Gersjgorins cirkelsats

Från Wikipedia

Gersjgorins cirkelsats är ett resultat inom matematik som ger approximativa positioner för en matris egenvärden i det komplexa talplanet. Satsen är uppkallad efter Semyon Aranovich Gersjgorin som publicerade resultatet 1931. [1]

Gersjgorins cirkelsats[redigera | redigera wikitext]

Låt A vara en n  × n-matris med elementet aij på rad i och kolonn j. För varje rad, låt Ri vara summan av absolutbeloppen av rad i:s element, förutom diagonalelementet:

.

Låt Di vara den slutna cirkeln i det komplexa talplanet med mittpunkt i aii och radie Ri. Dessa Di kallas Gersjgorinskivor. Gersjgorins cirkelsats säger att alla A:s egenvären λi ligger i unionen av dessa skivor:

.

Vidare, om Dk är disjunkt från alla andra Gersjgorinskivor, kommer ett egenvärde ligga i Dk.

I satsen kan man vid bildandet av Ri summera över A:s kolonner istället för raderna.

Bevis[redigera | redigera wikitext]

Låt vara ett egenvärde till . Välj en egenvektor så att en komponent och att . Då gäller det att

.

Uppdelning av summan och det faktum att ger att

.

Därför, med hjälp av triangelolikheten, gäller att

.

Tillämpning[redigera | redigera wikitext]

Eftersom en matris är singulär om och endast om A har noll som egenvärde, ger en satsen direkt att en matris är inverterbar om den är strikt diagonaldominant.

Gersjgorins cirkelsats tillämpas även inom numerisk analys vid lösningen av ekvationssystem Ax = b där A är en matris med stort konditionstal.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Horn, Roger A.; Charles R. Johnson (2010). Matrix Analysis. Cambridge University Press. sid. 344ff. ISBN 978-0-521-38632-6 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ S. A. Gershgorin (1931). ”Über die Abgrenzung der Eigenwerte einer Matrix”. Izv. Akad. Nauk. USSR Otd. Fiz.-Mat. Nauk 7: sid. 749-754.