Gabriel Gustafsson Oxenstierna
| Gabriel Gustafsson Oxenstierna | ||
|---|---|---|
| ||
| Gabriel Gustafsson Oxenstierna. målning tillskriven Cornelius Arendtz. | ||
Titlar
| ||
| Tidsperiod | 1617 | |
Friherre af Eka och Lindö
| ||
| Tidsperiod | 13 juni 1634 | |
| Utnämnd av | Drottning Kristina | |
| Företrädare | Magnus Brahe | |
| Efterträdare | Per Brahe d.y. | |
|
| ||
Personfakta
| ||
| Född | Reval | |
| Död | 27 november 1640 (53 år) Stockholm | |
| Begravd | Tyresö kyrka | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | Oxenstierna | |
| Sätesgård | Tyresö slott | |
| Far | riksrådet Gustaf Gabrielsson Oxenstierna (1551–1597) | |
| Mor | Barbro Axelsdotter (Bielke) (1556–1624) | |
| Släktingar | bror till rikskanslern Axel Oxenstierna | |
| ||
| Gravmonumentet i Tyresö kyrka visande Gabriel Oxenstierna och hans första hustru, Märta Bielke | ||
| ||
Gabriel Gustafsson Oxenstierna af Eka och Lindö, född i Reval 15 juni 1587, död på Tyresö slott 27 november 1640 var en svensk friherre och riksdrots. Han var son till riksrådet Gustaf Gabrielsson Oxenstierna (1551–1597) och hans hustru Barbro (1556–1624) samt var yngre bror till rikskanslern Axel Oxenstierna (1583–1654).
Han var gift tre gånger, först med Märta Turesdotter Bielke, andra gången med hennes kusin Margareta Bielke och sista gången (1631–1640) med Brita De la Gardie (1581–1645), dotter till Pontus De la Gardie. Detta par bodde på Tyresö slott. Han är begravd i Tyresö kyrka i Södermanland.
Gabriel Gustafsson Oxenstierna trädde i Karl IX:s tjänst år 1604 efter studier i Uppsala, Rostock, Wittenberg och Jena. Från 1612 till 1618 var han hertig Johans råd, tillika kansler. Redan före dennes död (1618) utnämndes Oxenstierna till riksråd och hovmarskalk (1617). Åren 1618–1624 var Oxenstierna ståthållare över Stockholm samt över Uppsala slott och Uppsala län. Han sändes på beskickningar till Danmark 1622 och 1625, det senare året även till Lübeck, Hamburg, Nederländerna samt England. På 1620-talet lät han uppföra ett säteri som sedermera kom att bli känt som Margretelunds slott i Österåkers kommun, uppkallat efter hans andra fru, Margareta Bielke. Han påbörjade även Farsta slott på Värmdö och Sätuna slott i Uppland under sina sista levnadsår, byggen som sonen Gustav Gabrielsson och Brita De la Gardie skulle komma att fullborda. 1636 köpte han Erik Larsson von der Lindes nya stenhus vid Västerlånggatan i Stockholm, nu Murmestare Embetets stamhus, där han senare avled. Troligen var det han som lät bygga det ännu välbevarade burspråket i vasarenässans mot Kornhamnstorg.
Oxenstierna är emellertid mest känd byggherre för Tyresö slott, som byggdes öster om moderns medeltida sätesgård belägen vid den nuvarande Prinsvillan. År 1620 påbörjades bygget och slottet stod klart 1633. Oxenstierna lät även 1638–1640 bygga Tyresö kyrka intill slottet. Kyrkan invigde han själv med sin egen begravning i mars 1641, en av de mest påkostade stormansbegravningar som ägt rum i vårt land. I kyrkan återfinns Oxenstiernas gravmonument med två vilande gestalter som föreställer Gabriel och hans första fru, Märta Bielke.[1]
Gabriel Gustafsson Oxenstierna förde ofta brodern Axel Oxenstiernas talan i rådet, sedan han fått upplysningar från Preussen från denne. Han förde förhandlingar om riksstyrelsen efter Gustav II Adolfs död 1632. Den 13 juni 1634 utsågs han till riksdrots och blev därigenom den främste i regeringen. Han var ledande och sammanhållande i regeringen och hade, liksom brodern Axel Oxenstierna, stort tålamod.
På grund av hans förtjänster upphöjdes hans barn och barnbarn 1651 till grevligt stånd med namnet Oxenstierna af Croneborg.
Referenser
- ^ Svenska kyrkan: Välkommen till Tyresö kyrka (broschyr)
Vidare läsning
Litteratur
- Gabriel Gustafsson Oxenstiernas brev till brodern Axel Oxenstierna, omfattande tiden 1611-1640, utgavs 1890 genom P.Sondén i "Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling. Senare afdeln."
- P.Sondén "Axel Oxenstierna och hans broder" (1903).
- Oxenstiernas berättelse om kungamötet i Ulfsbäck 1629 är tryckt i "Historiska Handlingar 8:4" (1881)
- S. Karling. Tyresö slott.avsnitt i "En bok om Tyresö", utg. av Nordiska museet, Stockholm 1933. Slottets byggnadshistoria behandlat av C. Ellehag i seminarieuppsatsen "När Tyresö byggdes", Stockholms universitet, vårterminen 1978.
- Tyresö kyrkas byggnadshistoria behandlad i Sveriges kyrkor av B. Flodin, Stockholm 1979
| Företrädare: Magnus Brahe |
President för Svea hovrätt 1633–1640 |
Efterträdare: Per Brahe d.y. |
| Sveriges riksdrots 1634–1640 |
|