Finnegans Wake

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Finnegans Wake
FörfattareJames Joyce
OriginaltitelFinnegans Wake
OriginalspråkEngelska
LandIrland Irland
GenreSui generis
Utgivningsår1939
HuvudpersonerHumphrey Chimpden Earwicker (HCE), Anna Livia Plurabelle (ALP), Shem, Shaun, Issy

Finnegans Wake är en roman av James Joyce. Den räknas som ett av modernismens standardverk, men är betydligt mer omskriven och diskuterad än läst.

Boken publicerades först i delar och i olika tidskrifter under åren efter att Ulysses givits ut. Arbetsnamnet var Work in Progress. Den färdiga boken utkom 1939. Joyce avled två år senare, efterlämnande ett verk som kanske aldrig kommer att kunna tydas fullständigt.

Romanen (om den ens kan kallas så) blev Joyces sista och utgör en utveckling av stream of consciousness (inre monolog) som Joyce först visade i Odysseus (Ulysses). Här bryter Joyce många ramar vad gäller handling och form. Texten skiftar ständigt form och är fylld av förvrängda ord och fraser, associationer och plötsliga kast. Romanens cykliska struktur med tre stora delar och en kort fjärde som länkas tillbaka till början, hämtade Joyce från 1700-talsfilosofen Giambattista Vicos historiesyn, där enligt Vico civilisationer genomgår tre faser, varefter en återgång (ricorso) till nästa cykel sker.

Ord och fraser har ofta två, tre eller flera alternativa betydelser och är ofta sammansatta av olika ord på engelska och från ett åttiotal andra språk. Huvudpersonens initialer HCE (Humphrey Chimpden Earwicker) kan uttydas Here Comes Everybody, en symbol för varje man, och återkommer som initialer i ordföljder boken igenom. Hans hustru är ALP (Anna Livia Plurabelle), en symbol för varje kvinna, och en ständig strid utspelas mellan deras söner, tvillingarna Shem och Shaun, pennan och svärdet men också andra brödrapar (eller andra par) i historia, mytologi och litteratur – Jakob och Esau, Kain och Abel, Romulus och Remus, Set och Osiris. Deras dotter Isabel/Issy är har en kluven personlighet och är även en yngre variant av ALP. Hon attraherar både bröderna och fadern, och ett par av bokens teman är incest och kampen mellan generationerna. Alla dessa gestalter kan spåras tillbaka till Joyces egen familj, men också till gestalter i han tidigare romaner. Sålunda kan HCE motsvaras av Leopold Bloom (eller Simon Dedalus) i Ulysses. Likaså kan ALP vara Molly Bloom, Shem Stephen Dedalus, Shaun Buck Mulligan och Issy Milly Bloom i samma roman.

Medvetandeflödet i Finnegans Wake är i själva verket en dröm, trots titeln (wake, [lik]vaka, vakande eller vaken, en ordlek typisk för boken). HCE personifierar Dublin, ALP står för Liffey (floden som rinner genom Dublin). Ytligt sett inleds boken med muraren Finnegans likvaka (återigen, wake), där tumult utbryter och den till synes döde Finnegan vaknar upp när han får whiskey spilld över sig. (Usquebaugh är gaeliska för "livets vatten".)

Handlingen är cyklisk – den sista meningen i boken är oavslutad och dess fortsättning är bokens första ord. Likaså bildar kapitlen fyra och fyra varsin cykel inom romanen. I svensk litteratur kan nämnas Sven Fagerbergs Höknatt som anspelar på Finnegans Wake på flera plan, bland annat genom sin cykliska handling.

Språket och ordleken i Finnegans Wake gör att den nästan är omöjlig att översätta, men ändå har fullständiga översättningar gjorts till tio olika språk. Delar av romanen är översatta till svenska, bland annat det åttonde kapitlet "Anna Livia Plurabella" av Mario Grut (2001) och det första kapitlet "Finnegans fall" av Lars Johansson (2018). Innehållet omfattar enorma mängder personer och syftningar, och åtskilliga verk har skrivits som enbart syftar till att bringa reda i persongalleriet.

Boken har satt spår i flera sammanhang och är bland annat ursprunget till ordet kvark. Den amerikanske fysikern Murray Gell-Mann, som är mycket litterärt bevandrad, drog sig till minnes meningen "Three quarks for Muster Mark" ur boken då han skulle komma på ett namn för sin nya upptäckt.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • McHugh, Roland: Annotations to Finnegans Wake (revised edition), The Johns Hopkins University Press, Baltimore and London, 1991. ISBN 0-8018-4190-9
  • Tindall, William York: A Reader’s Guide to Finnegans Wake, Syracuse University Press, Syracuse, N.Y., 1969. ISBN 0-8156-0385-1
  • Glasheen, Adaline: Third Census of Finnegans Wake, Berkeley: University of California Press, 1977. ISBN 0-520-02980-1

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]