Drots

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Riksdrots)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Drots var ett medeltida nordiskt ämbete.

Ordet är belagt i fornsvenska som drotzet och forngutniska som drotseti, och betydde från början 'skaffare, överhovmästare'. Etymologin är oklar, och ordet kan vara nordiskt eller inlånat från medellågtyska, och är i vilket fall som helst starkt påverkat av det senares druczate. Ordet är möjligen besläktat med drott.[1][2]

Ämbetet är första gången känt i Norge under 1200-talet, då som benämning på kungens köksmästare.[3] I Sverige omtalas en drots första gången 1276, och syftade redan då på ett högre ämbete, inte en kungens personlige tjänare.

Från kung Magnus Ladulås tid känner man trenne män, vilka beklätt drotsämbetet. Ulf Karlsson var drots vid år 1276, Knut Matsson, vars namn vi återfinna under Skänningestadgan med den vidfogade titeln: drotset 1280, och Magnus Ragvaldsson 1288.

Under Birger Magnusson hade såväl konungen som hertigarna varsin utsedd drots.[4]

Under 1300-talet blev drotsämbetet högsta ämbetet näst efter kungen i de nordiska länderna. När kungen av olika skäl var oförmögen att uppehålla sitt ämbete fungerade drotsen som kungens ställföreträdare och utövade kungens dömande och verkställande befogenheter. Det tillsattes dock endast när kungen var omyndig eller vistades utomlands. Många drotsar kom att få mycket stor makt, särskilt Bo Jonsson (Grip). Efter dennes död 1386 tillsattes ingen ny drots. Erik av Pommern tvingades i sin kungaförsäkring 1436 att fastslå att i kungens frånvaro låta en drots inneha högsta makten över rättsväsendet, men posten blev likafullt obesatt. Under resten av medeltiden omtalas de endast i 1441 och 1476 års kungaförsäkringar och överlevde i Danmark och Norge inte medeltiden.[4]

I Sverige återupplivades ämbetet av Johan III 1569 under benämningen "rikets drots", men var då endast en hedersbetygelse utan formell makt. Då Svea hovrätt inrättades 1614 blev riksdrotsen hovrättspresident. 1660 ändrades detta och riksdrotsen erhöll i stället högsta inseendet över landets justitieväsen och skulle därutöver i rådets sektion för justitieärenden företräda kungen. Under Karl XI:s regering ändrades titeln till Kunglig majestäts drots.

När Magnus Gabriel De la Gardie avsattes från posten 1684 avskaffades ämbetet i Sverige, men det återuppstod en kort period från 1787 till 1809, då Carl Axel Wachtmeister utnämndes till posten. Då var riksdrotsen även överpresident över hovrätterna och alltså chef för hela det svenska rättsväsendet. Ämbetet avskaffades för gott genom antagandet av 1809 års regeringsform och ersattes till stor del av justitiestatsministern.[4]

Sveriges riksdrotsar[redigera | redigera wikitext]

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Ulf Karlsson (Ulv) COA-sv-vingad pilspets.png Okänt 1276 1280 1281 SR
Knut Matsson (Lejonbjälke) COA-sv-Lejonbalk Birgitta Knutsdotter.png Okänt 1280 1288 1289 SR
Magnus Ragvaldsson COA-sv-Peter Ragnvaldsson (tre rutor).png Okänt 1288 SR
Abjörn Sixtensson COA family sv Sparre av Tofta.png Okänt 1302
drots åt hertig Erik
17 maj 1304
omnämns ej i källorna mellan detta datum och 1307
8 januari 1307
drots åt hertig Valdemar
återigen omnämnd i källorna från detta datum
1310
Leonard Ödesson COA-family-fi-sv-Oernfot.png Okänt Okänt senast 1311 tidigast 1310 [5]
Knut Jonsson COA family sv Aspenasatten.png Okänt 1311 1314 1347
Johan von Brunkow COA-family-de-sv-Brunkow.png Okänt Slutet av 1314 Sommaren 1318 Omkring 1 november 1318
(avrättad)
Mats Kettilmundsson Mats Kettilmundssons sigill Okänt 27 juni 1318 Före 25 november 1319 11 maj 1326
Knut Jonsson COA family sv Aspenasatten.png 1322 1333 1347
Gregers Magnusson COA family sv Folkungaättens oäkta gren.svg Okänt Två perioder på 1330-talet Okänt
Nils Abjörnsson (Sparre av Tofta) COA-Nils-Abjornsson-(Sparre-av-Tofta).png Okänt 1335 1337 1359
Nils Turesson COA family sv Bielke.svg Okänt 1344 1351 1364
Bo Jonsson Ätten Grips vapensköld Senast i början av 1335 1371 20 augusti 1386
Krister Nilsson COA-family-sv-Vasa medeltid.png Omkring 1365 1435 29 april 1442
Per Brahe d.ä. Brahe, Per d ä ca 1581.jpg Maj 1520 Januari 1569 1590 1 september 1590
Nils Göransson Gyllenstierna Gyllenstierna, Nils i VJs julnummer 1942.jpg 1526 Juli 1590 1595 Oktober 1601
Mauritz Stensson Leijonhufvud Mauritsleijonhufvud.jpg 10 september 1559 1602 23 november 1607
Magnus Brahe Porträtt. Magnus Brahe - Skoklosters slott - 30577.tif 25 september 1564 1612 4 mars 1633
Gabriel Gustafsson Oxenstierna Gabriel Gustafsson Oxenstierna.jpg 15 juni 1587 13 juni 1634 27 november 1640
Per Brahe d.y. Per Brahe.jpg 18 februari 1602 14 april 1641 12 september 1680
Magnus Gabriel De la Gardie Magnus Gabriel De la Gardie (ur Svenska Familj-Journalen).png 15 oktober 1622 18 september 1680 1684 26 april 1686
Carl Axel Wachtmeister Carl Axel Trolle-Wachtmeister by Pasch.png 9 maj 1754 12 december 1787 1809 5 april 1810
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska Akademiens ordbok: Drots
  2. ^ Drots i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)
  3. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Drots)
  4. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1931). Svensk uppslagsbok. Bd 7. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 778 
  5. ^ [[[Seraphimer Ordens historia]] av Gustaf Wilhelm af Tibell]