Sveriges demografi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Sveriges befolkning” leder hit. För de demografiska registren med samma namn, se Sveriges befolkning (databaser).
Sveriges folkmängd (grå), födda (grön, höger skala) och döda (ljusröd, höger skala) 1749–2007.[uppdatering behövs]
Befolkningsutvecklingen i Sverige 1961–2003. Antal invånare i tusental.[uppdatering behövs]

Sverige uppnådde 10 miljoner invånare den 20:e januari 2017 enligt Statistiska centralbyrån[1] och en befolkningstäthet på 21,9 invånare per kvadratkilometer. Det är därmed det land som har den 84:e största folkmängden, men bara den 152:a högsta befolkningstätheten. Befolkningstätheten är betydligt högre i södra än i norra Sverige; kring Mälardalen och i Öresundsregionen är befolkningen särskilt koncentrerad. Omkring 84 procent av befolkningen bor i tätorter.[2] Den 31 december 2014 hade 21,5 % av Sveriges befolkning utländsk bakgrund (utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar).[3]

Demografisk förändring i Sverige mellan 1735 och 2000. Röd linje representerar grundläggande dödstakt, blå linje grundläggande födelsetakt.[uppdatering behövs]

Grunddata[redigera | redigera wikitext]

Sverige uppnådde 10 miljoner invånare den 20:e januari 2017 enligt Statistiska centralbyrån; i siffran inräknas inte personer som ej är medborgare i ett EU-land och vilka saknar uppehållstillstånd på minst 12 månader[4]. Befolkningen översteg nio miljoner den 12 augusti 2004. Ökningen beror till största delen på ökad invandring[5][6] men också på ökade födelsetal[7]. Prognosen framöver är att befolkningen når 11 miljoner år 2024 och 12 miljoner år 2040.[8]

  • Antal invånare 9 995 153 (2016)
  • Befolkningstillväxt: 1,46% (2016)
  • Fruktsamhet: 11,8 födda per 1 000 invånare (2016)
  • Dödlighet: 9,2 döda per 1 000 invånare (2016)
  • Migrationstakt: 1,65 migranter per 1000 invånare
  • Andel personer med utländsk bakgrund: 26,8% [9] Andelen utrikesfödda: 17,9% (2016) Andel personer med utländsk bakgrund där andelen personer som har en inrikes född förälder och en utrikes född förälder är medräknad: 30,6% (2016). Andelen personer med utländsk bakgrund, (enligt SCB definition där båda föräldrarna är utrikesfödda), 23,2% (2016)
  • Förväntad livslängd vid födsel: 81,18 år
    • Män: 78,86 år
    • Kvinnor: 83,63 år

Medellivslängden i Sverige har mellan 1988 och 2008 ökat med 4,95 år för män och med 3,19 år för kvinnor. Därmed har skillnaden mellan könen minskat med 1,76 år.[10]

Åldersstruktur[redigera | redigera wikitext]

  • 0–14 år: 1 717 143, 17,43 % (varav män: 882 875; kvinnor: 834 268)
  • 15–64 år: 6 186 647, 62,80 % (varav män: 3 152 192; kvinnor: 3 034 455)
  • 65 år och äldre: 1 947 227, 19,77 % (varav män: 895 899; kvinnor: 1 051 328)

Siffrorna avser förhållandena den 31 december 2015.[11]

Könsfördelning[redigera | redigera wikitext]

  • Vid födseln: 1,06 män per kvinna
  • Under 15 år: 1,05 män per kvinna
  • 15–64 år: 0,93 män per kvinna
  • 65 år och äldre: 0,73 män per kvinna
  • Hela befolkningen: 0,98 män per kvinna[12]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Folkmängden i Sverige år 1805 uppskattas till 3 465 000, inklusive Pommern (145 000) och de finska länen (895 000). Egentliga Sverige (inom dagens gränser) hade 2 425 000 invånare. Som en jämförelse hade Danmark och Norge sammantaget 2 500 000 invånare och Storbritannien 17 325 000 invånare. Befolkningstätheten i Sverige var 4,3 invånare per kvadratkilometer. I övriga Europa var den i medeltal 17,4 invånare per kvadratkilometer. Den årliga befolkningstillväxten uppgick till cirka 30 000 personer.

Inom Sveriges nuvarande gränser har den historiska folkmängden uppskattats till följande värden (inaktuell källa):[13]

Sveriges befolkning de senaste tusen åren[14]
Vid utgången av år Folkmängd Årlig tillväxt
Totalt Promille
1570 900 000
1650 1 225 000 4 063 3,86
1700 1 485 000 5 200 3,86
1720 1 350 000 −6 750 −4,75
1755 1 878 000 15 086 9,48
1815 2 465 000 9 783 4,54
1865 4 099 000 32 680 10,22
1900 5 140 000 29 743 6,48

Totalsiffror 1749–2005[redigera | redigera wikitext]

Invandring (röd linje) och utvandring (blå linje) i Sverige per år 1850–2007.[uppdatering behövs]
  • Födda: 26 221 906
  • Döda: 18 736 287
  • Invandrade: 2 951 853
  • Utvandrade: 2 887 193
  • Gifta: 8 095 507
  • Skilda: 1 035 309

Etnicitet[redigera | redigera wikitext]

Av dem som bor i Sverige permanent har 70 % två föräldrar som fötts i Sverige. Det betyder dock ej nödvändigtvis att de har svensk etnicitet. Av permanentboende har 22 % utländsk bakgrund, dvs två föräldrar födda utomlands eller båda hitflyttade.[15] Ungefär tre fjärdedelar av dessa är själva födda utomlands, den största gruppen i Finland.

Etniciteter vid sidan av svenskar och olika sentida invandrargrupper är bland annat finnar, samer i den nordliga delen av landet, romer och judar.[16] Under 1900-talets senare hälft och början på 2000-talet har immigrationen varit främst från Danmark, Norge, Tyskland, det tidigare Jugoslavien, Iran, Irak, Libanon, Vietnam, Chile, Eritrea, Somalia, Syrien och Palestina.

De första grupper som bosatte sig i Sverige var de grupper av jägare-samlare som följde inlandsisen norrut in i Sverige för mellan tolv- och trettontusen år sedan. Invandringen av olika folkgrupper till Sverige fortsatte sedan fram till bronsåldern för sextusen år sedan, då de folkgrupper som senare kom att bli svenskar bildades. Samerna är en etnisk grupp som invandrade som tidigast för cirka åttatusen år sedan till norra Sverige. I norr invandrade tidigt även andra finsktalande folk från öster, vilka blev tornedalsfinnar. Bland invandrare i historisk tid märks sverigefinnar (i till exempel Stockholm, Rättviks finnmark och Orsa finnmark), romer och judar; de två senare folkgrupperna har funnits i Sverige sedan 1500- och 1600-talen. Även en liten grupp valloner invandrade under tidigt 1600-tal, men de 900 individer som bosatte sig permanent assimilerades snabbt in i den svenska folkgruppen.[17] Fram till 1960-talet hade Sverige en av världens mest homogena befolkningar. Efter andra världskriget har invandringen till Sverige ökat kraftigt med växande grupper av framförallt finländare, norrmän, danskar, kroater, albaner, serber, bosnier, libaneser, turkar, irakier, iranier, kurder, assyrier/syrianer, chilenare, greker och somalier, till att börja med[16] på grund av arbetskraftsbehovet i den växande svenska industrin och tjänstesektorn, senare på grund av flyktingmottagande.

Mot bakgrund av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter erkände Sveriges riksdag 1999 samer, tornedalsfinnar, sverigefinnar, romer och judar som nationella minoriteter, på grund av dessa folkgruppers långvariga historiska förankring i Sverige.

Språk[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Språk i Sverige
Skylt utanför en butik i Stockholm med text på svenska, engelska, ryska (dock felstavat) och arabiska.

I Sverige är svenska lagstadgat huvudspråk sedan 2009, och har haft denna status de facto sedan urminnes tid; däremot är det inte fastställt som officiellt språk vilket är vanligt med huvudspråken i många andra länder. Nationella minoritetsspråk är finska, samiska, meänkieli, romani och jiddisch. Det svenska teckenspråket har också ett särskilt skydd i Språklagen. Därutöver talas bland annat albanska, bosniska, kroatiska, makedoniska, serbiska, arabiska, assyriska/syrianska, persiska, spanska, engelska, somaliska, tyska, nederländska, polska, portugisiska, ungerska, kurdiska, grekiska, franska, thai och turkiska i Sverige.

99 procent av invånarna uppskattas ha varit läs- och skrivkunniga år 1979.

Religion[redigera | redigera wikitext]

Religionsfrihet i Sverige är en av de grundläggande rättigheterna i svensk grundlag. En majoritet av dem som bor i Sverige (drygt 63 procent[18]) är medlemmar i Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i bland annat Lag om Svenska kyrkan, som började gälla år 2000 då staten och kyrkan skildes åt. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst till följd av immigration från andra delar av världen. Några större grupper är romerska katoliker, diverse ortodoxkristna riktningar och muslimer.

Sverige är ett av världens mest sekulära länder, men 23 procent av befolkningen uppger att de tror på en gud.[19] Genom de senaste årtiondenas invandring har antalet muslimer och katoliker ökat kraftigt i Sverige. Omkring en halv miljon människor i Sverige har sina rötter i muslimska länder och miljöer, varav knappt en tredjedel beräknas vara i någon mån utövande muslimer och islam är numera den näst största religionen. Antalet utövande katoliker beräknas till omkring 150 000, varav en stor majoritet är första eller andra generationens invandrare.[20]

Trostillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Eurobarometern Poll 2005[19]:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Nu är vi 10 miljoner invånare i Sverige”. SCB. http://www.scb.se/sv_/Om-SCB/Nyheter-och-pressmeddelanden/Behallare-for-Nyheter-och-Pressmeddelanden/Nu-ar-vi-10-miljoner-invanare-i-Sverige/. Läst 20 januari 2017. 
  2. ^ Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2007, SCB
  3. ^ ”Befolkningsstatistik”. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Riket/26040/. Läst 11 juni 2015. 
  4. ^ http://www.scb.se/sv_/Om-SCB/Nyheter-och-pressmeddelanden/Behallare-for-Nyheter-och-Pressmeddelanden/Statistisk-om-invandring--fragor-och-svar/
  5. ^ http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Behallare-for-Press/370353/
  6. ^ Ny prognos för befolkningen: 10 miljoner i Sverige 2018
  7. ^ http://www.epochtimes.se/tio-miljoner-svenskar-nasta-ar-enligt-ny-prognos/
  8. ^ ”Nu är vi 10 miljoner invånare i Sverige”. SCB. http://www.scb.se/sv_/Om-SCB/Nyheter-och-pressmeddelanden/Behallare-for-Nyheter-och-Pressmeddelanden/Nu-ar-vi-10-miljoner-invanare-i-Sverige/. Läst 20 januari 2017. 
  9. ^ http://api.scb.se/OV0104/v1/doris/sv/ssd/START/BE/BE0101/BE0101Q/UtlSvBakgTot
  10. ^ ”Återstående medellivslängd för åren 1751- 2008” (på engelska). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____25830.aspx. Läst 20 mars 2009. 
  11. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=7757fb53-cf9f-4c15-a578-d37f0f1c8699. Läst 15 november 2016. 
  12. ^ SCB, uppskattning 2001.
  13. ^ Gustav Sundbärg, Sveriges land och folk (1901), sid. 90.
  14. ^ http://www.historia.se/htmldata6/index.html
  15. ^ ”http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/table/tableViewLayout1/?rxid=c6ff0555-62a7-4a12-a532-b0edc9b9f92a”. www.statistikdatabasen.scb.se. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/table/tableViewLayout1/?rxid=c6ff0555-62a7-4a12-a532-b0edc9b9f92a. Läst 30 mars 2016. 
  16. ^ [a b] Ylva Lindahl (16 december 2016). ”Landguiden”. www.landguiden.se. https://www.landguiden.se/Lander/Europa/Sverige/Befolkning-Sprak. Läst 6 februari 2017. 
  17. ^ Nationalencyklopedin: Valloner
  18. ^ ”Kyrkan i siffror”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=645562. Läst 30 mars 2016. 
  19. ^ [a b] ”Eurobarometer on Social Values, Science and technology 2005 - page 11”. http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_225_report_en.pdf. Läst 5 maj 2007. 
  20. ^ Utrikespolitiska institutet, Landguiden