Bagaregården

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bagaregården, nr 42
Stadsdel
Stockholmsgatan i Bagaregården.
Stockholmsgatan i Bagaregården.
Land Sverige
Kommun Göteborg
Stad (tätort) Göteborg
Stadsdelsnämnd Örgryte-Härlanda
Koordinater 57°43′8.0″N 12°0′33.0″Ö / 57.718889°N 12.009167°Ö / 57.718889; 12.009167
Area 125 hektar
Statistikkod primärområde 203, stadsdelsnummer 42
GeoNames 2723803
Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på...
Google
Kartdata


Bagaregården, är ett primärområde och en stadsdel[1] i Göteborgs kommun, tillhörande stadsdelsnämndsområdet Örgryte-Härlanda.[2] Det var också namnet på ett tidigare landeri i området. Primärområdet har en areal på 47 hektar.[3][4] Stadsdelen Bagaregården har en areal på 125 hektar.[5] En del av Bagaregården tillhör S:t Pauli församling och den del som kallas Strömmensberg tillhör Härlanda församling.[6]

Landeriet[redigera | redigera wikitext]

Bagaregården och Östra kyrkogården
Landeriet Bagaregården.
Uddevallagatan i Bagaregården.

Bagaregården är uppkallat efter landeriet Bagaregården i 7:e kvarteret Billingen 17.[7] Liksom landeriet Härlanda var Bagaregården beläget på Härlanda hemmans gamla marker. Det landeri som senare fick namnet Bagaregården, kallades under hela 1600-talet och långt in på 1700-talet för Härlanda, medan det landeri, som senare uteslutande fick detta namn, då benämndes Härlanda Äng. Under början av 1600-talet utarrenderades dessa områden till olika konsortier av stadens främsta män, som använde ängarna till betesmarker för sina kreatur. Först sedan Paul Jürgenson fått landeriet upplåtet på sig år 1679, börjar det få karaktären av lantegendom. Det är först nu som bebyggelsen av området påbörjas, för när Jürgenson år 1685 får förnyelse på upplåtelsen, meddelas att detta beviljas "... i anseende till det myckna arbete, möda och anseenliga kostnad, som han både till en gårdz uppbyggande och ett elliest tufwigt och stenigt Landz rödiande och cultiverande använt hade". Det anges att landeriet är "... wäll bebygder medh 2:ne wäll upplanterade Trägårdar medh åthskillige unge fruchtsamma trän utj samme trägårdar och brede widh så i trägårdarne som i giärdet åthskillge små dammar upkastade".

Paul Jürgenson innehade landeriet till sin död år 1696, då det övertogs av hans änka Cecilia Jörgens. Tio år senare byter egendomen åter ägare, den övertas då av mågen J. N. Aschen, gift med Brita Maya Jeurgens, som innehar gården till sin död 1734. Därefter behåller hans arvingar den till år 1738. År 1758 inköptes landeriet av källarmästare Johan Minten och efter dennes död 1786 behöll änkan besittningsrätten till 1799. Då övertogs den av handlanden Anders Fröding och från 1809 av hans änka Johanna E. Fröding, som 1811 sålde den till major Carl af Petersens. Av dennes konkursbo, inlöstes landeriet år 1831 av brodern, löjtnant H. af Petersens. År 1834 såldes landeriet till friherre G. Bennet. Bagaregårdens areal under Härlanda hemman, beräknades 1855 uppgå till drygt 82 tunnland.[8]

Torpet "Lilla Härlanda", på Bagaregårdens område, låg ännu kvar på 1920-talet. Det var ett mindre torp med ett bostadshus, cirka 11 meter långt och uppfört av liggande timmer med utskjutande, inklädda knutar. Väggarna var utvändigt brädfodrade och rödmålade. Yttertaket var sadelformat och avvalmat mot gavlarna samt täckt med enkupigt, rött tegel.[9]

Namnet Bagaregården kom i bruk först sent på 1800-talet, dock påträffas namnet "Bakaregården" i en skrivelse till magistraten redan 1671. Bagaren Joachim Schönfelt betalade år 1651 10 daler och 16 öre "för et stycke Landh wedh Herlanna, som Torsten Bechbrennare til forne brukat". Det är efter denne bagaren som stadsdelen fått sitt namn. Mest känt blev landeriet under senare hälften av 1700-talet, då källarmästaren och handelsmannen Johan Minten drev ett populärt värdshus här. Vackra vår- och sommarkvällar drog göteborgarna hit i stora skaror.[10] Göteborgs stadsfullmäktige beslutade 1 juni 1899 om att lösa in landeriet Bagaregården av Morten Waerns änka Emma Waern (född Nerman) från Billingsfors, för 100 000 kronor. Landeriets huvudgård var genom kontrakt utarrenderad till trädgårdsmästaren N. P. Jonsson för tiden 14 mars 1895 och samma dag 1910.[11]

Beskrivning och värdering av landeriet[redigera | redigera wikitext]

  • 1. Manhus. Byggnaden af Timmer upförd, 2:ne wåningar hög med brädbeklädnad och målad med oljefärg, innehållande 13 rum med massa på wäggarna samt Porcelains- och andre Kakel ugnar. Taken spände med duk och wäggarno dels med Olje- och dels med Limfärg anstrukne samt panelade, samt med gode dörrar, golf och öfrigt innanrede försedde, har efter nuwarande priser på Materielier och arbetslöner blifwit ansedd til et wärde af 6 300 rdr b:co
  • 2. En Uthusbyggning, dels timrad och dels Ständerwerk med brädeklädning, 2:ne wåningar hög, med slätt tak, 2 300 rdr b:co
  • 3. En hög Terras åt trädgården af gråsten, en trappa af 17 tilhuggna gråstens steg, med wångstycken, ofwantil med ett zirligt gallerwärk och grindar med oljefärg, 500 rdr b:co
  • 4. En Ladugårdsbyggning af timmer, klädd med bräder, bestående af Fähus, Stall, Sele- och Snickare kammare, Redskapsskjul samt Loge och Lador, 2 100 rdr b:co
  • 5. En stor gammal Wagn- och Wedbod, dels timrad och dels af Ständerwerk, hwaruti äfwen är 1 Stall, 866 rdr 32 skill.
  • 6. En gråstensbyggning til Magasin, afdeld med Staquet och Bingar för Spannmål, Kjällare inredd til Brygghus och Bagarestufwa med 2:ne Kopparpannor, 750 rdr b:co
  • 7. En Byggning i hönsgården med 4 stora afskiftningar för fjäderkreatur, 100 rdr b:co
  • 8. Inkjörsportar, Staqueter och Grindar, 300 rdr b:co
  • 9. 2:ne små hus för Torpare, 333 rdr b:co

I Trädgården befinnes ett antal unga frucktbärande träd och buskar, äfwensom flere underjordiske trummor af smärre kullersten, uptages til, 1 000 rdr b:co.

Bergkullen, wäster om manbyggnaden, är till större delen bortsprängd, hwarigenom en wacker utsigt från nämnde byggnad til denna Staden, Götha älf, Gamlestaden och förbigående Landswägen wunnits, uptages til, 1 400 rdr b:co.

Söder om gården, synnerligen Kullen och deromkring, är mycken stenbunden markupodling, äfwensom wid sluttningen af Kullen åt wästra sidan flera underjordiska trummor äre lagde, uptages till, 1 000 rdr b:co.

– Utdrag ur Borgerskapets äldstes protokoll, 5 september 1811

Tomten 12:e roten nr 35, var 124 alnar lång och 96 alnar bred eller 11 904 kvadratalnar (drygt 7 000 kvadratmeter). Värderingen av byggnader och diverse anläggningar, uppgick enligt ovan till 17 000 riksdaler banco.[12]

Bibliotek och ungdomsgård[redigera | redigera wikitext]

År 1934 flyttade Redbergslids folkbibliotek, ett av Göteborgs folkbibliotek, in i det gamla landeriet Bagaregården.[13] De sammanslagna biblioteken Härlanda- och Örgryte flyttade 2007 till Kulturhuset kåken (före detta Härlandafängelset).[14]

Byggnaden på cirka 800 kvadratmeter, uppfördes troligen i slutet av 1700-talet. Den har byggts om under senare delen av 1800-talet. Sedan stadsdelen Bagaregården byggts ut har huset använts för allmänna ändamål. Bottenvåningen har bland annat inrymt Gamlestadens ungdomsgård, senare kallad Bagaregårdens fritidsgård, vilket var Sveriges första kommunala fritidsgård, öppnad 1936.[15]

Bostadsområdena Bagaregården och Strömmensberg[redigera | redigera wikitext]

Under åren 1907-27, då Albert Lilienberg var stadsingenjör i Göteborg, infördes en ny typ av stadsplan, som var mer oregelbunden och anpassad till terrängen. År 1911 fastställdes en medeltidsinpirerad stadsplan för hela Bagaregården som blev internationellt uppmärksammad på en stadsplaneutställning. Gatustrukturen har de för Lilienberg så karakteristiska lätt krökta gatorna och små platsbildningar såsom Uddevallaplatsen, Gustavsplatsen och Viloplatsen. Platserna och gatorna är trädplanterade. De planerades av Lilienberg, som förespråkade "gatans konst", och även detaljerna i stadsmiljön som nyttobyggnader, lyktstolpar, broräcken med mera, fick stor uppmärksamhet.[16] Planen utformades enligt dåtidens ideal med gator, som följer terrängen med oregelbundna kvarter – Lilienberg utvecklade här den österrikiske arkitekten Camillo Sittes idéer. Den västra delen av Bagaregården byggdes ut med landshövdingehus och villor åren 1914–30, och på sluttningen mot Härlandavägen tillkom "Vidkärrs trädgårdsstad" samt några landshövdingehus vilka var HSB:s första i Göteborg. Lilienbergs plan för de östra delarna fullföljdes däremot inte, utan istället upprättades en ny stadsplan 1942 och området som numera kallas Strömmensberg bebyggdes med lamellhus och punkthus 1944–58. Västra Bagaregården ingår i kommunens "Bevaringsprogram 1975", med bebyggelsen väster om Stockholmsgatan, samt "Värdefulla miljöer 1985", bebyggelsen väster om Stockholmsgatan samt kvarteret 14 Hökensås. Dessutom "Skydd enligt NRL 2 kapitlet Riksintresse", hela området.[17][18]

Man ersatte de små enskilda gårdarna och skapade istället öppna gårdsrum som omfattade hela kvarter. Ett typiskt hyreshusområde från den här tiden är Bagaregården.[19] Landshövdingehusets byggnadstyp har kombinerats med planterade gårdar och gator av stark rumsverkan.[20] Området är attraktivt tack vare de idylliska landshövdingehusen, den natursköna miljön och det korta avståndet in till centrala Göteborg. Den yngre bebyggelsen i Bagaregården är välbevarad.[21] I Bagaregården finns egnahemshus, lägenheter och radhus, som nästan allihop byggdes mellan 1915 och 1930. Tiden runt 1920 anses vara svensk arkitekturs guldålder. Landshövdingehusen i Bagaregården byggdes ursprungligen åt arbetare på bland annat Gamlestadens fabriker och SKF i Gamlestaden, men nu bor en stor andel från medelklassen här. Landshövdingehusen är populära och har låg hyra.

Uddevallaplatsen fick sitt namn 1915, och anlades som en slags entré till Bagaregården. Husen kring platsen ritades huvudsakligen av Harald Falkman.[22] Falkgatan 13-15 med landshövdingehus nära Ånäsvägen är uppförda 1914–15 och ritades av Hjalmar Zetterström.[23] Hörnhuset vid Ånäsvägen/Falkgatan byggdes 1924 i en något avvikande stil efter ritningar av Karl Severin Hansson.

Namnen på några gator och platser[redigera | redigera wikitext]

Mannen och trädet på Viloplatsen.

Några gator i Bagaregården fick av stadsfullmäktige namn efter Kungälv, Uddevalla och Stockholm. Göteborgs drätselkammares gatunamnsberedning hade 1915 föreslagit Karlsgatan, men stadsfullmäktige ersatte det med Stockholmsgatan, för att undvika förväxling med Karlagatan i Lunden. Karlsgatan skulle gå i samklang med Gustavsgatan, som tillkom efter borggårdstalet, ty namnet Gustav var mycket populärt i försvarsvänliga kretsar vid tidpunkten. Överhuvudtaget var kunganamn populära.

I Bagaregården återfinns också Bagaregårdsgatan och Bagaregårdsplatsen. Wærnsgatan har fått sitt namn efter släkten Wærn som ägt Bagaregården, Morten Wærns bror Carl Fredrik Wærn d.y. var politiker. Landerigatan är döpt efter just landeriet Bagaregården, Härlandavägen efter landeriet Härlanda (hette tidigare Bagaregårdsliden).[24] Löparegatan tillkom 1915 med tanke på idrotten och en idrottsplats i närheten.[25]

Flera av gatorna i Bagaregården och Olskroken har fågelnamn: Hökegatan och Örngatan namngivna redan 1883 – Ejdergatan, Falkgatan, Sparvgatan, Storkgatan och Svangatan, som samtliga fick sina namn 1886.[26]

Bagaregårdsskolan[redigera | redigera wikitext]

Bagaregårdens folkskola uppfördes 1918 i nationalromantisk, tjugotalsklassicistisk stil efter ritningar av arkitekt Johan Jarlén.[27] Den heter nu Bagaregårdsskolan.

Platser nära Bagaregården[redigera | redigera wikitext]

I väster angränsar Redbergsplatsen som är en viktig knutpunkt i östra Göteborg. Precis sydväst om Bagaregården ligger Östra kyrkogården där många kända personer är begravda. Intill Sofiagatan i Bagaregården ligger också Härlanda kyrkoruin, resterna av en kyrka som byggdes tidigt på 1100-talet och som har restaurerats. Den revs på Gustav Vasas befallning år 1528 för att få byggmaterial till Nya Lödöses kyrka i nuvarande Gamlestaden. Bagaregården ligger nära både Munkebäckstorget och Olskrokstorget.

Nyckeltal[redigera | redigera wikitext]

Bagaregården

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 203 Bagaregården år 2016[28]
Bagaregården Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&&03613.&&&&&03 613 &&&&&&&&&0556640.&&&&&0556 640
Befolkningsförändring 2015–2016 &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&0+ 6 &&&&&&&&&&&08450.&&&&&0+ 8 450
Andel födda i utlandet 14,1 % 25,2 %
Medelinkomst &&&&&&&&&0292600.&&&&&0292 600 kr &&&&&&&&&0285900.&&&&&0285 900 kr
Arbetslöshet 3,6 % 5,7 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 23,4 25,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 42,8 % 34,8 %
Andel bostäder byggda 1941-1950 60,3 %
Andel bostäder i allmännyttan 17,3 % 26,6 %
Antal färdigställda bostäder 2016 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
Andel bostäder i småhus 9,0 % 19,1 %


Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.) , s. 10
  2. ^ Göteborgs stad - Stadsdelar och primärområden Läst 2011-01-24
  3. ^ Samlad bostadsstatistik för de 10 nya stadsdelarna i Göteborg[död länk]
  4. ^ Statistik bostadsbyggande - Göteborgs stad
  5. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  6. ^ Svenska kyrkan - Sök församling
  7. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg : inventering utförd vid Byggnadsminneskontoret, Göteborgs historiska museum 1967, s. 44.
  8. ^ Historisk-statistisk beskrifning öfver Göteborg : från dess anläggning till närvarande tid, Carl Magnus Rydquist, Göteborg 1860, s. 69.
  9. ^ Göteborgs landerier, Göteborgs Jubileumspublikationer, [del XIII], Ernst Fischer, Göteborgs Litografiska AB 1923, s. 101-104.
  10. ^ Göteborgs-Posten - Utmärkta hus - Bagaregården Arkiverad 9 december 2006 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ Redbergslid med omnejd genom tiderna, [Andra reviderade och utökade upplagan], utgiven av Gamla Redbergspojkar: Hembygds- och Kamratförening, Göteborg 1964, s. 42-52.
  12. ^ Gamla Redbergspojkar (1964), s. 53.
  13. ^ Biblioteksbladet 1935 s. 5-12 om Redbergslids folkbibliotek (med bilder)
  14. ^ Kulturhuset Kåken
  15. ^ Kulturminnen - Kulturbyggnader i Göteborgs kommun, Förvaltade av Göteborgs fastighetskontor, Förvaltningsavdelningen, Göteborg 1987, s. 281ff.
  16. ^ Nationalencyklopedin på internet (prenumerant). Sökord : Göteborg, Stadsplan och stadsbild
  17. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, del II, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 2000 ISBN 91-89088-05-0, s. 34-37.
  18. ^ Guide till Göteborgs arkitektur, professor Claes Caldenby, professor Gunilla Linde Bjur, arkitekt Sven-Olof Ohlsson, Arkitektur Förlag AB, Göteborgs stadsbyggnadskontor & Forskningsrådet Formas 2006 ISBN 91-86050-67-2, s. 226-228.
  19. ^ Gudrun Lönnroth, "Husen berättar", Göteborg. Svenska turistföreningens årsskrift 1978, s. 130.
  20. ^ Nationalencyklopedin
  21. ^ Lönnroth, (1978), s. 130
  22. ^ Perspektiv på Göteborg, Peter Claesson & Kristian Wedel, Bokförlaget Max Ström, Göteborg 2009 ISBN 978-91-7126-144-1 s. 144
  23. ^ Bevarandeprogram, Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Arkiverad 19 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine., redaktör Gudrun Lönnroth, Göteborgs kommun], Volym 2, s. 40.
  24. ^ Redbergslid med omnejd genom tiderna, [Andra reviderade och utökade upplagan], utgiven av Gamla Redbergspojkar: Hembygds- och Kamratförening, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1964 s. 51
  25. ^ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, utgiven av Göteborgs drätselkammares gatunamnberedning 1945
  26. ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 
  27. ^ Från rådhus och fattigstuga till Traktören och Scandinavium, Gudrun Lönnroth, ur serien "Växlingar i västsvensk byggnadskultur (6), utgiven av Centrum för Byggnadskultur i västra Sverige, Göteborg 1981 ISBN 91-85620-06-8 s. 59
  28. ^ Göteborgsbladet 2017: Örgryte-Härlanda [pdf]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • 100 utmärkta hus i Göteborg.. [Arkitekten och staden] ; [3]. Göteborg: Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-posten. 2001. sid. 190-191. Libris 8379794. ISBN 91-85488-54-2 
  • Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 
  • Caldenby, Claes; Linde Bjur Gunilla, Ohlsson Sven-Olof, Engström Krister (2006). Guide till Göteborgs arkitektur. Stockholm: Arkitektur i samarbete med Göteborgs stadsbyggnadskontor och Formas. Libris 10203533. ISBN 91-86050-67-2 
  • Claesson, Peter; Wedel Kristian (2009). Perspektiv på Göteborg. Stockholm: Max Ström. Libris 11703072. ISBN 9789171261441 
  • Fischer, Ernst (1923). Göteborgs landerier. Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, 99-0061987-0 ; 13. Göteborg. Libris 417717 
  • Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: inventering utförd vid Byggnadsminneskontoret, Göteborgs historiska museum. Göteborg. 1967. Libris 877825 
  • Johansson Albert N., red (1964). Redbergslid med omnejd genom tiderna (2., rev. och utök. uppl.). Göteborg: Gamla Redbergspojkar hembygds- och kamratförening. Libris 774597 
  • Lindstam, Carl Sigfrid (1945). Göteborgs gatunamn.. Göteborg. Libris 739048 
  • Lönnroth, Gudrun (1981). Från rådhus och fattigstuga till Traktören och Scandinavium. Växlingar i västsvensk byggnadskultur, 0281-5435 ; 6. Göteborg: Centrum för byggnadskultur i västra Sverige. Libris 7751031. ISBN 91-85620-06-8 
  • Lönnroth Gudrun, red (2000). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 2. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 2901637. ISBN 91-89088-05-0 , s. 34-45.
  • Rydqvist, Carl Magnus (1860). Historisk-statistisk beskrifning öfver Göteborg: från dess anläggning till närvarande tid. Göteborg. Libris 1519570 
  • Statistisk årsbok för Göteborg. Göteborgs statistik, 99-0875351-7. Göteborg: Göteborgs stadskansli. 1902-. Libris 8203449 
  • Svenska turistföreningens årsskrift. 1978, Göteborg. Stockholm: Fören. 1978. Libris 3686067 , s. 130.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bjur, Hans (1984). Stadsplanering kring 1900: med exempel från Göteborg och Albert Lilienbergs verksamhet. Doktorsavhandlingar vid Chalmers tekniska högskola. Ny serie, 0346-718X ; 490. Göteborg. Libris 7593442. ISBN 91-7032-133-7 
  • Enhörning, Gunilla (2006). Landerierna i Göteborgs stadsbyggande. Doktorsavhandlingar vid Chalmers tekniska högskola. Ny serie, 0346-718X ; 2508 Publikation / Chalmers tekniska högskola, Arkitektur, 1650-6340 ; 2006:6. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Libris 10223790. ISBN 91-7291-826-8 
  • Larsson, Ursula; Lönnroth Gudrun (1972). Landshövdingehus och trähus i Göteborg. Den nordiske træstad, 0347-8939 ; 28. Stockholm. Libris 466451 
  • Redbergslid med omnejd genom tiderna. (2., rev. och utök. uppl.). Göteborg: Gamla Redbergspojkar hembygds- och kamratförening. 1964. Libris 774597 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

KML is not from Wikidata