Giorgione

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Giorgione
Giorgione 059.jpg
Självporträtt som David (omkring 1508).
FödelsenamnGiorgio da Castelfranco
Född1477 eller 1478
Castelfranco Veneto
Död1510
Venedig
Andra namnGiorgio Zorzi
Konstnärskap
År aktivOmkring 1496 – 1510
FältMåleri
MotivKristna motiv, porträtt, landskap
VerkSlumrande Venus,
De tre filosoferna,
Stormen och Judit
RörelseVenetianska skolan
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Giorgione (egentligen Giorgio da Castelfranco), född 1477 eller 1478 i Castelfranco Veneto, död 1510 i Venedig, var en italiensk målare inom den venetianska högrenässansen. Senare har han ibland tilldelats det felaktiga familjenamnet Barbarelli.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Trots sin korta verksamhet – han avled tidig i pesten – kom Giorgíone att tidigt vinna rykte som en av renässansens främsta konstnärer. Föregångarna Giovanni Bellini och Vittore Carpaccios "quattrocentostil" utvecklar Giorgione till full högrenässans och framstår därigenom som en banbrytande mästare vid sidan av Leonardo da Vinci och Correggio. Endast ett fåtal verk är med säkerhet utförda av honom:

Till dessa verk kommer ett flertal målningar vars attribuering är omstridd. Den mest kända är Konserten i Palazzo Pitti i Florens. Den har möjligen utförts av Tizian efter Giorgiones utkast. Giorgione tillskrivs även andra målningar med större eller mindre rätt, såsom Lantlig konsert. Även här har Tizian föreslagits som alternativ skapare av verket. Vidare Madonna med den helige Rochus (i Pradomuseet, ofullbordad), porträtt av en yngling (i Alte Nationalgalerie), Judit (Eremitaget), Äktenskapsbryterskan (Glasgow), samt motstyckena Salomons dom och Moses eldprov (Uffizierna), vilka antas tillhöra hans tidigaste verk.

Giorgiones betydelse var främst som tillskyndare av den omvandling, som det venetianska måleriet vid 1500-talet genomgick. Tizian och de andra högrenässansmålarna byggde på Giorgiones måleri. Med det flödande ljusets hjälp skapade Giorgione fri rymd kring sina figurer, och genom dess fördelning i bildytan binder han figurer och landskap till konstnärlig enhet. Målningssättet är brett flytande, färgerna kraftigt lysande men genom ett varmt gyllene ljusdunkel förbundna i mjuk harmoni. Mycket lite är dock känt om hans liv och under 1900-talet började man att ifrågasätta hans tidigt bland annat av Giorgio Vasari grundmurade ryktbarhet som överdriven.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]