Gottfrid Larsson

Från Wikipedia
Gottfrid Larsson.

Julius Gottfrid Andreas Larsson, född 21 november 1875 i Vallerstads socken i Östergötland, död 24 december 1947 i Stockholm, var en svensk skulptör. Gottfrid Larsson ligger begravd på Vallerstads kyrkogård.

Familjeförhållanden

Gottfrid Larsson föddes i Vallerstads socken utanför Skänninge. Fadern Anders August Larsson var bonde som gått i konkurs några år innan Gottfrid föddes. Modern Emilia Johansdotter blev så småningom den som stod som ägare till gården. Gottfrid var yngst i en syskonskara på fyra. En syster, Ida Ulrika blev folkskollärarinna och den andra systern Nanny Amalia blev kvar hemma medan hans äldre bror Johannes August tog över gården 1915. Fadern dog redan 1892, när Gottfrid var 17 år. Gottfrid Larsson gifte sig i Paris 1911 med Karen Waaler. Makarna hade inga barn. Larsson avled på julafton 1947 i Stockholm.

Utbildning

"Valsverksarbetare" utställd 1909 vid tävlan om industrimonument, blev uppställd i Södra folkparken, Stockholm 1924.

Gottfrid Larsson kom vid 14 års ålder till Norrköping och började som träsnidare vid Chamberts möbelsnickeri i Norrköping. 1890-1895 var han elev på Ebersteinska Söndags- och Aftonskolan i Norrköping, där han studerade vid tekniska aftonskolan. 1895 började han på Tekniska skolan i Stockholm, där han studerade vid avdelningen Högre Konstindustriella skolan (föregångaren till Konstfack). Många av de teckningar han utförde under studietiden, finns bevarade i hans samling. Det rör sig om skisser, akvareller, tuschteckningar, kroki samt teckningar av olika bruksföremål. Materialet ger en inblick i den bredd utbildningen gav. Under studietiden lärde han känna Carl Milles, en vänskap som de båda underhöll livet ut.

Via olika stipendier, som brukligt var vid tiden, erhöll Larsson år 1900 resestipendium från Svenska slöjdföreningen och Kommerskollegium och fortsatte då studierna i Paris åren 1900-1902. I Paris studerade han vid Académie Colarossi och École des Beaux-Arts. 1905-1906 studerade han i München och 1906-1907 i Italien. Senare kom han att resa till Frankrike, England, Belgien och Holland. Han deltog i mängder av utställningar och tävlingar om monumentala skulpturer, både i Sverige och utomlands.

Tävlingsbidrag

På den här tiden erhöll man större uppdrag genom att tävlingar utlystes. Tävlingsbidragen var modeller av hur skulptören tänkte sig den skulpturala utsmyckningen och vinnaren fick sedan se sitt verk utsmycka en offentlig plats. Han tävlade mot bland annat Carl Milles. Oturligt nog för Larsson var det oftast Carl Milles som vann tävlingarna och fick de åtråvärda uppdragen.

I Gottfrid Larssongården i Vadstena finns flera modeller av Larssons tävlingsbidrag bevarade. Han försörjde sig mest på tillverkningen av porträttbyster av kända personer. Gottfrid Larsson biträdde vid Dramatiska teaterns dekorering och 1905 hos Carl Milles vid hans arbete för Dramaten.

Nya vistelser i Italien och Paris samt giftermål

Gottfrid Larsson vistades i Italien 1906-07 och i Paris 1908-13 med besök i England, Tyskland, Belgien och Nederländerna. Larsson innehade stipendium från konstakademien 1908-1912. Under vistelsen i Paris gifte han sig 1911 med norskan Karen Sofie Waaler. Under åren i Paris 1908-1913 lärde Larsson känna några andra svenska konstnärer, bland andra konstnären David Wallin och konstnären Erik Tryggelin, de blev alla vänner för livet. Från 1913 var Gottfrid Larsson verksam i Stockholm. 1932 bosatte sig paret Larsson på Stockviks gård utanför Trosa, där han hade kombinerad ateljé och museum för sina verk.

Grundade konstskola i Stockholm

Gottfrid Larsson grundade 1920 tillsammans med konstnären Edward Berggren en privat konstskola i Stockholm, "Edward Berggren och Gottfrid Larssons målarskola". Målarskolan drev de tillsammans åren 1920-1932. Här syns de båda konstnärerna i Konstskolan vid Karlaplan i Stockholm 1924.

År 1920 grundade Gottfrid Larsson tillsammans med konstnären Edward Berggren en privat konstskola i Stockholm, Edward Berggrens och Gottfrid Larssons målarskola.[1] Tillsammans drev de båda konstnärerna under åren 1920-1932 konstskolan i Stockholm. På 1920-talet hade skolan lokaler vid Karlaplan, senare på Kungsgatan i Stockholm. Larsson stod för utbildningen i skulptur. Konstskolan var förberedande för Konstakademien eller Tekniska skolan. Många kända östgötakonstnärer började sin utbildning i Edward Berggrens konstskola. Under tiden i Stockholm behöll han kontakten med hembygden genom ett troget engagemang i Östgöta konstförening.

Utställningskommissarie

Tillsammans med Edward Berggren, som också var östgöte i förskingringen, samt två andra var Larsson kommitterad att ta hand om utställningarna. De var även ledamöter i inköpskommittén samt jury. Larssons uppdrag som föreningens första utställningskommissarie blev mångårigt. Han brukade även ställa ut många av sina egna verk vid föreningens årliga utställningar samt skänka egna verk till konstlotterierna. Mest omfattande var Skänningeutställningen 1929, där 308 verk av 47 konstnärer visades. Larsson var utställningskommissarie och deltog även med 41 av sina egna verk. I pressen lovordas utställningen. Det var sommaren 1929 som man under några veckor hade en utställning i Skänninge för konst, hantverk och industri. Samtidigt hölls även Sveriges genom tiderna största länslantbruksmöte, som invigdes av kung Gustav V. Utställningsområdet var 24 tunnland stort. Byggnader och paviljonger uppfördes i den nya tidens stil: funktionalismen. På så sätt kan man säga att den svenska funktionalismens vagga låg i Skänninge. Sitt stora genombrott fick stilen först året därpå i Stockholmsutställningen.

Utställning

Representerad

Skulpturarbeten

Bland hans arbeten kan nämnas kandelabern Mörkret flyr ljuset (Paris, 1902), Kyssen (brons), Toskanska (marmor), porträttbyster av Carl Robert Lamm och dennes fru Dora Lamm, född Upmark (marmor, alla på Näsby slott i Täby kommun), från vistelsen i Italien och Paris Gammal florentinare (marmor), Florentinskt original (granit), Brutal kraft (byst, brons, dessa utställda 1912), Min moder (marmor), Oscar Montelius (svart granit), Vid källan med flera kvinnobilder i marmor, Valsverksarbetare (monumental grupp, utställd 1909 vid tävlan om industrimonument, blev uppställd i Södra folkparken, Stockholm 1924), Arbetaren (bronsstaty i Vasaparken, 1917), Man och kvinna (1920), Sjöjungfru och sjöhästar (fontän i Järnvägsparken i Linköping, 1920), dessutom flera porträttbyster samt dekorativ skulptur i Norrköpings rådhus och Handelsbanken vid Drottninggatan och Kungsgatan.

Gottfrid Larsson-gården

I Vadstena finns på Skänningegatan 9 ett skulpturmuseum, kallat Gottfrid Larsson-gården, med verk av Gottfrid Larsson. Han gifte sig 1911 med norskan Karen Waaler, som efter makens död köpte den så kallade Möllergården på Skänningegatan 9 i Vadstena. Där inredde hon ett museum i en gårdslänga för makens efterlämnade verk, likt det han hade haft i Stockvik utanför Trosa. Karen Sofie Waaler Larsson donerade sedermera hela gården och skulptursamlingen, bestående av 125 skulpturer, till Vadstena kommun. Karen Larsson överlevde maken med 21 år. Hon avled i Stockholm 1968. Makarna hade inga barn.

Bilder, verk i urval

Offentliga verk i urval

  • Stockholms-Tidningens klocka (1903), Norrmalm, Stockholm
  • Valsverksarbetare (1910) i Överums bruk, Småland
  • Arbetaren (1917) i Vasaparken, Stockholm
  • Arbetaren (1917) kopia i bruksparken, Lövsta bruk, Uppland
  • Sjöjungfru och sjöhästar (1923), brons, i Järnvägsparken i Linköping
  • "Kyssen" (1937) på Stockvik, Trosa, Södermanland
  • Såningsmannen (1946) invid Östgöta nation i Uppsala
  • Såningsmannen (1949) på Vallerstads kyrkogård, Östergötland

Referenser

  1. ^ Edward Berggren och Gottfrid Larssons målarskola i Stockholm heter idag Konstskolan Idun Lovén och ligger i Årsta i Stockholm.

Källor

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gottfrid_Larsson&oldid=30565709”