Flukloxacillin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Strukturformel

Flukloxacillin är ett betalaktamasstabilt betalaktamantibiotikum som vanligtvis används för att bekämpa infektioner i huden. Det är särskilt effektivt mot stafylokocker.

Flukloxacillin intas vanligtvis som det receptbelagda läkemedlet Heracillin, då i formen flukloxacillinnatriummonohydrat.

Effekt[redigera | redigera wikitext]

Flukloxacillin stoppar bakteriernas förmåga att bygga upp nya cellväggar, utan vilka de inte kan leva och över tid dör ut.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Flukloxacillin kan användas mot stafylokockendokarditer (tillsammans med aminoglykosid)[1], allvarligare stafylokockinfektioner samt hud- och mjukdelsinfektioner (till exempel rosfeber[2]).

Biverkningar[redigera | redigera wikitext]

Penicilliner i allmänhet är antibiotiska. Denna typ av medicin kan därför ge upphov till dålig mage då mag- och tarmbakterier dör, något som kan avhjälpas genom att äta magbakterierik A-fil eller hälsofil, som intages mellan doseringarna och ej tillsammans med antibiotikan då det kan hämma effekten av läkemedlet. Den som får allvarliga besvär bör dock uppsöka sin läkare omgående.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Endokardit, infektiös”. Internetmedicin. http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=467. Läst 9 februari 2013. 
  2. ^ ”Erysipelas, rosfeber”. Internetmedicin. http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=176. Läst 9 februari 2013.