Fram (skepp)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Flag of Norway.svg Fram
Fram i Antarktis under Roald Amundsens sydpolsexpedition
Allmänt
Typ skonare
Historik
Byggnadsvarv Vid Rekkevik i Larvik
Konstruktör: Colin Archer
Sjösatt 26 oktober 1892
I tjänst 1893–1912
Öde Förvaras på Frammuseet i Oslo
Tekniska data
Längd 39
Bredd 11
Deplacement 900 ton
Maskin Ångmaskin
Från 1910 en AB Diesel Motorer dieselmotor på 180 hk

Fram är ett skepp som använts av norska upptäckare i Arktis och Antarktis mellan 1893 och 1912. Fram byggdes för att bli det starkaste skeppet någonsin för att kunna motstå isen. Det byggdes med en form sådan att det lyftes upp om det klämdes i isen.

Det var Fridtjof Nansen som tog initiativet till att bygga Fram, och han gav uppdraget till Colin Archer från Larvik i Norge. Nansen ville ha skeppet byggt för sin planlagda färd till Nordpolen, där han hade för avsikt att låta skeppet frysa in i isen och driva med isen till Nordpolen. Fridtjof Nansens Fram-expedition misslyckades med att nå Nordpolen, men metoden fungerade i princip och fartyget skruvades inte ned i isen.

År 1911 transporterade Fram den expedition som under Roald Amundsens ledning blev den första att nå Sydpolen.

Däremellan hade Fram fungerat som expeditionsfartyg 1898–1902 under Otto Sverdrup, som var kapten under Nansens första expedition. Den expeditionen till nordvästra Grönland och östra Kanada utforskade 150 000 km² och Fram tvingades till fyra övervintringar innan expeditionen kunde återvända.

Fram är det skepp byggt av trä, som har seglat längst nord och längst syd, och är fortfarande bevarat på FrammuseetBygdøy i Oslo.

Fram var på sin tredje expedition 1910 utrustad med en modern fartygsdiesel på 180 hästkrafter, som levererades av AB Diesel Motorer i Sickla.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]