Hoppa till innehållet

Gösta Hagelin

Från Wikipedia
Gösta Hagelin
Född6 september 1900[1]
Norrköpings S:t Olai församling[1], Sverige
Död24 september 1979[1] (79 år)
Sigtuna församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare
MakaAnne-Marie Hagelin
(g. 1973–)
Redigera Wikidata
Gösta Hagelin (t.v.), Birgitta Weman och John Nilsson i Oscars församlingssal 1942.

Gösta Mauritz Hagelin, född den 6 september 1900 i Sankt Olai församling i Norrköping,[2][3] död den 24 september 1979 i Sigtuna,[4] var en svensk präst och skriftställare.

Gösta Hagelin var son till disponenten Herman Hagelin och dennes hustru Augusta Willner. Han avlade studentexamen 1920 och var därefter verksam som journalist och kontorsanställd i Wien 1921–1925. Han studerade sedan teologi och blev teologie kandidat 1929. Hagelin innehade olika förordnanden som präst i Svenska kyrkan, inom Ärkestiftet, och från 1937 i Stockholm, det senast omnämnda som komminister i Oskars församling 1945–1958.[2] Han var 1936 anställd som pastor vid Svenska Israelsmissionens verksamhet i Wien.[2] Hagelins författarskap omfattar främst böcker om psalmbokens författare samt om staden Rom. Han redigerade flera antologier med ord av uppbyggligt innehåll.[5]

Gösta Hagelin var gift två gånger. Från 1933 var han gift med Greta Hagelin, ogift Adamson, dotter till folkskolläraren Sigfrid Alfred Adamson och dennes hustru Jenny Josefina Adamson, ogift Åhlund.[3] Från 1973 var han gift med Anne-Marie Hagelin, dotter till August Strindberg och Harriet Bosse.[6]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Människoöden i psalmboken, 4 volymer. Uppsala: Lindblad, 1943–1961.
  • Roms katakomber. Uppsala: Lindblad, 1948. På norska Oslo, 1951.
  • Fromma Rom. Uppsala: Lindblad, 1948.
  • Så tillkom vår psalmbok. Uppsala: Lindblad, 1953.
  • Varför jag blev präst: Tjugofyra svenska prästmän uttalar sig. Redaktör, Uppsala: Lindblad 1955.
  • Psalmboken berättar. Uppsala: Lindblad, 1957.
  • Ord att leva på, en antologi. Samlare och utgivare. Uppsala: Lindblad), 1959, flera upplagor, senast 1986.
  • Kyrkovandringar i Rom. Uppsala: Lindblad, 1960, 2:a upplagan 1961
  • Ord att tänka på. Samlare och utgivare. Stockholm: Lindblad, 1962, Flera upplagor, senast 1986.
  • Ord att bygga på. Samlare och utgivare, Stockholm: Lindblad, 19666, flera upplagor, senast 1977.
  • Fädernas kyrka: tidsbilder från svenskt 1700-tal. Stockholm: Lindblad, 1967.
  • De som skrev våra psalmer, 2 volymer. Stockholm: Verbum, 1969, 1970.
  • Alla tiders Rom. Stockholm: Verbum, 1971, 5:e upplagan 2010 bearbetad av Per Beskow.
  • Nytt ljus över Roms katakomber. Stockholm: Norstedt 1977.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, Hagelin, Gösta Mauritz, läst: 1 oktober 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Hagelin, Gösta M i Vem är Vem?: Stor-Stockholm (andra upplagan, 1962)
  3. ^ [a b] [Hagelin, Gösta Mauritz i Håkan Theodor Ohlsson, Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap (1934)
  4. ^ Sveriges dödbok 1901–2013
  5. ^ Gösta Hagelin i Libris
  6. ^ Ett liv i föräldrarnas skugga, Dagens Nyheter 2007-09-08. Läst 2016-10-29.