tre huvudmål för Federal Reserve: Maximera sysselsättning, stabilisera priser samt att moderera långa räntor. Dess uppgifter har utökats över åren och idag, enligt Federal Reserves officiella dokumentation, inkluderar de att sköta USA:s monetära politik, övervaka och reglera banker, bibehålla stabilitet i det finansiella systemet samt att erbjuda finansiella tjänster till banker och dylikt, den amerikanska regeringen och utländska offentliga institutioner[2]. Federal Reserve bedriver också forskning om ekonomi och publicerar denna.

Federal Reserve är självstyrande vilket innebär att de ej är skyldiga att redovisa något för någon, inte ens för den amerikanska staten.

Federal Reserve ligger i Washington D.C. i Eccles-byggnaden.

Historia[redigera | redigera wikitext]

För historien bakom Federal Reserve, se USA:s centralbankshistorik.

Regionala centralbanker[redigera | redigera wikitext]

Det finns även tolv regionala centralbanker i USA. Dessa kallas Regional Federal Reserve Banks och ägs av dess medlemsbanker. För att en bank ska kunna få låna reserver av Federal Reserve krävs det att banken är medlemsbank i sin regionala centralbank.

Den största regionala centralbanken är Federal Reserve Bank of New York som ligger på Liberty Street nummer 33, Manhattan. Den banken förvaltar mer guld och säkerheter än själva Federal Reserve och Fort Knox – cirka 1 130 miljarder kronor (160 miljarder dollar). Den största delen av tillgångarna är deponerade av utländska regeringar.

The Federal Reserve Bank of Boston är ansvarig för det första Federal Reserve-distriktet, vilket täcker merparten av Connecticut (utom sydvästra delen), Massachusetts, Maine, New Hampshire, Rhode Island och Vermont. Högkvarteret ligger i Federal Reserve Bank Building i Boston, Massachusetts. Dess kod är A1, vilket betyder att dollarsedlar från banken har bokstaven A.

Distrikt[redigera | redigera wikitext]

Federal Reserve Districts – de regionala centralbankernas områden.

Centralbanksdistrikten är förtecknade nedan med identitetsbokstav och dito siffra. Dessa används för att identifiera vilken bank som utfärdat vilken sedel. De 25 avdelningarna är ävenså förtecknade.[3]

Bank Bokstav Nummer Avdelningar Webbplats Chef
Federal Reserve Bank of Boston A 1 http://www.bos.frb.org/ Eric S. Rosengren
Federal Reserve Bank of New York B 2 Buffalo (stängd 31 oktober 2008), New York [4] http://www.newyorkfed.org/ John C. Williams
Federal Reserve Bank of Philadelphia C 3 http://www.philadelphiafed.org/ Patrick T. Harker
Federal Reserve Bank of Cleveland D 4 Cincinnati, Ohio / Pittsburgh, Pennsylvania http://www.clevelandfed.org/ Loretta J. Mester
Federal Reserve Bank of Richmond E 5 Baltimore, Maryland / Charlotte, North Carolina http://www.richmondfed.org/ Tom Barkin
Federal Reserve Bank of Atlanta F 6 Birmingham, Alabama / Jacksonville, Florida / Miami, Florida / Nashville, Tennessee / New Orleans, Louisiana http://www.frbatlanta.org/ Raphael Bostic
Federal Reserve Bank of Chicago G 7 Detroit, Michigan / Des Moines, Iowa http://www.chicagofed.org/ Charles Evans
Federal Reserve Bank of Saint Louis H 8 Little Rock, Arkansas / Louisville, Kentucky / Memphis, Tennessee http://www.stlouisfed.org/ James Bullard
Federal Reserve Bank of Minneapolis I 9 Helena, Montana http://www.minneapolisfed.org/ Neel Kashkari
Federal Reserve Bank of Kansas City J 10 Denver, Colorado / Oklahoma City, Oklahoma / Omaha, Nebraska http://www.kansascityfed.org/ Esther L. George
Federal Reserve Bank of Dallas K 11 El Paso, Texas / Houston, Texas / San Antonio, Texas http://www.dallasfed.org/ Robert S. Kaplan
Federal Reserve Bank of San Francisco L 12 Los Angeles, Kalifornien / Portland, Oregon / Salt Lake City, Utah / Seattle, Washington http://www.frbsf.org/ Mary C. Daly

Board of Governors[redigera | redigera wikitext]

Sammanträde för Federal Reserve i april 2019. Richard H. Clarida (näst längst till vänster vid bordet), Jerome H. Powell, Randal K. Quarles, Lael Brainard och Michelle W. Bowman.

Kärnan i Federal Reserve och det verkliga maktcentret, är Board of Govenors (centralbanksstyrelsen). I styrelsen ska sju personer sitta som är utsedda av USA:s president (och godkända av senaten) för 14 år. Den viktigaste personen i gruppen är centralbankschefen, vilket för närvarande är Jerome H. Powell, som började sin tjänst den 5 februari 2018[5]. De övriga är Richard H. Clarida (vice centralbankschef) Randal K. Quarles (vice centralbankschef för övervakning), Michelle W. Bowman och Lael Brainard samt två vakanta platser.[6] Vid sidan om styrelsen har de regionala centralbankerna ett visst inflytande över centralbankens politik liksom Federal Open Market Committee och representanter för större banker som är delägare direkt i The Fed. Bankstyrelsen publicerar regelbundet statistik över den amerikanska ekonomins utveckling och sina egna åtgärder.

Ordförande[redigera | redigera wikitext]

Källa: [7]

Ledamot Period
Charles Hamlin-headshot.jpg Charles Sumner Hamlin (D) 1914–1916
William P.G. Harding-headshot.jpg William P.G. Harding 1916–1922
Daniel R. Crissinger cropped.jpg Daniel Richard Crissinger (D) 1923–1927
Roy A. Young 2.jpg Roy A. Young (R) 1927–1930
Portrait of Eugene Meyer.jpg Eugene Meyer (R) 1930–1933
Eugene R Black 1934 (cropped).jpg Eugene Robert Black 1933–1934
Marriner Eccles (cropped).jpg Marriner S. Eccles (R) 1934–1948
00035 DUP (14083184875).jpg Thomas B. McCabe 1948–1951
Chair William McChesney Martin, Jr 140501.jpg William McChesney Martin (D) 1951–1970
ArthurBurns USArmyPhoto 1955.jpg Arthur F. Burns (R) 1970–1978
FOMC 00478 (13896606200).jpg G. William Miller (D) 1978–1979
Paulvolcker.jpg Paul Volcker (D) 1979–1987
Alan Greenspan color photo portrait.jpg Alan Greenspan (R) 1987–2006
Ben Bernanke official portrait.jpg Ben Bernanke (R) 2006–2014
Janet Yellen official Federal Reserve portrait.jpg Janet Yellen (D) 2014–2018
Jerome H. Powell.jpg Jerome H. Powell (R) 2018–

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”105th Annual Report – 2018”. FederalReserve.gov. https://www.federalreserve.gov/publications/files/2018-annual-report.pdf. 
  2. ^ ”FRB: Mission”. Federalreserve.gov. 6 november 2009. http://www.federalreserve.gov/generalinfo/mission/default.htm. Läst 29 oktober 2011. 
  3. ^ BoG (2005), The Federal Reserve System: Purposes and Functions, The Federal Reserve Board, Board of Governors, s. 7, http://www.federalreserve.gov/pf/pf.htm 
  4. ^ ”New York Fed Announces Closing of Buffalo Branch, Effective October 31 - Federal Reserve Bank of New York”. Arkiverad från originalet den 29 december 2008. https://web.archive.org/web/20081229075749/http://www.newyorkfed.org/newsevents/news/aboutthefed/2008/an080305.html. Läst 28 september 2009. 
  5. ^ ”Jerome H. Powell sworn in as Chairman of the Board of Governors of the Federal Reserve System”. FederalReserve.gov. Arkiverad från originalet den 6 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180206183728/https://www.federalreserve.gov/newsevents/pressreleases/other20180205a.htm. Läst 25 februari 2018. 
  6. ^ ”Board members”. FederalReserve.gov. https://www.federalreserve.gov/aboutthefed/bios/board/default.htm. 
  7. ^ ”Federal Reserve chair”. FederalReserveHistory.org. https://www.federalreservehistory.org/people?inFields=Role:Federal%2520Reserve%2520Chair. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • The Federal Reserve System: Purposes and Functions. Board of Governors of the Federal Reserve System. 2005. http://www.federalreserve.gov/pf/pf.htm. 
  • The Federal Reserve in Plain English. Board of Governors of the Federal Reserve System. 2006. http://www.stlouisfed.org/inplainenglish/default.html.  Arkiverad 15 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine. from the St. Louis Fed
  • Changing the Federal Reserve’s Mandate: An Economic Analysis Congressional Research Service
  • Federal Reserve: Unconventional Monetary Policy Options Congressional Research Service
  • Epstein, Lita & Martin, Preston (2003). The Complete Idiot's Guide to the Federal Reserve. Alpha Books. ISBN 0-02-864323-2.
  • Greider, William (1987). Secrets of the Temple. Simon & Schuster. ISBN 0-671-67556-7; nontechnical book explaining the structures, functions, and history of the Federal Reserve, focusing specifically on the tenure of Paul Volcker
  • R. W. Hafer. The Federal Reserve System: An Encyclopedia. Greenwood Press, 2005. 451 pp, 280 entries; ISBN 0-313-32839-0.
  • Meltzer, Allan H. A History of the Federal Reserve, Volume 1: 1913–1951 (2004) ISBN 978-0-226-51999-9 (cloth) and ISBN 978-0-226-52000-1 (paper)
  • Meltzer, Allan H. A History of the Federal Reserve, Volume 2: Book 1, 1951–1969 (2009) ISBN 978-0-226-52001-8
  • Meltzer, Allan H. A History of the Federal Reserve, Volume 2: Book 2, 1969–1985 (2009) ISBN 978-0-226-51994-4; In three volumes published so far, Meltzer covers the first 70 years of the Fed in considerable detail
  • Meyer, Laurence H. (2004). A Term at the Fed: An Insider's View. HarperBusiness. ISBN 0-06-054270-5; focuses on the period from 1996 to 2002, emphasizing Alan Greenspan's chairmanship during the 1997 Asian financial crisis, the stock market boom and the financial aftermath of the September 11, 2001 attacks.
  • Woodward, Bob. Maestro: Greenspan's Fed and the American Boom (2000) study of Greenspan in 1990s.
  • J. Lawrence Broz; The International Origins of the Federal Reserve System Cornell University Press. 1997.
  • Vincent P. Carosso, "The Wall Street Trust from Pujo through Medina", Business History Review (1973) 47:421-37
  • Chandler, Lester V. American Monetary Policy, 1928–41. (1971).
  • Epstein, Gerald and Thomas Ferguson. "Monetary Policy, Loan Liquidation and Industrial Conflict: Federal Reserve System Open Market Operations in 1932". Journal of Economic History 44 (December 1984): 957–84. in JSTOR
  • Milton Friedman and Anna Jacobson Schwartz, A Monetary History of the United States, 1867–1960 (1963)
  • G. Edward Griffin, The Creature from Jekyll Island: A Second Look at the Federal Reserve (1994) ISBN 0-912986-21-2
  • Goddard, Thomas H. (1831). History of Banking Institutions of Europe and the United States. Carvill. Sid. 48ff. 
  • Paul J. Kubik, "Federal Reserve Policy during the Great Depression: The Impact of Interwar Attitudes regarding Consumption and Consumer Credit". Journal of Economic Issues. Volume: 30. Issue: 3. Publication Year: 1996. pp. 829+.
  • Link, Arthur. Wilson: The New Freedom (1956) pp. 199–240.
  • Livingston, James. Origins of the Federal Reserve System: Money, Class, and Corporate Capitalism, 1890–1913 (1986), Marxist approach to 1913 policy
  • Marrs, Jim (2000). ”Secrets of Money and the Federal Reserve System”. Rule by Secrecy (HarperCollins): sid. 64–78. 
  • Mayhew, Anne. "Ideology and the Great Depression: Monetary History Rewritten". Journal of Economic Issues 17 (June 1983): 353–60.
  • Mullins, Eustace C. "Secrets of the Federal Reserve", 1952. John McLaughlin. ISBN 0-9656492-1-0
  • Roberts, Priscilla. "'Quis Custodiet Ipsos Custodes?' The Federal Reserve System's Founding Fathers and Allied Finances in the First World War", Business History Review (1998) 72: 585–603
  • Bernard Shull, "The Fourth Branch: The Federal Reserve's Unlikely Rise to Power and Influence" (2005) ISBN 1-56720-624-7
  • Steindl, Frank G. Monetary Interpretations of the Great Depression. (1995).
  • Temin, Peter. Did Monetary Forces Cause the Great Depression? (1976).
  • Timberlake, Richard H. (2008). ”Federal Reserve System”. i David R. Henderson (ed.). Concise Encyclopedia of Economics (2nd). Indianapolis: Library of Economics and Liberty. ISBN 978-0865976658. OCLC 237794267. http://www.econlib.org/library/Enc/FederalReserveSystem.html. 
  • Wells, Donald R. The Federal Reserve System: A History (2004)
  • West, Robert Craig. Banking Reform and the Federal Reserve, 1863–1923 (1977)
  • Wicker, Elmus. "A Reconsideration of Federal Reserve Policy during the 1920–1921 Depression", Journal of Economic History (1966) 26: 223–238, in JSTOR
  • Wicker, Elmus. Federal Reserve Monetary Policy, 1917–33. (1966).
  • Wicker, Elmus. The Great Debate on Banking Reform: Nelson Aldrich and the Origins of the Fed Ohio State University Press, 2005.
  • Wood, John H. A History of Central Banking in Great Britain and the United States (2005)
  • Wueschner; Silvano A. Charting Twentieth-Century Monetary Policy: Herbert Hoover and Benjamin Strong, 1917–1927 Greenwood Press. (1999)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]