Gråhuvad brednäbb

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gråhuvad brednäbb
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
SmithornisSharpeiKeulemans.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljGrönbrednäbbar
Calyptomenidae
SläkteSmithornis
ArtGråhuvad brednäbb
S. sharpei
Vetenskapligt namn
§ Smithornis sharpei
AuktorAlexander, 1903
Hitta fler artiklar om fåglar med

Gråhuvad brednäbb[2] (Smithornis sharpei) är en afrikansk fågel i familjen grönbrednäbbar inom ordningen tättingar.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Gråhuvad brednäbb är med en kroppslängd på 15-18 cm störst i släktet, och även blekast. Båda könen har gråbrun hjässa och gråkinder. Den är mycket större än rödsidig brednäbb med jämnfärgade bruna vingar utan bleka spetsar på vingtäckarna. Vidare har den mer utbrett rostrött på bröstet, ej begränsat till bröst- och halssidorna. Underarten eurylaemus har gråare huvud och mer olivgrönt bröst.[4]

Läten[redigera | redigera wikitext]

Spellätet liknar afrikanska brednäbbens torra och grodlika ljud, men är mer metalliskt, vasare och något ljusare. Även en tystlåten kort vissling hörs, i engelsk litteratur återgivet som "whee whee" eller "huiiii".[4][5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Gråhuvad brednäbb delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades arten i familjen Eurylaimidae, då med namnet enbart brednäbbar. DNA-studier har dock visat att arterna i familjen troligen inte är varandras närmaste släktingar. Familjen har därför delats upp i två, praktbrednäbbar (Eurylaimidae) och grönbrednäbbar (Calyptomenidae).

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Gråhuvad brednäbb hittas i opåverkad regnskog och bergsskog, ofta nära vattendrag och fuktiga områden. Födan består av insekter. Fågeln häckar under torrperioden, i Kamerun mellan november och april, i december på Bioko och mellan februari och september i Demokratiska republiken Kongo.[4][5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som dåligt känd men frekvent till vanligt förekommande i välstuderade delar av utbredningsområden.[6]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Richard Bowdler Sharpe (1847-1909), brittisk ornitolog vid British Museum of Natural History 1872-1909, medan släktesnamnet hedrar Andrew Smith (1797-1872), skotsk zoolog, etnolog och upptäcktsresande i Sydafrika.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2017 Smithornis sharpei . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.3. Läst 1 februari 2018.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  4. ^ [a b c] Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235 
  5. ^ [a b] Bruce, M.D. (2019). Grey-headed Broadbill (Smithornis sharpei). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/56338 12 april 2019).
  6. ^ Lambert, F.; Woodcock, M. 1996. Pittas, broadbills and asities. Pica Press, Robertsbridge, U.K.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]