Götiska förbundet

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Götiska Förbundet)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För ordensällskapet med samma namn, se Götiska Förbundet (ordenssällskap).
Illustration från Rudolf Hjärnes "Götiska Förbundet och dess hufvudmän", Albert Bonniers förlag, 1878

Götiska förbundet var ett litterärt, göticistiskt sällskap i romantikens anda som stiftades i Stockholm 1811. Syftet var att återskapa "de gamle göters frihetsanda, mannamod och redliga sinne". I stadgarna stod även: "till forskning i de Gamle Göthers sagor och Häfder vare hvarje förbundsbroder ovillkorligen förpliktigad."

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund till bildandet har ansetts vara den oroliga europeiska politiken i tidevarvet. Nordisk familjebok skrev att i synnerhet kejsar Napoleon I:s förakt för nationernas rätt till självständighet väckte nationalkänslan till liv, särskilt hos de folk som var i fara att förlora sin frihet under hans framryckningar. Till dem hörde svenskarna, som 1809 förlorat Finland, och även ansåg Sverige hotat.[1] Götiska förbundet hade till en början varit av skämtsam karaktär, men övergick snart till att tas på fullt allvar av dess ledare Jakob Adlerbeth.[2]

Adlerbeth var en drivande kraft i detta förbund och också den som formulerade dess mål att verka för moraliskt patriotiska strävanden och nordisk fornforskning. Förbundet upplöstes dock efter hans död 1844 och dess arkiv överlämnades till Vitterhetsakademien, dess boksamling till gymnasiebiblioteket i Karlstad och dess myntsamling till gymnasiet i Strängnäs. Det hade inalles 100 medlemmar.

Detta "Götiska förbundet" skall inte förväxlas med det samtida, men ännu levande, ordenssällskapet med samma namn.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Förbundet har bland annat påverkat den nordiska konsten. Högtidsdag var den 16 februari. Förbundet utgav tidskriften Iduna, där till exempel Erik Gustaf Geijers dikter ofta först trycktes. Tidningen utkom med oregelbundna mellanrum från det att Götiska förbundet startades fram till det att förbundet slutligen lades ner 1844. Medlemmarna skulle vid inträdet anta ett fornnordiskt namn och hålla inträdestal till sin nye namnes minne. Göterna hälsade varandra med det då ovanliga, men fornnordiska, ropet "Hej!". Man höll stämmor under bar himmel och drack ur horn.[3]

Pehr Henrik Ling föreläste 1814–1817 i Stockholm öfver de norska myternas användande i skön konst, och 1818 anordnade Götiska förbundet en utställning där bland annat Bengt Erland Fogelberg deltog med sina kolossalstatyer av Oden, Tor och Frej.[3]

Vid denna tid kände sig Geijer manad att varna mot alltför mycket nordiskhet i konst såväl som poesi. Han skrev Betraktelser i afseende på de nordiska myternas användande i skön konst (1817), och framkallade en schism inom Götiska förbundet som ledde till Lings utträde ur detsamma. Sedan Iduna 1824 upphört att utkomma avstannade Götiska förbundets verksamhet.[3]

Medlemmar[redigera | redigera wikitext]

Bland dess medlemmar märks bland annat en lång rad välkända svenska kulturpersonligheter (det fornnordiska namnet inom parentes):

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Götiska förbundet i Nordisk familjebok (första upplagan, 1883)
  2. ^ Hägg, Göran (2003). Svenskhetens historia. Wahlström & Widstrand 
  3. ^ [a b c] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Tidskriften Populär Historia nr 5, 2006
  • Stenroth, Ingmar (1972-1981). Göthiska förbundet. Göteborg. Libris länk 
  • Molin, Torkel (2003). Den rätta tidens mått: Göthiska förbundet, fornforskningen och det antikvariska landskapet. Skrifter från forskningsprogrammet Landskapet som arena, 1650-4526 ; 6. Umeå: Umeå universitet. Libris länk. ISBN 91-7305-457-7 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Götiska_förbundet&oldid=45415627"