Fyrlinjesnok

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Fyrlinjesnok
Status i världen: Nära hotad[1]
E quatuorlineata.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljSnokar
Colubridae
SläkteElaphe
ArtFyrlinjesnok
Elaphe quatuorlineata
Vetenskapligt namn
§ Elaphe quatuorlineata
AuktorBonnaterre 1790
Utbredning
Elaphe quatuorlineata distribution.png
Utbredningsområde
Synonymer
Elaphis cervone SCHREIBER 1875[2]
Elaphis quaterradiatus DUMÉRIL 1854[3]
Coluber poecilocephalus FISCH 1832
Coluber alpestris BOULENGER 1832
Coluber pictus PALLAS 1811
Coluber quadrilineatus DAUDIN 1803[4]
Coluber quaterradiatus GMELIN 1799[5]
Coluber quadristriatus DONNDORF 1798
Coluber nauii DONNDORF 1798
Coluber quatuorlineata BONNATERRE 1790[6]
Elaphis sauromates BEDRIAGA
Hitta fler artiklar om djur med

Fyrlinjesnok[7] (Elaphe quatuorlineata)[8] är en ormart som beskrevs av LACÉPÈDE 1789. Fyrlinjesnoken ingår i släktet Elaphe och familjen snokar.[9][10] Arten kallas även strimsnok på svenska[7].

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Arten delas in i följande underarter:[9]

Ibland räknar man med en fjärde underart, E. q. scyrensis, som framför allt förekommer på den grekiska ön Skyros[11].

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

En mycket lång orm som sällsynt når upp till en längd av 260 cm; vanligtvis blir den inte längre än 130 till 180 cm. Ovansidan är brunaktig, oftast med en ockragul ton, gulbrun, orangebrun till grå med fyra mörkbruna längsstimmor på ryggen, tydliga på den främre delen men otydligare mot stjärten. Huvudet är kraftigt, med mörka band längs sidorna och med ögen med runda pupiller.[12]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Fyrlinjesnoken är en dagaktiv orm[12] som lever i steniga, buskbeväxta habitat, men även häckar, glesa skogar och traditionellt brukad åkermark. I bergen förekommer den upp till 2 500 m.[1] Arten klättrar inte utan håller sig till marken, där den fångar byten som smådäggdjur, fåglar och ödlor. Ormen är ogiftig och kan väsa om den hotas, men den biter sällan.[12]

Honan lägger mellan 4 och 16 ägg.[1]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Utbredningsområdet sträcker sig från centrala och södra Italien (dock ej Sicilien) över Slovenien, längs Adriatiska havets kustlinje, Albanien, Makedonien, södra Serbien och Montenegro till Grekland.[1]

Status[redigera | redigera wikitext]

IUCN kategoriserar arten globalt som nära hotad och populationen minskar. Den är ingenstans vanlig, och utbredningen är fragmenterad. Främsta hoten är det moderniserade jordbruket och intensifierad byggnation, inte minst för turismändamål. Den förföljs också på många håll.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Jelka Crnobrnja Isailovic, Rastko Ajtic, Milan Vogrin, Claudia Corti, Valentin Pérez Mellado, Paulo Sá-Sousa, Marc Cheylan, Juan M. Pleguezuelos, Petros Lymberakis, Roberto Sindaco, Antonio Romano & Dušan Jelić 2009 Elaphe quatuorlineata Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 5 maj 2014.
  2. ^ Schreiber, E. (1875) Herpetologia Europaea. : Eine systematische Bearbeitung der Amphibien und Reptilien, welche bisher in Europa aufgefunden sind., Braunschweig : Vieweg
  3. ^ Duméril, A.M.C., G. BIBRON & A.H.A. DUMÉRIL (1854) Erpétologie générale ou Histoire Naturelle complète des Reptiles. Vol. 7 (partie 1)., Paris, xvi + 780 S.
  4. ^ Daudin, F. M. (1803) Histoire Naturelle Generale et Particuliere des Reptiles. Vol. 6., F. Dufart, Paris.
  5. ^ Gmelin,S.G. (1799) , Hist. Amphib., p. 197
  6. ^ Bonnaterre, P.J. (1790) Ophiologie, in Tableau encyclopédique et méthodique des trois règnes de la nature., Panconoke, Paris xliv + 76 pp.
  7. ^ [a b] ”fyrlinjesnok”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/fyrlinjesnok. Läst 3 maj 2014. 
  8. ^ Lacepède, B. G. E. (1789) Histoire Naturelle des Quadrupèdes Ovipares et de Serpens. Vol.2., lmprimerie du Roi, Hôtel de Thou, Paris, 671 pp.
  9. ^ [a b] Uetz P. & Hošek J. (4 januari 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Virginia Commonwealth University, Richmond VA, USA. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/search/all/key/elaphe+quatuorlineata/match/1. Läst 3 maj 2014. 
  10. ^ TIGR Reptile Database . Uetz P. , 2007-10-02
  11. ^ [a b c] Peter Uetz, Jakob Hallermann (2013). Elaphe quatuorlineata (BONNATERRE 1790)”. Hamburgs zoologiska museum. http://reptile-database.reptarium.cz/species?genus=Elaphe&species=quatuorlineata. Läst 3 maj 2014. 
  12. ^ [a b c] Axel Kwet (2009). European Reptile and Amphibian Guide. New Holland Publishers. sid. 216–217. ISBN 978-1-84773-444-0 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]