Fengersfors

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Fengersfors
Tätort
Land Sverige Sverige
Landskap Dalsland
Län Västra Götalands län
Kommun Åmåls kommun
Koordinater 58°59′42″N 12°27′50″Ö / 58.99500°N 12.46389°Ö / 58.99500; 12.46389
Area 78 hektar (2015)[1]
Folkmängd 337 (2017)[1]
Befolkningstäthet 4,321 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T4800[2]
GeoNames 2715151
Ortens läge i Västra Götalands län
Red pog.svg
Ortens läge i Västra Götalands län
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Fengersfors är en tätort i Åmåls kommun som ursprungligen hette Lisefors efter brukspatron Christopher Sahlins fru Anna Lisa. Namnet byttes till Fengersfors av brukspatron Johan Fenger-Krog.

Fengersfors är en bruksort där det har tillverkats järn, pappersmassa och papper. Fengersfors bruk lades ned 1978 och sedan 2003 har bruket använts för konsthantverk och småföretagande framförallt inom ramen för konstnärskooperativet Not Quite.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bruket[redigera | redigera wikitext]

Lisefors järnbruk anlades vid slutet av 1700-talet och lades ned 1884. År 1882 hade dåvarande ägaren Christopher Sahlin i stället anlagt ett träsliperi och 1892 grundades ett bolag för att anlägga ett kemiskt pappersbruk. Efter ett flertal konkurser övertogs verksamheten av direktör Johan Fenger-Krog från Göteborg, vilken 1901 bildade Fengersfors Bruks AB och samtidigt lät ändra ortens namn till Fengersfors. Pappersbruket eldhärjades 1906, men återuppbyggdes direkt. År 1913 introducerade företaget oceanpappret, ett fukttåligt papper med mellanlägg av asfalt och ogenomträngligt för fukt. I slutet av 1940-talet installerade Fengersfors bruk som första sulfatfabrik i världen en kokprocess för kontinuerlig drift. År 1969 köptes bruket av AB Enderlein & Co.[3]

Pappersbruket lades ned 1978 och har numera småföretag och konstnärskollektivet Not Quite som hyresgäster.[4] Not Quite bildades 2003 och har bidragit till att stabilisera befolkningsnedgången efter brukets nedläggning. Fengersfors har blivit Dalslands tredje mest besökta turistmål efter akvedukten i Håverud och Baldersnäs.[5]

Barnkoloni[redigera | redigera wikitext]

År 1905 grundade baptistpastorn John Hedberg Kristinedals barnkoloni[6] som efter dennes död 1916 drevs vidare av Hedbergska stiftelsen.

1971 övertogs anläggningen av Älvsborgs läns landsting som gjorde om den till ett elevhem. Från och med 2001 driver ett kommunalt bolag behandlingshem[7].

Vattenskidsport[redigera | redigera wikitext]

Den svenska organiserade vattenskidsporten startade i Fengersfors 1961. Året innan hade tävlingar i Borås blivit sönderblåsta och nu behövde Karlstads Vattenskidklubb en bättre arena för de nya nordiska tävlingarna. I samarbete med den dåvarande lokala klubben anordnades på Knarrbysjön sportens första Nordiska Mästerskap. Ett problem var att ingen Riksförfundsansluten organisation fanns i landet. och därför uppkom lokalt ambitionen för att bilda en sådan. År 1962 års inofficiella SM hölls sedan i Fengersfors. År 1963 hölls landets första officiella SM i vattenskidor på arenan i Fengersfors.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Fengersfors 1960–2015[8]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
465
1965
  
505
1970
  
566
1975
  
514
1980
  
449
1990
  
389 97
1995
  
373 97
2000
  
387 97
2005
  
375 97
2010
  
345 97
2015
  
323 78

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Samhällstjänster & service:

  • Förskola
  • Grundskola F-6
  • Matbutik & spel (Handlarn)
  • Cafe/Bistro (Not Quite Café)
  • Industrihistoriskt museum (Brukets första pappermaskin m m)
  • Konstutställningslokaler
  • Hantverksbutik
  • Galleri
  • Auktionsverksamhet (Fengersfors Auktioner)
  • Hantverksbageri (Brukets godaste)
  • B&B (Fengers Husrum)
  • På 1950-talet byggdes ortens Folkets hus med hjälp av disponent Fenger-Krog, då hette det Fengersfors Fritidslokaler.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

På det kulturella planet kan man besöka det nedlagda Fengersfors bruk,[9][10] som under 150 år dominerande orten. Som första sulfatfabrik i världen installerads där 1948–49 i daglig drift en sä kallad kontinuerlig kokare för pappersmassa. Denna patenterade metod blev sedan dominerande i världen och en stark exportprodukt från Karlstad.

Badplats med brygga och hopptorn finns vid Knarrbysjön.

Ett 20-tal fornfyndsplatser finns i anslutning till orten.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 1 mars 2014
  3. ^ Dalsländsk industrimiljö, Erik Wegraeus i Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsskrift 1972
  4. ^ Tidskriften Vi nr 11, november 2013, sidan 40
  5. ^ Radioprogrammet 'Europaväg 45 i Sveriges Radio P1 20 november 2013
  6. ^ ”Fattigprästen på Söder”
  7. ^ ”Kristinedals elevhem (Fengersfors)(1905 – 200?)”. Riksarkivet (Regionarkivet Vänersborg). https://sok.riksarkivet.se/?ValdSortering=A_O&PageSize=20&EndastDigitaliserat=False&AvanceradSok=true&Ort=%C3%84lvsborgs+l%C3%A4n&FacettLimits=R%2F%2FPsQ%3A5&FacettFilter=arkis_aukt_huvudkategori_facet%24Ej+fastst%C3%A4lld%3A&page=3&postid=Arkis+956C98BA-99FC-48FE-BA6B-DA752B8A4BB8&s=TARKIS08_Siv. Läst 15 juli 2018. 
  8. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  9. ^ http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=1637
  10. ^ http://sverigesradio.se/api/radio/radio.aspx?type=db&id=4067702&codingformat=.m4a&metafile=asx

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]