Hoppa till innehållet

Gabdulchaj Achatov

Från Wikipedia
Gabdulchaj Churamovitj Achatov
tat. Габделхәй Хурам улы Əхәтов
rys. Габдулхай Хурамович Ахатов
Född8 september 1927
rajonen Мinzälä, Tatarstan, Ryssland, Sovjetunionen
Död25 november 1986 (59 år)
Naberezjnyje Tjelny, Tatarstan, Ryssland, Sovjetunionen
YrkeProfessor i lingvistik, filolog, författare
NationalitetSovjetunionen
SpråkTatariska, ryska, engelska, tyska
GenrerFantasy, facklitteratur, översättning, kritik
ÄmnenFilologi
HemortKazan[1]
Make/makaRoza Abdrachmanovna Achatova (Döminova) (1929–)
BarnAjdar Gabdulchajevitj Achatov (1957–)
Aida Gabdulchajevna Avdeeva (Achatova) (1955–)
Namnteckning
Webbplatshttp://www.akhatov.org
Gabdulchaj Churamovitj Achatov författade klassificeringen av turkspråk. Bilden visar en karta över turkspråkens utbredning.

Gabdulchaj Churamovitj Achatov (tatariska: Габделхәй Хурам улы Əхәтов, ryska: Габдулхай Хурамович Ахатов), född 8 september 1927 i rajonen Мinzälä i Tatarstan i Ryssland, Sovjetunionen, död 25 november 1986 i Naberezjnyje Tjelny Tatarstan,[2] var en rysk forskningsresande, lingvist, orientalist och etnograf.[3][4]

Liv och arbete

[redigera | redigera wikitext]

Achatov avlade examen vid Kazans Pedagogiska institut (nu Kazanuniversitetet) 1951 och avslutade sin forskarutbildning 1954. Han erhöll en första doktorsgrad 1954 och en andra 1965.

Gabdulchaj Achatov blev 1970 professor i filologi vid universitetet. I över 30 år ledde han avdelningen för tatariska vid universiteten i Sovjetunionen. Hans forskningsområde var dialektologi, semantik, etnografi, allmän språkvetenskap, grammatik, lexikologi, språkfilosofi, språkteknologi, fonetik och historisk lingvistik med särskild inriktning på turkspråk (särskilt tatariska) och han har även undersökt Orchonskrift.[5]. Achatov är författare till mer än 200 böcker och artiklar.[2][3][6]

Achatov var arrangör för språkliga expeditioner i Sibirien och Asien.

Bibliografi och huvudsakliga forskningsområden

[redigera | redigera wikitext]

Dialektologi

[redigera | redigera wikitext]
  • Issues of teaching methods of the Tatar language in the eastern dialect (Monographie). Tobolsk, 1958.
  • The language of the Siberian Tatars. Phonetic features (Monographie). Ufa, 1960.
  • About the ethnogenesis of the Western Siberian Tatars .- Sat. Questions dialectology Turkic languages, Kazan, 1960.
  • About the stress in the language of the Siberian Tatars in connection with the stress of modern Tatar literary language .- Sat

Problems of Turkic and the history of Russian Oriental Studies. – Kazan, 1960.

  • Some features of mother tongue in the eastern dialect of the Tatar language.- Sat. Questions dialectology Turkic languages. – Kazan., 1960.
  • Dialect West Siberian Tatars (Monographie). Ufa, 1963.
  • Local dialects – a reliable source for comparative-historical study of language. – Sat. Questions dialectology of the Turkic languages. Baku, 1963.
  • Lexical phraseological peculiarities of the eastern dialects of the Tatar language. – Sat. Proceedings of the Urals economic rayona.Yazykoznanie universities. – Sverdlovsk, 1963.
  • About the stress in the language of the Siberian Tatars. – Sat. Problems of Turkic and Oriental history. Kazan: KSU Publishing House, 1964.
  • Dialects West Siberian Tatars. Diss. on soisk. Kazan. Doctoral degree. philologist. of Sciences. Tashkent, 1965.
  • Sources of the construction of historical dialectology of the Tatar language. – Sat. Linguistic geography and history of the language problem. Nalchik, 1981.
  • Dialect West Siberian Tatars in relation to the literary language. Ufa: Izd BSU, 1975.
  • Tatar dialectology. Dialect of the Western Siberian Tatars (Textbuch für Studenten). Ufa, 1977.
  • Tatar dialectology. Average dialect (Textbuch für Studenten). Ufa, 1979.
  • Arsk subdialect of Kazan of dialect of Tatar language .- Sb. University them. IN Ulyanov, Cheboksary, 1979.
  • Mishar dialect of Tatar language (Textbuch für Studenten). Ufa, 1980.
  • Menzelinsky dialect of Tatar language .- Sb.ChuvGU them. IN Ulyanov, Cheboksary, 1981.
  • Dialects and place names of the Volga (Zusammenstellung mehrerer Universitäten). Cheboksary: publ. University them. IN Ulyanov. 1981.
  • Tatar dialectology (Textbuch für Studenten), Kazan, 1984.

Semantik

[redigera | redigera wikitext]
  • About peculiarities of phraseological units. – J. Soviet school. Kazan, 1960.
  • Fhraseology (Monographie). Ufa, 1972.
  • Vocabulary of modern Tatar language (Textbuch für Studenten). Ufa, 1975.
  • Tatar phraseology (Programm für Studenten). Ufa: Izd. BSU, 1975.
  • Polisemantichnye words in the Tatar language (a program elective course for students). Ufa, Baku State University Publishing House, 1977.
  • About the drafting of the Tatar language phrase book, (Monographie). Ufa, 1979.
  • Phraseological dictionary of the Tatar language (Monographie). Kazan, 1982.

Etnografi

[redigera | redigera wikitext]
  • About the ethnogenesis of the Western Siberian Tatars .- Sat. Questions dialectology Turkic languages, Kazan, 1960.
  • Orkhon-Yenisey monuments: problems of studying. – Kazan, 1975.

Allmän språkvetenskap

[redigera | redigera wikitext]
  • Language contacts peoples of the Volga and the Urals (Monographie). Ufa, 1970.
  • About the main symptoms of paired words. – J. The Soviet Finno-Ugric. Tallinn, 1981.
  • Antonyms and principles of the first in the Tatar language dictionary of antonyms (Monographie). Ufa, 1982.

Grammatik

[redigera | redigera wikitext]
  • The modern Tatar language (Programm für Studenten). Kazan: Publishing House of Kazan State Pedagogical Institute. 1974.
  • The modern Tatar literary language (Monographie). Kazan, 1982.

Lexikologi

[redigera | redigera wikitext]
  • Lexicology of modern Tatar literary language (Monographie). Kazan, 1979.
  • Vocabulary of the Tatar language (Textbuch für Studenten und Schüler). Kazan, 1995.

Språkfilosofi

[redigera | redigera wikitext]
  • About the Nature of a double negative in the Turkic language of Kipchak-Bulgar subgroup. – J. Soviet Turkology. 1984, № 3.
  • Winged words. – Jean Yalkyn. Kazan, 1985.
  • About the law of the pairing of words in Turkic languages / Sat. Turcologica. – Moscow, 1987.
  • Unsere vielsprachige Welt / NL, Berlin, 1986.

Språkteknologi

[redigera | redigera wikitext]
  • Linguistik im Bund mit Computer / NL, Berlin, 1986.

Fonetik

[redigera | redigera wikitext]
  • The language of the Siberian Tatars. Phonetic features (Monographie). Ufa, 1960.

Historisk lingvistik

[redigera | redigera wikitext]
  • Local dialects – a reliable source for comparative-historical study of language. – Sat. Questions dialectology of the Turkic languages. Baku, 1963.
  • Language contacts peoples of the Volga and the Urals (Monographie). Ufa, 1970.
  • Some traces of the language of the Orkhon-Yenisei monuments in the dialect of the West Siberian Tatars. – Baku, 1975.
  • The use of dialect data for comparative-historical study of the Turkic languages. – Sat. Soviet Turkic and Turkic languages development in the USSR. Alma-Ata, 1976.
  • Sources of the construction of historical dialectology of the Tatar language. – Sat. Linguistic geography and history of the language problem. Nalchik, 1981.

Minne

[redigera | redigera wikitext]
  • En gata i Tobolsk är uppkallad efter Gabdulchaj Achatov.[7]
  • En gata i by Staro Aimanovo i rajonen Minzälä (Tatarstan, Ryssland) är uppkallad efter Achatov (hans födelseort).[8]
  • Internationella fonden efter professor Achatov (Moskva, Paris, London).
  • Postumt publiceras hans bok.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Tatar Encyclopedia: artikeln "Gabdulchaj Achatov". – Kazan, 2002, sida 233.
  3. 1 2 FORSKARGÄRNING (På 85-årsdagen av Professor Gabdulchaj Achatov// "Tatarstan", September 14, 2012, №183 (27340), Kazan Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine..
  4. ↑ ”Tatarer utan gränser / Berömdt folk”. Arkiverad från originalet den 3 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130103013839/http://nailtimler.narod.ru/people_page/people_01a/ahatov_gabdulhay_huramovich.html. Läst 25 december 2012.
  5. ↑ ”Gabdulchaj Achatov: Orchonskrift.”. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130821031444/http://akhatov.org/index/drevnetjurkskie_runy_jazyk_orkhono_enisejskikh_pamjatnikov/0-21. Läst 22 november 2012.
  6. ↑ Basjkiriska Encyclopedia: artikeln "Gabdellhäj Ähätov". – Ufa, 2005, sida 239.
  7. ↑ Statliga nyhetsbyrån i Tyumen regionen, Ryssland
  8. ↑ Adressbok / Ryssland

Källor

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gabdulchaj_Achatov&oldid=59467937”