Göteborgs landerier
Göteborgs landerier var inledningsvis lantgårdar som låg på stadens donationsjord, den jord som tilldelats av kronan för stadens livsmedelsförsörjning.
Historia
Redan i privilegiebrevet för Göteborg 1621 och dess 34:e artikel, finns inskrivet att "Invånarne uti Staden Götheborg och på Dess landerier hafwa at hugna sig af alla de Privilegier, som Nylödöse Stad af ålder haft". Här likställs "staden Göteborg" och "dess landerier" som likvärdiga begrepp. Med "staden Göteborg" avsågs den mark som skulle bebyggas, alltså Inom Vallgraven. Därför ska "dess landerier" tolkas som den mark som låg inom donationsjorden, men samtidigt utanför vallarna och som ursprungligen inte var avsett för bebyggelse. Det var som "mulbete" landerimarken i första hand var avsedd och den uppläts oftast till inkallade holländska bönder. Under 1600-talet, och ända in på 1700-talet, ägnade sig städernas invånare gärna åt lantmannasysslor. Städerna som anlades under denna tiden fick därför ofta i donationerna en väl tilltagen utmark - till skillnad mot de städer som tillkom senare - vilket tillsammans med stadens gemensamma inägor bildade "stadsägorna". Även landerimarken bebyggdes efterhand, eftersom redan i slutet av 1640-talet var nästan alla tomterna inom vallarna bebyggda. Det blev vanligt i slutet av 1600-talet att magistratsledamöter och andra högt uppsatta medborgare tilldelades tomter av landerimarken.[1]
På donationsjorden kunde staden anlägga offentliga inrättningar som sjukhus, fängelser, parker, museer och skolor.
Många av landeriernas huvudbyggnader finns kvar. De har gett upphov till många stadsdelars namn (stadsdelsnämndsområden och primärområden), liksom gatu- och kvartersnamn. Så sent som 1965 omvandlades donationsjorden till vanlig kommunal mark.
Landerierna arrenderades ut till stadens borgare. Ett flertal av de tidiga industrierna anlades på landerierna. Många av landerierna låg utanför Göteborg innan dessa områden införlivades.
Det ska påpekas att alla ståndsmässiga gårdar i Göteborg med omgivningar inte varit landerier.
- Bagaregårdens landeri
- Gibraltar
- Gillbladska landeriet
- Gubbero
- Johanneberg
- Kvibergs landeri
- Kvibergsnäs landeri
- Lilla Hedås
- Lilla Katrinelund
- Liseberg
- Lorensberg
- Lyckan
- Mariedals landeri
- Marieholms landeri
- Norra Burgården
- Rosengård
- Stora Hedås
- Stora Katrinelund
- Stora Olskroken
- Södra Burgården
- Waterloo
- Ånäs landeri
Se även
Referenser
Noter
- ^ Donationsjorden i Göteborg och vissa närstående kameralistiska institut, Esbjörn Janson, Göteborgs Fastighetskontor, Göteborg 1988 ISBN 91-7970-264-3, s. 58f
Webbkällor
- Nordisk Familjebok, Uggleupplagan, Stockholm 1904-1926
- Nationalencyklopedin
- goteborg.se: Gamlestaden - Kviberg från forntid till nutid
Vidare läsning
- Enhörning, Gunilla (2006). Landerierna i Göteborgs stadsbyggande. Doktorsavhandlingar vid Chalmers tekniska högskola. Ny serie, 0346-718X ; 2508Publikation / Chalmers tekniska högskola, Arkitektur, 1650-6340 ; 2006:6. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Libris 10223790. ISBN 91-7291-826-8
- Fischer, Ernst (1923). Göteborgs landerier. Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, 99-0061987-0 ; 13. Göteborg. Libris 417717
- Redbergslid med omnejd genom tiderna. (2., rev. och utök. uppl.). Göteborg: Gamla Redbergspojkar hembygds- och kamratförening. 1964. Libris 774597
- Skarback, Sören (1995). Göteborg, herrgårdarnas stad. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592940. ISBN 91-7029-181-0 (inb.)
Externa länkar
| ||||||||||
