Judar i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Judar i Sverige
Sverige
Sverige
Gustaf Adolf von Reis Sr c 1870 (crop).jpg
Kattunstryckaren Gustaf Adolf von Reis den äldre (1819-1900), född i Göteborg, bildade liksom många andra svenska judar på 1800-talet sin familj med en kvinna som tillhörde Svenska kyrkan. (Han var dotterson till Jacob Marcus.)[1]
Antal sammanlagt
20 000
Språk

Svenska
Hebreiska
Jiddisch

Religion

Främst judendom

Besläktade folkgrupper

Judar

Judar i Sverige har funnits åtminstone sedan 1500-talet. År 1780 tilläts Sveriges första judiska församling att bildas på Marstrand. Innan dess hade det förekommit judedop, där judar genom att konvertera till kristendomen blivit fullvärdiga svenska medborgare. År 1795 upphörde den mosaiska församlingen på Marstrand.

År 1870 fick alla judar genom en grundlagsändring fullständiga medborgerliga rättigheter. Den som tillhörde Svenska kyrkan och önskade konvertera till judendomen fick möjlighet att göra detta genom 1873 års dissenterlag. Det krävde dock en process med bland annat en väntetid. Det var inte ovanligt att judarna bytte ut sina namn till mer svenskliknande för att dölja sin bakgrund. 1774 anlände köpmannen Aaron Isaac och han blev den första att få utöva judendom i Sverige. I slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet kom en våg av judar till landet.

Genom 1951 års religionsfrihetslag gavs svenska medborgare rätten att fritt gå ur Svenska kyrkan genom ett enkelt muntligt meddelande. Denna lag innebar även att det blev frivilligt för judar i Sverige att vara medlem i en judisk församling.

Innanför järngallret i dörren till lilla Fredriksborgs fästning på ön Marstrand fanns Sveriges första synagoga.

Västjudar från framför allt Tyskland och Nederländerna har ofta varit akademiker eller affärsmän och snabbt integrerats i det svenska samhälle, till skillnad från östjudarna som ofta var fattiga, varvid sociala problem uppstått.

Det finns omkring 20 000 judar i Sverige, varav 30 % (7 000) är medlemmar i någon församling och därmed någorlunda religiösa/traditionella. De religiösa judarna utgör 0,23 % av befolkningen, vilket gör judendom till Sveriges fjärde största religion efter kristendom, islam och buddhism.[källa behövs]

Vissa grupper har bemött judar med antisemitism, framför allt nazister i Sverige under 1930-talet. Under andra världskriget kom många judiska flyktingar till det från kriget skonade Sverige. Vissa av dessa stannade sedan kvar, andra åkte tillbaks dit de tidigare bott eller flyttade till den 1948 nyupprättade staten Israel.

Missnöjet över Israel–Palestina-konflikten framför allt bland vissa muslimska grupper är stort och speciellt i Malmö har detta tagit sig uttryck som utpekats som antisemtiska.[2][3]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tablå hos FamSAC
  2. ^ Lovén, Andreas (25 januari 2010). ”Klasskamrater skulle "halalslakta" Jacob”. Skånska Dagbladet. http://www.skanskan.se/article/20100125/MALMO/701259995/1057. Läst 8 december 2011. 
  3. ^ Lovén, Andreas (25 januari 2010). ”Judehatet får dem att lämna Malmö”. Skånska Dagbladet. http://www.skanskan.se/article/20100125/MALMO/701259997/1057/*/judehatet-far-dem--att-lamna-malmo. Läst 8 december 2011.