Oavsiktligt felaktig information

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Felaktig information)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Skillnaden mellan desinformation, felaktig information och hoax, Wikimedia Research (2015)
Stånds (Senecio jacobae) har blivit beryktad till följd av sin påstådda giftighet, särskilt om hästar får i sig örten. I själva verket är ryktena till stor del grundade på myter och felaktig information. Att utrota örten gör mer skada än nytta.[1] Stånds ger föda till ett trettiotal insektsarter och även andra attraheras av doften från dess nektar. Beståndet på bilden innehöll bland annat praktfjärilar, mindre guldvinge, bin, blomflugor och många fler.

Oavsiktligt felaktig information (eng. misinformation) är oriktig information som sprids utan insikt om att mottagaren blir felunderrättad eller felinformerad.[2] Begreppet skiljer sig från desinformation, som är avsiktligt spridande av felaktig information.[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Oavsiktligt felaktig information är i sig inte något nytt, eller något som kommit med framväxten av modern teknik. Då som nu är medierna den största källan till felaktig information. Ett exempel är från 1948, då tidningen Chicago Tribune i samband med presidentvalet i USA 1948 publicerade den numera berömda rubriken "Dewey Defeats Truman", "Dewey slog Truman", ett valresultat som alla visserligen förväntade sig men som var helt felaktigt.

I informationsåldern har sociala medier kommit att spela en viktig roll. Den typen av webbplatser är en vanlig källa till felaktig information, eftersom de ger användarna möjlighet att lätt sprida information viralt utan att behöva verifiera sanningshalten. Eftersom användarna också kan lägga fram sin egen uppfattning, eller ändra hela eller delar av informationen i syfte att ge sin egen syn på saken, komplicerar detta saken betydligt. När källorna granskas är det av vikt att förstå omfattningen av informationsspridningen, till vilken publik den riktar sig och hur snabbt den kommer att spridas. Dessa egenskaper är viktiga för de webbplatser som vill veta hur man skall motverka felaktiga informationskampanjer.[4]

Identifiering[redigera | redigera wikitext]

Det bästa sättet att verifiera om informationen är korrekt eller ej är att använda sig av källkritikens kriterier. Man bör även använda sunt förnuft för att kontrollera om informationen verkar rimlig, om webbplatserna är seriösa och medarbetarna inte har en viss agenda, och om webbplatsen har en seriös utgivare. Det är att rekommendera att man söker på andra webbplatser för att se om uppgifterna kan bekräftas, eftersom uppgiften redan kan ha undersökts i detalj och sedan publicerats tillsammans med ytterligare information.[5]

En viktig faktor för ett framgångsrikt arbete med att sprida felaktig information ligger i det faktum att en läsare måste ha en balanserad uppfattning om vad som är sant och vad som är falskt. Läsarna får inte vara lättlurade, men får heller inte tro att all information är felaktig. Det finns alltid en viss risk för att balanserade läsare ändå kommer att tro på en felaktigt påstående eller att tro att det som är sant egentligen är falskt. Personens tolkning av informationen påverkas av tidigare åsikter eller uppfattning. Om en läsare tror på ett visst påstående, utan att kontrollera det närmare, är det mer sannolikt att vederbörande tror på sådant som motsvarar dennes tidigare uppfattning eller åsikt. Detta kan få läsaren att tro att felaktig information är korrekt och sprida den vidare.[6]

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Oavsiktligt felaktig information kan spridas av många orsaker. Ett exempel kan vara att någon försöker förvirra eller förvilla en målgrupp genom att skapa en ledande text, och förse den med en rubrik som utgör klickbete, och som gör att andra sedan sprider den viralt i god tro.

Internet[redigera | redigera wikitext]

Internet har gjort det möjligt för vem som helst att skriva vad som helst utan referentgranskning, egentliga kvalifikationer eller med stöd av verifierbara källor. En faktabok från ett bibliotek har ofta granskats och korrigerats, men en källa på internet har inte nödvändigtvis samma akribi, utan kan läsas av vem som helst så snart uppgiften publicerats.[7]

Okunskap[redigera | redigera wikitext]

En stat besitter alltid hemliga uppgifter, såväl i krigs- som fredstid. Den hemliga uppgiften kan till exempel skydda militära hemligheter, men även kommersiella, privata och andra civila skyddsvärden eller personuppgifter. Syftet är i sin tur att försvåra för den som är obehörig till en hemlig uppgift att få del av den, så att inte skada eller men uppstår. Eftersom hemliga uppgifter omfattas av sekretess kan detta leda till spekulationer, som i sin tur kan skada. Okunskap om hur man hanterar hemlig uppgift, eller hur den skall skyddas, kan i sin tur leda till att felaktig information sprids, vilket kan vålla problem.

Ett exempel på medias okunnighet inträffade i november 2005, då reportern Chris Hansen i sitt program Dateline NBC berättade att rättsvårdande myndigheter uppskattade att 50 000 pedofiler ständigt var online. Efter programmet gavs uppgiften tyngd genom att den dåvarande justitieministern Alberto Gonzales uttalade att Dateline uppskattat antalet till 50 000. Det visade sig dock snart att uppgiften inte var sann och Hansen uppgav att han fått siffran från programmets expert Ken Lanning. Denne medgav dock att han hittat på antalet eftersom det kändes som ett reellt antal, inte för litet och inte för stort, och han kallade uppgiften för en "Guldlocksiffra". Enligt journalisten Carl Bialik används siffran 50 000 i media då reportrar inte är säkra på det verkliga antalet.[8]

Konkurrens mellan medier[redigera | redigera wikitext]

Eftersom media vill att deras publik skall välja just deras nyhetskanal, oavsett om det är i tryck, radio, TV eller på internet, finns det ett hårt tryck på medieföretagen att snabbt meddela senaste nytt. Nyheter skapas i så snabb takt att det inte bereds tillräckligt med tid för att kontrollera påståenden, eller för att presentera en fullständig bild. Detta gör att mediakonsumenterna lägger in sina egna åsikter eller värderingar, vilket kan leda till att felaktig information sprids.[9]

Påverkan[redigera | redigera wikitext]

Felaktig information kan påverka alla sidor av livet. Om man, avsiktligen eller ej, lyssnar till ett samtal kan man få reda på information som inte alltid är korrekt, eller missuppfattar man det man hör. När man sedan för informationen vidare kan detta leda till att felaktig information sprids. Felaktig information sprids snabbt, särskilt med hjälp av internet och moderna medier.

I den politiska världen kan en felaktigt informerad medborgare ses som värre än en helt ovetande person. Felaktigt informerade medborgare kan ge ett trovärdigt uttryck för sina åsikter och idéer och på så sätt påverka val och förd politik. Den här typen av felaktig information yttras vanligen av personer som inte alltid är ärliga eller helt klara med vad man säger. När denna information läggs fram och den uppfattas som vag, tvetydig, sarkastisk eller partisk, tvingas mottagaren att själv bilda sig en uppfattning om vad man tror är sanningen.[10]

Som ett resultat av den ökande förekomsten av felaktig information har det uppstått flera webbplatser som skapats med avsikten att skilja fakta från fiktion, såsom Snopes och Viralgranskaren. Uttrycket faktoider används ibland för saker som hålls för sanna, men som i själva verket inte är det, eller inte går att bekräfta.[11]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Baillargeon, Normand (4 januari 2008): A short course in intellectual self-defense. Seven Stories Press. ISBN 978-1-58322-765-7. Läst 22 juni 2011.
  • Christopher Murphy (2005): Competitive Intelligence: Gathering, Analysing And Putting It to Work. Gower Publishing Ltd, sid. 186–189. ISBN 0-566-08537-2.
  • Jürg Strässler (1982): Idioms in English: A Pragmatic Analysis. Gunter Narr Verlag. Sid 43–44. ISBN 3-87808-971-6.
  • Christopher Cerf, Victor Navasky (1984): The Experts Speak: The Definitive Compendium of Authoritative Misinformation. Pantheon Books.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Ragwort Facts. All the ragwort science and information that you need to know.”. www.ragwortfacts.com. http://www.ragwortfacts.com/. Läst 25 mars 2018. 
  2. ^ Antoniadis, Sotirios; Litou, Iouliana; Kalogeraki, Vana (2015-10-26). Debruyne, Christophe. red (på en). A Model for Identifying Misinformation in Online Social Networks. Lecture Notes in Computer Science. Springer International Publishing. Sid. 473–482. doi:10.1007/978-3-319-26148-5_32. ISBN 978-3-319-26147-8. https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-3-319-26148-5_32. 
  3. ^ Desinfomation i Nationalencyklopedins nätupplaga.
  4. ^ Nguyen, Dung. ”Sources of Misinformation in Online Social Networks”. Sources of Misinformation in Online Social Networks. University of Florida. http://www.cise.ufl.edu/~nanguyen/index_files/milcom12Dung_cam.pdf. 
  5. ^ Mintz, Anne. ”The Misinformation Superhighway?”. The Misinformation Superhighway?. PBS. https://www.pbs.org/now/shows/401/internet-politics.html. Läst 26 februari 2013. 
  6. ^ Libicki, Martin (2007). Conquest in Cyberspace: National Security and Information Warfare. New York: Cambridge University Press. Sid. 51–55. ISBN 9780521871600. 
  7. ^ Stapleton, Paul (2003). ”Assessing the quality and bias of web-based sources: implications for academic writing”. Journal of English for Academic Purposes 2 (3): sid. 229–245. doi:10.1016/S1475-1585(03)00026-2. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1475158503000262. Läst 21 mars 2013. 
  8. ^ Gladstone, Brooke (2012). The Influencing Machine. New York: W. W. Norton & Company;. Sid. 49–51. ISBN 0393342468. 
  9. ^ Croteau et. al. Media Technology. sid. 285–321. http://www.sagepub.com/upm-data/40857_9.pdf. Läst 21 mars 2013. 
  10. ^ Barker, David (2002). Rushed to Judgement: Talk Radio, Persuasion, and American Political Behavior. New York: Columbia University Press. Sid. 106–109. 
  11. ^ ”Veckans språkråd: Ordet Faktoid”. www.spraknamnden.se. http://www.spraknamnden.se/fragor/arkiv_ord.htm#faktoid. Läst 25 mars 2018.