Flodvipa

Från Wikipedia
Flodvipa
Status i världen: Nära hotad[1]
En flodvipa vid Jayanti i reservatet Buxa Tiger i Jalpaiguri i Västbengalen, Indien.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljPipare
Charadriidae
SläkteVanellus
ArtFlodvipa
V. duvaucelii
Vetenskapligt namn
§ Vanellus duvaucelii
Auktor(Lesson, 1826)

Flodvipa[2] (Vanellus duvaucelii) är en fåtalig vadarfågel i familjen pipare som hittas vid breda floder i södra och sydöstra Asien.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Flodvipan är en medelstor (29–32 cm) vipa i svart, brunt, grått och vitt. Den är brun ovan, svart på hjässa och strupe, grå på halssidan och på buken vit med en svart fläck. Även näbb och ben är svarta. I flykten syns bruna täckare, ett vitt diagonalt band från vingknogen snett bakåt och svarta vingpennor. Stjärten är vit med svart ändband.[4]

Läte[redigera | redigera wikitext]

Flodvipan är en ljudlig fågel, särskilt under spelet när den reser sin tofs helt och utbrister ett fyrstavigt läte, återgivet i engelsk litteratur som "did did do weet”. Det liknar rödflikvipans (V. indicus) men är inte lika gällt. Varningslätet som yttras både på marken och i flykten är en lång serie med klara "twick, twick...", med en till tre toner per sekund.[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer vid floder från Indien och Nepal till sydvästra Kina och Indokina.[3] Flodvipan påminner om den mycket närbesläktade sporrvipan i Afrika, och de har tidigare ibland beskrivits som underarter av samma art.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Flodvipan hittas utmed stora floder och sjöar, framför allt vida, långsamt flytande floder med banker eller öar av sand eller grus. Den hittas också vid vattendammar.[1]

Arten livnär sig huvudsakligen av insekter, maskar, kräftdjur och mollusker. Den sägs också ta grodor och grodyngel. Fågeln häckar från mars till juni på Indiska subkontinenten. I Bhutan har ungar setts så tidigt som i början av april.[6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Flodvipan tros minska relativt kraftigt i antal till följd av hård tryck på dess levnadsmiljö och konstruktion av dammar. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som nära hotad. Världspopulationen uppskattas till under 20.000 häckande individer.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Alfred Duvaucel (1796-1824), fransk naturforskare och samlare i Sumatra och Indien[7]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Vanellus duvaucelii . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2019.3. Läst 21 december 2019.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ Wiersma, P. och G. M. Kirwan (2020). River Lapwing (Vanellus duvaucelii), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.rivlap1.01
  6. ^ Wiersma, P. & Kirwan, G.M. (2020). River Lapwing (Vanellus duvaucelii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53796 29 januari 2020).
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]