Gäddaätten

Från Wikipedia
Version från den 14 maj 2015 kl. 20.01 av Dan Koehl (Diskussion | Bidrag) (korr)
Gädda
Vapensköld för Nils Giädda
UrsprungSmåland
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1508

Gädda var en småländsk adelsätt, känd från 1300-talets senare hälft och utdöd 1508. Ätten förde ett så kallat talande vapen i form av en gädda i vapenskölden.

Gädda antogs tidigare stamma på Sven Trottason, som förde två korslagda färlor i sitt vapen. Nils Gädda tillhörde i slutet av 1300-talet det mot Magnus Eriksson och Håkan Magnusson stridande aristokratpartiet. I början av 1400-talet innehade hans son, väpnaren Karl Gädda Broby i Östergötland och var Lars Gädda kanik i Linköping. Den förres söner var riksråden Jon Gädda (död på 1450-talet) och Erengisle Gädda, som deltog i inbördesstriderna på 1450- och 1460-talet på skiftande sidor. Erengisles barn var Nils Gädda (död 1508) och Iliana Erengielsdotter (Gädda), född 1468 på Geddeholm (numera Tureholm), död 1495 i Örebro, gift med riksföreståndaren Svante Nilsson[1] och mor till Sten Sture den yngre: Illiana var barnbarnsbarnbarn till Erik Krummedige och således brylling med Gustav Vasa.

Noter

  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932

Litteratur