Goliathäger

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Goliathäger
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Ardea goliath -Kruger National Park, South Africa-8a.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPelikanfåglar
Pelecaniformes
FamiljHägrar
Ardeidae
SläkteArdea
ArtGoliathäger
A. goliath
Vetenskapligt namn
§ Ardea goliath
AuktorCretzschmar, 1827
Utbredning
Ardea goliath map.svg
Hitta fler artiklar om fåglar med

Goliathäger[2] (Ardea goliath) är en huvudsakligen afrikansk fågel, den största i familjen hägrar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Goliathägern är en mycket stor häger med en kroppslängd på 135–150 centimeter och en vingbredd på över två meter. Likt gråhägern har den blågrå ovansida av vingarna och vit framhals med svarta längsgående band. Huvudet och baksidan av halsen liksom undersidan är dock rödbrun, benen är svarta och näbben mycket kraftig och svart. Vuxna fåglar har också en rödbrun tofs på bakdelen av hjässan. Ungfågeln saknar denna och är dessutom blekare i färgerna.[4]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer lokalt i Afrika, Irak och Iran. Den häckar också sällsynt i sydöstra Egypten, sydvästra Saudiarabien och västra Jemen.[5] Utanför häckningstid rör den sig också sporadiskt till Indien och Sri Lanka.[3] Tillfälligt har den påträffats i Israel, Jordanien, Oman och Syrien.[5]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Goliathägern återfinns i både kust- och inlandsvåtmarker, i både söt- och saltvatten. Den föredrar grunt vatten kring sjöar, floder och laguner, men ses också vid rev, mangroveträsk och vattenhål på savannen. Arten födosöker ofta på djupt vatten med flytande vegetation, på jakt huvudsakligen efter fisk, men också grodor, ödlor, ormar, gnagare, krabbor, räkor och flytande as. Den är ofta ensamlevande men har setts födosöka även i större flockar.[6][7]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Arten häckar när regnsäsongen börjar, i vissa områden dock när som helst på året. Den häckar mestadels i par, men har setts även i små kolonier med eller utan andra arter. Boet, en plattform av kvistar och pinnar eller vass, placeras max tre meter upp i träd, låga buskar, vass, papyrus, på klippor eller på marken, helst omgivet av vatten.[7][6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 6.700 och 67.000 individer.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Ardea goliath Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 410. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ [a b] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist (första). Barcelona: Lynx Edicions. sid. 64. ISBN 978-84-941892-9-6 
  6. ^ [a b] Kushlan, J.A. and Hancock, J.A. 2005. The herons. Oxford University Press, Oxford, U.K.
  7. ^ [a b] del Hoyo, J., Elliot, A. and Sargatal, J. 1992. Handbook of the Birds of the World, Vol. 1: Ostrich to Ducks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]