Frithiofs saga

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För filmen som bygger på diktverket, se Fritiofs saga (film)
Frithiofs saga
August Malmströms titelsida till en utgåva från 1876.
August Malmströms titelsida till en utgåva från 1876.
Författare Esaias Tegnér
Originalspråk Svenska
Land Sverige Sverige
Utgivningsår 1825
Frithiofs frieri. Handkolorerad etsning ur tredje upplagan 1827.

Frithiofs saga är ett diktverk av Esaias Tegnér, som första gången publicerades i bokform 1825; delar av verket hade tidigare publicerats i Götiska Förbundets tidskrift Iduna.

Verket är inspirerat av Fritjof den djärves saga som är en isländsk så kallad fornaldarsaga.

De första delarna av Frithiofs saga publicerades hösten 1820 i Iduna och tidskriften innehöll då romanserna Frithiof och Björn, Frithiof kommer till Kung Ring, Isfarten och Frithiofs frestelse. 1822 publicerade Iduna de avslutande fem delarna. Diktverket väckte stor uppmärksamhet och blev snart också spridda utanför Sverige; några av romanserna hade översatts av Amalia von Helvig och publicerats i en tysk tidskrift. Romanserna samlades snart i ett band, Frithiofs saga, som Tegnér publicerade på eget förlag sommaren 1825. I september samma år kom den andra upplagan. De två första upplagorna sålde snabbt 4 000 exemplar.[1]

Totalt består "Frithiofs saga" av 24 dikter, "romanser", alla författade på olika versmått :

  1. Frithiof och Ingeborg
  2. Kung Bele och Thorsten Wikingson
  3. Frithiof tager arv efter sin fader (hexameter)
  4. Frithiofs frieri
  5. Kung Ring
  6. Frithiof spelar schack
  7. Frithiofs lycka
  8. Avskedet (blankvers)
  9. Ingeborgs klagan
  10. Frithiof på havet
  11. Frithiof kommer till Angantyr (alexandrin)
  12. Frithiofs återkomst
  13. Balders bål
  14. Frithiof går i landsflykt
  15. Vikingabalk
  16. Frithiof och Björn
  17. Frithiof kommer till kung Ring (nibelungenstrof)
  18. Isfarten (knittelvers)
  19. Frithiofs frestelse
  20. Kung Rings död
  21. Rings drapa (fornyrdislag)
  22. Konungavalet
  23. Frithiof på sin faders hög ("ottave rime")
  24. Försoningen (trimeter)

Frithiofs saga har tonsatts av Bernhard Crusell.

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

Frithiofs saga översattes till italienska (La leggenda di Frithiof, 1852) av Alessandro Bazzani. Till isländska översattes verket av Matthías Jochumsson (Friðþjófssaga, 1866).

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Eliæson, Åke; Olsson Bror (1949). Esaias Tegnér: en monografi i bild. Malmö: Allhem. Libris 364522 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]