Sveriges demografi
Sverige uppnådde 10 miljoner invånare den 20 januari 2017 enligt Statistiska centralbyrån[1] och en befolkningstäthet på 21,9 invånare per kvadratkilometer. Det är därmed det land som har den 84:e största folkmängden, men bara den 152:a högsta befolkningstätheten. Befolkningstätheten är betydligt högre i södra än i norra Sverige; kring Mälardalen och i Öresundsregionen är befolkningen särskilt koncentrerad. Omkring 84 procent av befolkningen bor i tätorter.[2] Den 31 december 2014 hade 21,5 procent av Sveriges befolkning utländsk bakgrund (utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar).[3] Använder man den äldre definitionen av personer med utländsk bakgrund (minst en förälder född utomlands) uppgår antalet personer med utländsk bakgrund till 3 060 116 eller 30,6 procent av Sveriges befolkning (2017).[4]
Innehåll
Grunddata[redigera | redigera wikitext]
Sverige uppnådde 10 miljoner invånare den 20 januari 2017 enligt Statistiska centralbyrån; i siffran inräknas inte personer som ej är medborgare i ett EU-land och vilka saknar uppehållstillstånd på minst 12 månader[5]. Befolkningen översteg nio miljoner den 12 augusti 2004. Ökningen beror till största delen på ökad invandring[6][7] men också på ökade födelsetal[8]. Prognosen framöver är att befolkningen når 11 miljoner år 2024 och 12 miljoner år 2040.[9]
- Antal invånare 10 120 242 (2017)
- Befolkningstillväxt: 1,24 procent (2017)
- Fruktsamhet: 11,8 födda per 1 000 invånare (2016)
- Dödlighet: 9,2 döda per 1 000 invånare (2016)
- Migrationstakt: 1,65 migranter per 1 000 invånare
- Andel personer med utländsk bakgrund (ej inkl. en utlandsfödd förälder): 23,1 procent [10]
- Andelen utrikes födda: 17,9 procent (2016)
- Summerat fruktsamhetstal: 1,85 barn per kvinna (2016)
- Spädbarnsdödlighet: 2,49 dödsfall per 1 000 levande födda (2016)
- Förväntad livslängd vid födsel: 81,18 år
- Män: 78,86 år
- Kvinnor: 83,63 år
Medellivslängden i Sverige har mellan 1988 och 2008 ökat med 4,95 år för män och med 3,19 år för kvinnor. Därmed har skillnaden mellan könen minskat med 1,76 år.[11]
Civilstånd[redigera | redigera wikitext]
Den 31 december 2016 fördelades Sveriges befolkning på följande sätt i avseende på civilstånd:[12]
| Civilstånd 31 december 2016 | Antal | Andel (%) | Varav män | Kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| Ogifta | 5 257 563 | 52,60 | 2 820 248 | 2 437 315 |
| Gifta | 3 329 589 | 33,31 | 1 672 460 | 1 657 129 |
| Skilda | 967 638 | 9,68 | 420 985 | 546 653 |
| Änkor/änklingar | 440 363 | 4,41 | 99 654 | 340 709 |
Åldersstruktur[redigera | redigera wikitext]
- 0–14 år: 1 760 994, 17,62 procent (varav män: 905 662; kvinnor: 855 332)
- 15–24 år: 1 169 791, 11,70 procent (varav män: 607 596; kvinnor: 562 195)
- 25–54 år: 3 943 671, 39,46 procent (varav män: 2 013 670; kvinnor: 1 930 001)
- 55–64 år: 1 143 840, 11,44 procent (varav män: 573 974; kvinnor: 569 866)
- 65 år och äldre: 1 976 857, 19,78 procent (varav män: 912 445; kvinnor: 1 064 412)
Siffrorna avser förhållandena den 31 december 2016.[12]
Könsfördelning[redigera | redigera wikitext]
- 0–14 år: 1,05 män per kvinna
- 15–24 år: 1,08 män per kvinna
- 25–54 år: 1,04 män per kvinna
- 55–64 år: 1,01 män per kvinna
- 65 år och äldre: 0,86 män per kvinna
- Hela befolkningen: 1,01 män per kvinna
Siffrorna avser förhållandena den 31 december 2016.[12]
Historia[redigera | redigera wikitext]
Folkmängden i Sverige år 1805 uppskattas till 3 465 000, inklusive Pommern (145 000) och de finska länen (895 000). Egentliga Sverige (inom dagens gränser) hade 2 425 000 invånare. Som en jämförelse hade Danmark och Norge sammantaget 2 500 000 invånare och Storbritannien 17 325 000 invånare. Befolkningstätheten i Sverige var 4,3 invånare per kvadratkilometer. I övriga Europa var den i medeltal 17,4 invånare per kvadratkilometer. Den årliga befolkningstillväxten uppgick till cirka 30 000 personer. Emigrationen från Sverige till Nordamerika innebar att ungefär 1,5 miljoner svenskar utvandrade från 1800-talets mitt till tidigt 1920-tal.
Inom Sveriges nuvarande gränser har den historiska folkmängden uppskattats till följande värden (inaktuell källa):[13]
| Vid utgången av år | Folkmängd | Årlig tillväxt | |
|---|---|---|---|
| Totalt | Promille | ||
| 1570 | 900 000 | — | — |
| 1650 | 1 225 000 | 4 063 | 3,86 |
| 1700 | 1 485 000 | 5 200 | 3,86 |
| 1720 | 1 350 000 | −6 750 | −4,75 |
| 1755 | 1 878 000 | 15 086 | 9,48 |
| 1815 | 2 465 000 | 9 783 | 4,54 |
| 1865 | 4 099 000 | 32 680 | 10,22 |
| 1900 | 5 140 000 | 29 743 | 6,48 |
Totalsiffror 1749–2005[redigera | redigera wikitext]
- Födda: 26 221 906
- Döda: 18 736 287
- Invandrade: 2 951 853
- Utvandrade: 2 887 193
- Gifta: 8 095 507
- Skilda: 1 035 309
Etnicitet[redigera | redigera wikitext]
Folkgrupper vid sidan av svenskar och olika sentida invandrargrupper är bland annat samer i den nordliga delen av landet, finnar, romer och judar.[15]
De första grupper som bosatte sig i Sverige var de grupper av jägare-samlare som följde inlandsisen norrut in i Sverige för mellan tolv- och trettontusen år sedan. Invandringen av olika folkgrupper till Sverige fortsatte sedan fram till bronsåldern för sextusen år sedan, då de folkgrupper som senare kom att bli svenskar bildades. Samerna är en etnisk grupp som invandrade som tidigast för cirka åttatusen år sedan till norra Sverige. I norr invandrade tidigt även finsktalande folk från öster, vilka blev tornedalsfinnar. Bland invandrare i historisk tid märks sverigefinnar (i till exempel Stockholm, Rättviks finnmark och Orsa finnmark), romer och judar; de två senare folkgrupperna har funnits i Sverige sedan 1500- och 1600-talen. Även en liten grupp valloner invandrade under tidigt 1600-tal, men de 900 individer som bosatte sig permanent assimilerades snabbt in i den svenska folkgruppen.[16] Fram till 1960-talet hade Sverige en av världens mest homogena befolkningar. Efter andra världskriget har invandringen till Sverige ökat kraftigt, till att börja med på grund av arbetskraftsbehovet i den växande svenska industrin och tjänstesektorn men på senare tid framförallt av anhörighetsinvandring och flyktingmottagande. Antalet etniciteter har därför ökat markant i Sverige och idag finns bland annat kurder, mestiser, perser, assyrier/syrianer, tyskar, bosniaker, polacker, araber, kroater, albaner, ungrare och många fler i landet.
Mot bakgrund av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter erkände Sveriges riksdag 1999 samer, tornedalsfinnar, sverigefinnar, romer och judar som nationella minoriteter, på grund av dessa folkgruppers långvariga historiska förankring i Sverige.
Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]
Det förs ingen statistik över etnicitet i Sverige men SCB publicerar statistik på födelseland för alla medborgare. De för även statistik över antal inrikes födda personer med en eller två utrikes födda föräldrar. Detta kan ge en indikation över den etniska sammansättningen i Sverige. Från många länder är dock etniska minoritetsgrupper överrepresenterade av de som kommit till Sverige, det bör därför undvikas att gruppera alla personer från ett land till dess majoritetsetnicitet.
Den sista december 2016 var 1 784 497 utrikes födda personer folkbokförda i Sverige, 535 805 var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar, 739 813 var födda i Sverige med en utrikes född förälder och 6 935 038 var födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar. SCB kategoriserar utrikes födda och personer med två utrikes födda föräldrar som individer med utländsk bakgrund, det fanns 2 320 302 sådana personer 2016.[17]
Notera att i tabellen nedan räknas det medborgarskap som personen hade när den anlände till Sverige och därför finns ej några registrerade Eritreaner, Ryssar eller Bosnier från år 1990, de bokfördes som Etiopier, Sovjeter och Jugoslaver. Nationaliteten Jugoslaver nedan är därför personer som kommit till Sverige från Socialistiska federativa republiken Jugoslavien före 1991 samt personer som kommit från dagens Montenegro och Serbien före 2003, då kallat Förbundsrepubliken Jugoslavien. Räknas alla personer som kommit från Slovenien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Serbien, Montenegro, Kosovo, Makedonien, Serbien och Montenegro, Förbundsrepubliken Jugoslavien och Socialistiska federativa republiken Jugoslavien ihop så finns det 172 308 personer därifrån år 2017, alltså 50 stycken fler än antalet Syrier och vore därför den största gruppen.
| Land | 1900 | 1930 | 1960 | 1990 | 2017 |
|---|---|---|---|---|---|
 Syrien
|
- | - | 6 | 5 874 | 172 258 |
 Finland
|
6 644 | 9 746 | 101 307 | 217 636 | 150 877 |
 Irak
|
- | - | 16 | 9 818 | 140 830 |
 Polen
|
- | 1 065 | 6 347 | 35 631 | 91 180 |
 Iran
|
2 | 8 | 115 | 40 084 | 74 096 |
 Somalia
|
- | - | - | 1 441 | 66 369 |
 Jugoslavien
|
- | 19 | 1 532 | 43 346 | 65 877 |
 Bosnien och Hercegovina
|
- | - | - | - | 58 880 |
 Tyskland
|
5 107 | 8 566 | 37 580 | 37 558 | 50 863 |
 Turkiet
|
15 | 22 | 202 | 25 528 | 48 028 |
 Afghanistan
|
- | - | 17 | 534 | 43 991 |
 Norge
|
7 978 | 14 731 | 37 253 | 52 744 | 40 028 |
 Thailand
|
- | - | 20 | 4 934 | 41 240 |
 Danmark
|
6 872 | 8 726 | 35 112 | 43 931 | 40 563 |
 Eritrea
|
- | - | - | - | 39 081 |
 Kina (ej Hong Kong)
|
34 | 201 | 520 | 3 896 | 31 333 |
 Indien
|
45 | 135 | 361 | 9 054 | 29 673 |
 Rumänien
|
3 | 34 | 719 | 8 785 | 29 546 |
 Chile
|
6 | 28 | 69 | 27 635 | 27 996 |
 Storbritannien
|
779 | 1 270 | 2 738 | 11 378 | 27 685 |
 Libanon
|
- | - | 15 | 15 986 | 27 487 |
 USA
|
5 130 | 8 852 | 10 874 | 13 001 | 20 990 |
 Ryssland
|
1 506 | - | - | - | 20 930 |
 Etiopien
|
5 | - | 59 | 10 027 | 19 358 |
 Vietnam
|
- | - | 1 | 6 265 | 18 713 |
 Grekland
|
5 | 22 | 266 | 13 171 | 18 142 |
 Ungern
|
50 | 108 | 8 544 | 15 045 | 16 792 |
 Pakistan
|
- | - | 11 | 2 291 | 13 970 |
 Filippinerna
|
- | - | 5 | 2 613 | 13 755 |
 Litauen
|
- | 149 | - | 233 | 13 659 |
| Totalt antal | 35 627 | 61 657 | 299 879 | 790 445 | 1 877 050 |
Språk[redigera | redigera wikitext]
.jpg)
I Sverige är svenska lagstadgat huvudspråk sedan 2009, och har haft denna status de facto sedan urminnes tid; däremot är det inte fastställt som officiellt språk vilket är vanligt med huvudspråken i många andra länder. Nationella minoritetsspråk är finska, samiska, meänkieli, romani och jiddisch. Det svenska teckenspråket har också ett särskilt skydd i Språklagen. Därutöver talas bland annat albanska, bosniska, kroatiska, makedoniska, serbiska, arabiska, assyriska/syrianska, persiska, spanska, engelska, somaliska, tyska, nederländska, polska, portugisiska, ungerska, kurdiska, grekiska, franska, thai och turkiska i Sverige.
99 procent av invånarna uppskattas ha varit läs- och skrivkunniga år 1979.
Religion[redigera | redigera wikitext]
Religionsfrihet i Sverige är en av de grundläggande rättigheterna i svensk grundlag. En majoritet av dem som bor i Sverige (drygt 63 procent[19]) är medlemmar i Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i bland annat Lag om Svenska kyrkan, som började gälla år 2000 då staten och kyrkan skildes åt. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst till följd av immigration från andra delar av världen. Några större grupper är romerska katoliker, diverse ortodoxkristna riktningar och muslimer.
Sverige är ett av världens mest sekulära länder. Endast 23 procent av befolkningen uppger att de tror på en gud.[20] Genom de senaste årtiondenas invandring har antalet muslimer och katoliker ökat kraftigt i Sverige. Omkring en halv miljon människor i Sverige har sina rötter i muslimska länder och miljöer, varav knappt en tredjedel beräknas vara i någon mån utövande muslimer och islam är numera den näst största religionen. Antalet utövande katoliker beräknas till omkring 150 000, varav en stor majoritet är första eller andra generationens invandrare.[21]
Trostillhörigheter[redigera | redigera wikitext]
 |
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2017-01) Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Eurobarometern Poll 2005[20]:
- Protestanter 41 procent
- Andra kristna 9 procent
- Katoliker 2 procent
- Ortodoxa 1 procent
- Buddhister 1 procent
- Muslimer 3 procent
- Ateister 13 procent
- Agnostiker 30 procent
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Nu är vi 10 miljoner invånare i Sverige”. SCB. Arkiverad från originalet den 24 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170124065951/http://www.scb.se/sv_/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/behallare-for-nyheter-och-pressmeddelanden/nu-ar-vi-10-miljoner-invanare-i-sverige/. Läst 20 januari 2017.
- ^ Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2007, SCB
- ^ ”Befolkningsstatistik”. Arkiverad från originalet den 22 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150522110411/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Riket/26040/. Läst 11 juni 2015.
- ^ ”Statistikdatabasen - tabell”. www.statistikdatabasen.scb.se. http://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/37493. Läst 25 oktober 2017.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160616202457/http://www.scb.se/sv_/Om-SCB/Nyheter-och-pressmeddelanden/Behallare-for-Nyheter-och-Pressmeddelanden/Statistisk-om-invandring--fragor-och-svar/. Läst 12 juni 2016.
- ^ http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Behallare-for-Press/370353/
- ^ Ny prognos för befolkningen: 10 miljoner i Sverige 2018
- ^ http://www.epochtimes.se/tio-miljoner-svenskar-nasta-ar-enligt-ny-prognos/
- ^ ”Nu är vi 10 miljoner invånare i Sverige”. SCB. Arkiverad från originalet den 24 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170124065951/http://www.scb.se/sv_/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/behallare-for-nyheter-och-pressmeddelanden/nu-ar-vi-10-miljoner-invanare-i-sverige/. Läst 20 januari 2017.
- ^ ”Statistikdatabasen - tabell”. www.statistikdatabasen.scb.se. http://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/37493. Läst 25 oktober 2017.
- ^ ”Återstående medellivslängd för åren 1751–2008” (på engelska). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131028054222/http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____25830.aspx. Läst 20 mars 2009.
- ^ [a b c] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2017. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=7757fb53-cf9f-4c15-a578-d37f0f1c8699. Läst 7 juli 2017.
- ^ Gustav Sundbärg, Sveriges land och folk (1901), sid. 90.
- ^ http://www.historia.se/htmldata6/index.html
- ^ Ylva Lindahl (16 december 2016). ”Landguiden”. www.landguiden.se. Arkiverad från originalet den 28 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170328163211/http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Sverige/Befolkning-Sprak. Läst 6 februari 2017.
- ^ Nationalencyklopedin: Valloner
- ^ ”Utländsk/svensk bakgrund”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/table/tableViewLayout1/?rxid=c5a4c8a2-6d1b-4893-b0fa-d0269d0af970. Läst 21 februari 2018.
- ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2017”. SCB. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/. Läst 21 februari 2018.
- ^ ”Kyrkan i siffror”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=645562. Läst 30 mars 2016.
- ^ [a b] ”Eurobarometer on Social Values, Science and technology 2005 - page 11”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2006. https://web.archive.org/web/20060524004644/http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_225_report_en.pdf. Läst 5 maj 2007.
- ^ Utrikespolitiska institutet, Landguiden
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
