Vanföreställning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vanföreställning
"Mannen som trodde sig föra befäl över en armé" av Théodore Géricault. Théodore Géricault målade porträtt av psykiskt sjuka personer. Här porträtteras en man med vanföreställningen att han var befälhavare över en armé, fastän han i själva verket satt på sinnessjukhus.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 F22
ICD-9 297
MeSH engelsk

Vanföreställning är en psykiatrisk term för ett kognitivt symtom som yttrar sig i felaktiga föreställningar om sig själv eller omvärlden (personer eller händelser), vilka av omgivningen inte anses kunna vara sanna; som regel uppfattas föreställningarna vara absurda.[1]

Om personen som har vanföreställningarna inte kan övertygas om att de är falska genom att någon framlägger rationella belägg, är vanföreställningarna patologiska. Patologiska vanföreställningar är tecken på en psykisk störning av funktionell (psykisk) eller symtomatisk art (drogutlöst eller utlöst av en organisk sjukdom). Vanföreställningar brukar handla om att tro sig vara förföljd (paranoia), om svartsjuka, att ha storhetsvansinne, att kroppen förändras eller är styrd, eller att man har en sjukdom. Bisarra vanföreställningar, ofta av övernaturlig karaktär, är ett tecken på psykos, det vill säga (funktionell eller organisk) schizofreni eller vanföreställningssyndrom, där vanföreställningarna ofta fungerar förklarande för personen (till exempel angående hallucinationer).[2]

Vanföreställningar kan vid svåra psykiska störningar uppträda ensamma eller i system. En särskild form av vanföreställning är inducerat vanföreställningssynrom, folie à deux, vilket kan uppträda som masspsykos eller konspirationsteorier.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Begreppets ursprung och betydelseutveckling kan hänföras till förledet van-, 'illa, felaktig', vilket på tyska står för hela ordet "Wahn". Det förekommer i många förbindelser, såsom vanartig, vanhedra, vansköta, vanför, vantro, osv och anger där den fullständiga motsatsen till den angivna (positiva) egenskapen.[3]

Definition och klassifikation[redigera | redigera wikitext]

Filosofen och psykiatern Karl Jaspers var först i modern tid med att definiera de tre huvudkriterierna för att en uppfattning skulle anses som vanföreställning i sin bok 1917 General Psychopathology. Där anges:

  • visshet (hävdad med absolut övertygelse).
  • oförbätterlighet (icke förändringsbar med tvingande motargument eller bevis för motsatsen)
  • omöjlighet eller innehållsmässig felaktighet (osannolik, bisarr eller uppenbart lögnaktig)

Dessa kriterier används fortfarande i modern psykiatrisk diagnos, likartat formulerade i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders , även om det även finns invändningar redan av Jaspers själv.[4][5][6][7]

Typer[redigera | redigera wikitext]

Vanföreställningar kan vara primära eller sekundära. Primära vanföreställningar kännetecknas av att de uppstår utan att andra personer kan förstå bakgrunden till förvillelserna. En person kan ha vanföreställningen att den är förföljd av en liga, som trakasserar personen på olika subtila sätt.

Ursprunget till sekundära vanföreställningar är lättare att förstå för andra personer. Den drabbade personen kan ha hörselhallucinationer med hotfulla röster, vilket medför att personen känner sig förföljd.

Vanföreställningar brukar grupperas i fyra skilda kategorier:

Bisarr vanföreställning
En vanföreställning som är mycket egendomlig och fullständigt oantaglig; exempelvis att utomjordingar har avlägsnat den angripna personens hjärna.
Icke-bisarr vanföreställning
En vanföreställning som, även om den vore falsk, åtminstone är möjlig.
  • Övervakad. Den drabbade tror felaktigt att den är under konstant (polis)övervakning.
  • Truman show-inbillning. Den drabbade tror felaktigt att personens liv blivit kopierat eller inspelat.[8]
Stämningskongruent vanföreställning
En godtycklig vanföreställning, innehållsmässigt förenlig med antingen ett depressions- eller maniskt tillstånd, till exempel en deprimerad person som tror att nyhetsankare på TV verkligen ogillar den som tittar eller att en person i ett maniskt tillstånd kan tro att den är en mäktig gudom.
Stämningsneutral vanföreställning
En vanföreställning som inte relaterar till den lidandes känslomässiga tillstånd; exempelvis är en uppfattning om att en extra lem håller på att växa ut i ens nacke, neutral gentemot såväl depression som mani.[9]

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Vanföreställningar förekommer vid många psykossjukdomar som schizofreni, vanföreställningssyndrom, alkoholdelirium (delirium tremens) och missbruk av narkotika som amfetamin, kokain eller cannabis. Vanföreställningar är också vanliga vid demenstillstånd såsom Alzheimers sjukdom. Vanföreställningar och vantolkningar kan också uppkomma vid hög feber.

Vanföreställningarna kan upplevas väldigt olika hos personer beroende på sjukdomstillstånd. Personer med psykossjukdomar av paranoid karaktär, paranoida psykoser, upplever ofta saker som har direkt anknytning till aktuella händelser, fast i förändrad form. Under kalla kriget kretsade inte sällan vanföreställningar hos människor med paranoia kring att de var förföljda av KGB, CIA eller Stasi. Likaså förekom det efter mordet på Olof Palme människor med vanföreställningar som upplevde att de på något vis var delaktiga i detta drama. Den som drabbats kan misstolka andra människors blickar eller talessätt och uppfatta att detta har en speciell betydelse. Grannar som exempelvis spolar sin toalett nattetid kan upplevas vara i maskopi med någon hemlig organisation eller liknande. Personer med missbruksproblem upplever ofta vanföreställningar relaterade till missbruket, exempelvis så kallad att man ser poliser överallt ("snutnoja").

Det finns även vanföreställningar av sexuell natur. Inom psykiatrin pratar man ibland om "paranoia erotica". Detta innebär att den sjuke upplever att en annan person, oftast någon så kallad offentlig person är förälskad i den som upplever detta. Ibland går det så långt att den sjuke söker upp den personen för att få sin upplevda kärlek besvarad. Vanföreställningar av mer sagolik karaktär, eller Science fictionkaraktär förekommer också. Svårt psykossjuka kan även uppleva att de kan förändra världen, andra personers beteende eller till och med väderleken på telepatisk väg, eller genom magiska tänkanden eller magiska handlingar.

Viktigt att notera är att en person med vanföreställningar inte "ljuger". Personen upplever dessa vanföreställningar som verkliga händelser eller skeenden. Personen behöver ett respektfullt bemötande, samtidigt som vanföreställningen inte bejakas. Vårdaren bör bemöta och ifrågasätta, väl medveten om att den drabbade verkligen känner att vanförställningen är en verklighet.

Diagnos[redigera | redigera wikitext]

Diagnos ställs utifrån de kriterier som beskrivits och den drabbades eventuella grundsjukdom. Om sådan saknas får man överväga om det kan röra sig om ett vanföreställningssyndrom.

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Hur vanföreställningar behandlas, beror likaså på den drabbades grundsjukdom. Schizofreni behandlas till exempel med läkemedel, mot psykos, neuroleptika och alkoholdelirium med lugnande medel och sömnmedel. Vanföreställningar som inte innebär något obehag för den drabbade behandlas vanligtvis inte.

Vanföreställningar kopplade till litteratur[redigera | redigera wikitext]

Vanföreställningar är inget ovanligt inom media och man stöter ofta på dem. Allt från serier i morgontidningen till kända romaner och filmer i Tv-rutan. Hur mycket vanföreställningen påverkar berättelsens handling varierar naturligtvis. I några fall är det mer normaliserade vanföreställningar, exempel på det kan vara att en person misstänker starkt att dennes partner är otrogen eller att ett barn har en låtsaskompis. I andra fall har det en större påverkan, exempelvis kan en karaktär tro sig vara någon helt annan. Nedan finns några exempel på kända vanföreställningar inom media.


Böcker[redigera | redigera wikitext]

  • Selma Lagerlöfs roman Kejsarn av Portugallien som gavs ut 1914 berättar om torparen Jan och hans otroliga kärlek till sin dotter Klara. Klara flyttar en dag till Stockholm och hör aldrig av sig till sin pappa. Jan blir deprimerad av saknad och målar upp en värld där Klara har blivit kejsarinna i ett land som heter Portugallien och han själv är kejsare. Han lever sig in i rollen och ser sig själv som en mäktig man i den lilla värmländska byn Skrolycka. [10] Detta är ett solklart fall på en vanföreställning där Jan vänder upp och ned på verkligheten och förändrar synen på sig själv och sin dotter.
  • En världskänd berättelse som kretsar kring vanföreställningar är den spanska romanen från början av 1600-talet, Don Quijote. Don är en spansk adelsman som fördriver mycket tid genom att läsa historier om de gamla riddarna och deras kamper mot ondska. Don bestämmer sig för att själv bli en sådan kämpe och anlitar en enkel bonde vid namn Sancho Panza. De beger sig ut på äventyr, när de kommer fram till ett par väderkvarnar så är Don är övertygad om att de är farliga monster och det är hans plikt som riddare att döda dem. Det slutar illa och han fastnar i en av vingarna. [11] Än en gång så ser vi exempel på karaktärer med storhetsvansinne.
  • Kejsarens nya kläder är en historia av den kända danska författaren H.C Andersen från 1837. Kejsaren som historien kretsar kring är otroligt fascinerad av kläder. Han bytte kläder flera gånger om dagen och var alltid ute efter det finaste. Till kejsaren stad kom det många olika människor, däribland ett par bedragare som utgav sig för att vara vävare som vävde de finaste tygerna. Vävarna påstod att klädesplagget de skulle göra var osynligt för de dumma och de som inte kunde göra sitt jobb. Trots att varken kejsaren eller hans minister kunde se tygerna så låtsades de att de kunde, eftersom att de inte skulle ses som dumma. Kejsaren gick naken bland folket, men ingen sa något.[12] Bedragarna hade givit alla en vanföreställning om att de var dumma som inte såg tyget.


Serier[redigera | redigera wikitext]

  • Kalle och Hobbe känner många igen från sidan med serier i morgontidningen. Serien handlar om en pojke som heter Kalle. Kalle är en mycket speciell pojke med stor fantasi och lekfullhet, denna kombination resulterar i att Kalle skapar en låtsasvän, Hobbe, som är hans gosedjur. Kalle beter sig som om Hobbe skulle vara riktig och levande men allt är en produkt av hans fantasi. Kalle har inte många vänner och Hobbe skulle kunna vara ett resultat av ett behov av en vän. [13]

Media[redigera | redigera wikitext]

En vanlig vanföreställning i media är att en grupp bestående av de mest inflytelserika personerna i världen ingår i en organisation som kallas Illuminati. Denna organisation kontrollerar oss och har inflytande över alla viktiga beslut som fattas runt om i världen. Enligt konspirationsteorin vill Illuminati att vi ska tro att vi kan påverka beslut, men det kan vi egentligen inte. Det finns inga som helst bevis för att Illuminati skulle finnas men trots det så är många övertygade om att organisationen existerar, alltså är det en typ av vanföreställning. Alla konspirationsteorier är inte vanföreställningar men det är när man blir så pass säker på att det är sant att man förändras mycket som person som det blir en vanföreställning. [14]


Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Se MeSH och The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines
  2. ^ Se relevanta diagnoser, särskilt schizofreni och vanföreställningssyndrom, i The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines
  3. ^ [ http://runeberg.org/svetym/1175.html Svensk etymologisk ordbok], sid 1087
  4. ^ Jaspers 1997, s. 95
  5. ^ Jaspers 1997, s. 106
  6. ^ ”Terms in the Field of Psychiatry and Neurology”. http://www.abess.com/glossary.html#D. Läst 6 februari 2011. 
  7. ^ ”Delusional Disorder”. http://www.psychologytoday.com/conditions/delusional-disorder. Läst 6 februari 2011. 
  8. ^ DN - ”Truman show-inbillning” drabbar allt fler
  9. ^ Source: http://www.minddisorders.com/Br-Del/Delusions.html
  10. ^ [http://bokhyllarna.se/2015/04/02/sammanfattande-analys-av-kejsaren-av-portugallien/ Sammanfattande analys av Kejsaren av Portugallien 2015-06-03
  11. ^ http://study.com/academy/lesson/don-quixote-summary-characters-themes-author.html/ Don Quixote: Summary, Characters, Themes & Author 2015-06-03
  12. ^ http://goodnightsaga.com/sv/kejsarens_klader/ Kejsaren nya kläder 2015-06-04
  13. ^ http://seriersant.se/serier-p%C3%A5-svenska/Kalle-och-Hobbe/ Kalle och Hobbe 2015-06-04
  14. ^ http://www.urbandictionary.com/define.php?term=Illuminati/ Illuminati Urban Dictionary 2015-06-04

Källor[redigera | redigera wikitext]