Fredrik Spak

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Fredrik Spak
Född21 maj 1876[1]
Hedvig Eleonora församling[1], Sverige
Död17 augusti 1926[1] (50 år)
Kungsholms församling[1], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[2]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare[1], teolog, präst[1], agitator[1]
MakaIda Augusta Kihlén
(g. 1898–)[3]
Redigera Wikidata

Henrik Fredrik Spak, född 21 maj 1876 i Stockholm, död 18 augusti 1926, var en svensk präst och skriftställare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Föräldrar var registratorn i Lotsstyrelsen Karl Henrik Spak och Laura Charlotte Christina Boman och han var brorson till Fredrik Adolf Spak. Spak avlade studentexamen 1894 och teoretisk teologisk examen i Uppsala 1897 samt praktisk teologisk examen 1898. Han blev domkyrkoadjunkt i Visby samma år, pastorsadjunkt i Gefle församling 1900 och tf. komminister i Tillinge församling, Uppsala län, 1904.

Spak var ursprungligen högkyrklig och djupt konservativ, men då han under sin första prästtjänst i Visby noterade de rikas överflöd och ovilja att bistå de fattiga inleddes en utveckling som efterhand gjorde honom till en kommunistisk och ateistisk agitator. Ett känt citat förklarar hans omsvängning: "Emedan jag försökte vara kristen, nödgades jag mot min vilja bli demokrat.".

Han var verksam som agitator i arbetar- och nykterhetsrörelsen från 1907, vilket ledde till att han hårt kritiserades av de besuttna bönderna och godsägarna i församlingen. Han anmäldes till domkapitlet för att han i kyrkorna "predikade socialism". De första anmälningarna föranledde ingen åtgärd från domkapitlet, fast när Spak öppet tog ställning för arbetarna i storstrejken 1909, uppmanades han av ärkebiskop Ekman att söka avsked från prästämbetet. Spak kände sig tvingad att hörsamma detta och domkapitlet biföll ansökan 1911.

Som komminister i Tillinge och Svinnegarns socknar såg Spak nöden och inte minst de usla bostadsförhållandena bland statarna. Han kartlade dessa i sina två böcker i Lantarbetarfrågan 1906-1907. Han bildade den första lantarbetarfackföreningen i Haga, Svinnegarn 1907 och 1908 bildade han i sin prästgård i Vela en socialdemokratisk ungdomsklubb: Åsunda SDUK. Den bedrev studiecirklar och aftonskola i prästgården. Spak blev medlem i Enköpings arbetarekommun den 19 mars 1908 och i april utsågs han till ombud på årets partikongress. Det var första gången arbetarekommunen utsåg ett kongressombud. Till kongressen skrev Spak två utförliga motioner i lantarbetarfrågan som arbetarekommunen antog som sina egna och de behandlades välvilligt av kongressen. Spak var ombud även på partikongressen 1911.

Från 1911 tillhörde Spak distriktsstyrelsen för Stockholms SSU-distrikt, som Enköpingsklubbarna då tillhörde. Spak var mycket aktiv i SSU i Enköping och i distriktet, där han livligt understödde den partikritiska falangen fram till den partikongress 1917, som ledde till partisprängning och bildandet av Socialdemokratiska vänsterpartiet, där Spak var medgrundare.

Spak ägde och brukade 3/8 mantal Enby i Simtuna socken 1912–1922, var ledamot av Sveriges kommunistiska ungdomsförbunds centralstyrelse 1917–1921, av dess distriktsstyrelse i Uppland 1917–1922, av Sveriges kommunistiska partis representantskap 1918–1923 och av dess jordkommitté från 1919. Han avsvor sig sin kristna tro 1923, men på grund av personliga motgångar utvecklade han en svartsyn, som ledde till konflikter med partiet. Han kritiserades hårt av Allan Wallenius för brist på tillförsikt inför den stundande världsrevolutionen. Spak utträdde på egen begäran ur kommunistpartiet i juni 1926 och avslutade kort därefter sitt liv med självmord.

Spak var medarbetare i ett flertal tidningar, särskilt Stormklockan och Folkets Dagblad Politiken, författade ett 30-tal arbeten i sociala och politiska frågor liksom flygblad och utförde ett flertal översättningar.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Anteckningar och minnen ur släkten Spaks historia. Visby: Gotlänningens tryckeri. 1900. Libris 3068915 
  • Gamstaholm : en berättelse om en gammal släkt. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1903. Libris 1728593 
  • Lantarbetarefrågan : ett försök till utredning. Stockholm: Ljus. 1907-1908. Libris 402892 
  • Kristendomens ställning till kriget och krigsrustningarna : diskussionsföredrag. Fredsskrifter, 99-1589493-7 ; 4. Stockholm: Svenska freds- och skiljedomsfören. 1909. Libris 1613387 
  • Gammal och ny moral : betraktelser med anknytning till storstrejkens erfarenheter. Stockholm. 1911. Libris 1180828 
  • Vi kristna socialdemokrater. Stockholm: Fram. 1911. Libris 1180704 
  • Ensamma kämpar : ett värshäfte. Stockholm: Fram. 1912. Libris 1639809 
  • Mitt liv och kyrkan. Stockholm: Fram. 1916. Libris 1658915 
  • Carl Lindhagen : några konturer av ett rikt liv. Föregångsmän, 99-2055346-8. Stockholm: Nutiden. 1918. Libris 1658914 
  • Alkoholen och den sociala nöden. Stockholm: Svenska nykterhetsförl. 1920. Libris 1658912 
  • Barnen åt socialismen. Stockholm: Fram. 1920. Libris 1658913 
  • Kampen mot statskyrkan. Stockholm: Fram. 1920. Libris 1180708 
  • De politiska partierna och rusdryckerna. [Borlänge]. 1920. Libris 3068917 
  • Program och gärningar : en vidräkning med regeringsblocket. [s. l.]. 1920. Libris 9945232 
  • Socialismen inför helnykterhetskravet. Stockholm: Fram. 1920. Libris 1658916 
  • Inför klassamhällets våldsdiktatur. Stockholm: Fram. 1921. Libris 1482253 
  • Förbudskampen : ett led i klasskampen. Stockholm: Fram. 1924. Libris 1482252 
  • Kata Dalström : en minnesskrift. Stockholm: Fram. 1924. Libris 1482255 
  • 1905-1916-1924 : den röda ungdomens fredskamp. Stockholm: Fram. 1924. Libris 1482258 
  • Lantarbetarnas enda hjälpare. Stockholm: Sverges kommunistiska parti. 1924. Libris 1482257 
  • Socialdemokratiens revolutionära förflutna. Stockholm. 1924. Libris 1180713 
  • Jordens trälar : till kamraterna - lantarbetarna. Stockholm: Fram. 1925. Libris 1482254 
  • Att ensam stå : ett nytt värshäfte. Stockholm: Fram. 1926. Libris 1334603 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] H Fredrik Spak, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Henrik Fredrik Spak, Svenskagravar.se, läs online, läst: 11 juni 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Björndahl, Lars S (1981). Spak-affären och Svenska kyrkan : en studie kring kyrkan och klasskampen 1909-1911. Uppsala: Uppsala Univ., Teologiska inst. Libris 12497230 
  • Dünkelberg, Roberto (1979). ”H F Spak - en presentation”. Den tidiga arbetarrörelsen i Enköping och pastor Spak (1979): sid. 109-115 : ill..  Libris 9828652
  • Falk, Hans (2008). "Emedan jag försökte vara kristen nödgades jag mot min vilja att bli demokrat" : [en roman]. Stockholm: Gryning. Libris 10653154. ISBN 978-91-977129-0-3 
  • Falk, Hans (1998). "Socialistprästen" : H.F. Spak (1876-1926). Stockholm: Carlsson. Libris 7622245. ISBN 91-7203-271-5 
  • Johansson, Albert (1950). ”H.F. Spak, svenska kyrkans offer”. Storm och dyningar / A.J. Smålan. Stockholm: Arbetarkultur. sid. 127-132. Libris 1427920 
  • Karlsson, August (1979). ”"Socialistprästen" H F Spak”. Den tidiga arbetarrörelsen i Enköping och pastor Spak (1979): sid. 117-129.  Libris 9828661
  • Nerman, Ture (1967). Akademikerna i arbetarrörelsen. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 81-85. Libris 8076906 
  • Den tidiga arbetarrörelsen i Enköping och pastor Spak. [Grillby]: Utg. 1979. Libris 7629010. ISBN 91-7260-322-4 
  • Zetterström, Margareta (1987). ”Lantarbetarprästen”. Förr och nu 1987:3,: sid. 24-36 : ill.. ISSN 0345-3162. ISSN 0345-3162 ISSN 0345-3162.  Libris 8457731
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fredrik_Spak&oldid=54227335”