Personer i Sverige födda i Grekland
 Grekland ·  Sverige
|
| Antal sammanlagt |
|---|
| 22 926 (31 december 2017) varav 18 142 födda i Grekland och 4 784 födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i Grekland.[1] |
| Språk |
Till personer i Sverige födda i Grekland räknas personer som är folkbokförda i Sverige och som har sitt ursprung i Grekland. Enligt Statistiska centralbyrån fanns det 2017 i Sverige sammanlagt cirka 18 100 personer födda i Grekland.[1] 2019 bodde det i Sverige sammanlagt 34 354 personer som antingen själva var födda i Grekland eller hade minst en förälder som var det.
Historik[redigera | redigera wikitext]
En första större invandringsvåg från Grekland till Sverige skedde under 1960-talet, inte minst på grund av stark efterfrågan på arbetskraft från svensk industri. Det första företaget att skicka efter greker var Scania i Södertälje,[2] som anställde 30 greker. 1964 fick alla greker (oberoende av politisk lojalitet) rätt att få ett pass för utrikes resa. Detta gjorde också att många greker sökte sitt till Sverige för att arbeta. 1967 i samband med överstarnas militärkupp i Grekland kom även en ström av politiska flyktingar till Sverige. År 1970 utgjordes personer i Sverige födda i Grekland av mångdubbelt fler män än kvinnor i de yrkesverksamma åldersklasserna.[3]
Det finns många grekiska föreningar i Sverige, bland annat Grekiskt Kulturcentrum, Grekiska Föreningen och Nätverket För Grekland.[4]
I samband med den ekonomiska krisen i Grekland från 2010, ökade åter invandringen av arbetssökande från Grekland till Sverige, på grund av ökande arbetslöshet i Grekland, även bland högutbildade såsom läkare och ingenjörer.[5]
Historisk utveckling[redigera | redigera wikitext]
Födda i Grekland[redigera | redigera wikitext]
| Personer i Sverige födda i Grekland 1900–2023[6][7][8] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1900 | 5 | |||
| 1930 | 22 | |||
| 1950 | 92 | |||
| 1960 | 266 | |||
| 1970 | 11 835 | |||
| 1980 | 15 153 | |||
| 1990 | 13 171 | |||
| 2000 | 10 851 | |||
| 2001 | 10 880 | |||
| 2002 | 10 911 | |||
| 2003 | 10 853 | |||
| 2004 | 10 794 | |||
| 2005 | 10 749 | |||
| 2006 | 10 760 | |||
| 2007 | 10 833 | |||
| 2008 | 11 043 | |||
| 2009 | 11 217 | |||
| 2010 | 11 381 | |||
| 2011 | 12 062 | |||
| 2012 | 13 205 | |||
| 2013 | 14 313 | |||
| 2014 | 15 176 | |||
| 2015 | 16 025 | |||
| 2016 | 17 060 | |||
| 2017 | 18 142 | |||
| 2018 | 18 917 | |||
| 2019 | 19 547 | |||
| 2020 | 19 737 | |||
| 2021 | 19 931 | |||
| 2022 | 20 672 | |||
| 2023 | 21 237 | |||
| Anm.: Befolkning den 31 december respektive år förutom åren 1960 och 1970 som avser förhållandet den 1 november och år 1980 som avser förhållandet den 15 september. | ||||
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Befolkning efter födelseland och ursprungsland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/. Läst 30 mars 2018.
- ^ ”Grekernas resa blev en resa för Sverige”. DN.SE. 20 november 2010. https://www.dn.se/sthlm/grekernas-resa-blev-en-resa-for-sverige/. Läst 23 juni 2021.
- ^ ”Alla Greker i Sverige 1970”. http://www.gavraprojektet.se/Forskningsprojekt/pdffiler/rapport11.pdf. Läst 23 juni 2021.
- ^ Krisen gör att greker söker jobb i Sverige, Sveriges Radio 2012-08-27
- ^ Grekiskt Kulturcentrum, GKC 2015-08-27
- ^ ”Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2019-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/FodelselandArK. Läst 30 mars 2018.
- ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland/. Läst 30 mars 2018.
- ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2020” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2021. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland-19002020/. Läst 28 februari 2021.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Markopoulou, Christina (1981), Sociocultural effects of intra-European migration: a cyclical research study in Greece and Sweden, Monografier utgivna av Sociologiska institutionen, "22", Sweden: University of Gothenburg, OCLC 10301691
- Corvino, Teresa; Kazana, Vasola (1984), Grekiska kvinnor: deras situation i Stockholm/Greek women: their situation in Stockholm, Norrköping: Statens invandrarverk, ISBN 9789170164040, OCLC 185864262
- Engelbrektsson, Ulla-Britt (1987), Greker i Västerstad/Greeks in Västerstad, Rapport från DEIFO, "3", Stockholm: Delegationen för invandrarforskning, OCLC 185563946
- Neiderud, J. (1989), ”Greek Immigrant Children in Southern Sweden in Comparison with Greek and Swedish Children”, Scandinavian Journal of Public Health 17 (1): 25–31, doi:Boukas, Andreas (1993), Greker i Sverige: en bit svensk historia, från argonauterna till nutid/Greeks in Sweden: a piece of Swedish history, from the Argonauts to the present, Stockholm: Grekiskt bibliotek och arkiv i Sverige, ISBN 9789197182003, OCLC 186176685
- Kostoulas-Makrakis, Nelly (1995), Language maintenance or shift? a study of Greek background students in Sweden, Studies in comparative and international education, "33", Institute on International Education, Stockholm University, ISBN 9789171533289, OCLC 33333944
- Löfvander, Monica B.; Furhoff, A.-K. (1996), ”Backache in Greek Immigrants to Sweden: A Cultural Interpretative Approach”, Transcultural Psychiatry 33 (3): 319–332, doi:
- Klinthäll, Martin (September 1999), ”Greek Return Migration from Sweden 1968-1993”, European Societies or European Society? Migrations and Inter-Ethnic Relations in Europe, European Science Foundation, Obernai, France, arkiverad från ursprungsadressen den 2011-07-17, https://web.archive.org/web/20110717233348/http://www.ekh.lu.se/ekhmkl/obernai99.pdf
| ||||||||||||||||||