Sveriges demografi

	Sveriges demografi
	Sveriges befolkningspyramid
Folkmängd	10 591 058 (2025)
Befolkningstäthet	25,7 inv./km² (2021)
Födelsetal	12,1/1 000 invånare (2018)
Dödstal	9,4/1 000 invånare (2017)
Förväntad levnadslängd	82,20488 år (2015)
• män	80,6 år
• kvinnor	84,3 år
Summerad fruktsamhet	1,57 (2022)
Spädbarnsdödlighet	2,6/1 000 födslar
Åldersfördelning
0–14 år	17,62 %
65 och över	19,78 %

Sveriges demografi övervakas av statistikmyndigheten Statistiska centralbyrån (SCB). Sveriges befolkning är 10 591 058 (2025) vilket gör landet till det 16:e folkrikaste landet i Europa efter Tjeckien, liksom det 87:e mest folkrika landet i världen. Den summerade fruktsamheten var 1,66 barn per kvinna år 2020, vilket är långt under den demografiska ersättningsnivån på 2,1 barn per kvinna.

Sveriges demografiska historia är präglad av perioder med skiftande mortalitet, nativitet och migration. Under 1800-talet emigrerade många svenskar, vilket resulterade i negativ nettoflyttning.

Sverige har en befolkningstäthet på 25,7 invånare per kvadratkilometer.^[5] Befolkningstätheten är betydligt högre i södra än i norra Sverige; kring Mälardalen och i Öresundsregionen är befolkningen särskilt koncentrerad. Omkring 88 procent av befolkningen bor i tätorter med minst 200 invånare.^[6] Emellertid bor 6 av 10 svenskar inte i ett urbant system, mätt med OECD:s definition som är 50 000 invånare. Den 31 december 2017 hade 24,1 procent av Sveriges befolkning utländsk bakgrund (utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar).^[7] Använder man den äldre definitionen av personer med utländsk bakgrund (minst en förälder född utomlands) uppgår antalet personer med utländsk bakgrund till 3 060 116 eller 30,6 procent av Sveriges befolkning (2016).^[8]

De talrikaste utrikesfödda grupperna utgörs av personer födda i Syrien, Irak, Finland, Polen, Iran och Somalia. Sveriges nationella minoriteter är sverigefinnar, tornedalingar, samer, judar och romer. Deras respektive språk åtnjuter större rättigheter än andra minoritetsspråk i Sverige.

Sveriges största kommuner är Stockholm, Göteborg och Malmö. Tätorten Stockholm är den enda som har över en miljon invånare och nio tätorter har över 100 000 invånare.^[9]

Sveriges befolkning översteg 10 miljoner, första gången, fredagen den 20 januari 2017 enligt SCB.^[10] Befolkningen översteg nio miljoner den 12 augusti 2004.^[11] Prognosen framöver är att befolkningen når 11 miljoner år 2034, 12 miljoner år 2052 och 13 miljoner 2076 enligt SCB.^[12] Enligt Eurostats befolkningsprognoser kommer Sveriges befolkning vara omkring 13,6 miljoner, år 2100.^[13]

Bakgrund

I Sverige finns befolkningsstatistik för större delen av landet sedan 1686, när kyrkolagen lade grunden för befolkningsstatistiken genom Kyrkobokföringen.

År 1749 genomfördes Sveriges första,^[14] liksom världens första moderna folkräkning,^[15] i och med inrättandet av Tabellverket.^[16] När den första folkräkningen var genomförd stod det klart att Sveriges befolkning knappt var två miljoner, vilket var färre än förväntat. Folkräkningsdatan som presenterades kom därefter att hemligstämplas.^[17] Befolkningsdatan sammanställdes för varje socken, och skickades sedan till Kanslikollegiet. Kanslikollegiet skickade därefter uppgifterna till Statistiska tabellkommissionen.^[18]

Historia

Klimatavvikelsen 535–536 tycks ha haft en stor påverkan på befolkningen i Skandinavien, och kan ha gett upphov till myten om Fimbulvintern. Hälften av Skandinaviens befolkning kan ha dött. Norrland verkar helt ha förlorat permanent bebyggelse. I norra Sverige beräknas medeltemperaturen under somrarna ha sjunkit dramatiskt — med tre till fyra grader. Som en följd blev kulturen mer militariserad under den följande vendeltiden.^[19]^[20]^[21]

Digerdöden förorsakade en avsevärd minskning av Sveriges befolkning på 1300-talet, när flera tiotal procent av befolkningen avled.^[22]

Folkmängden i Sverige år 1805 uppskattas till 3 465 000, inklusive Pommern (145 000) och de finska länen (895 000). Sverige inom dagens gränser hade 2 425 000 invånare. Som en jämförelse hade Danmark och Norge sammantaget 2 500 000 invånare och Storbritannien 17 325 000 invånare. Befolkningstätheten i Sverige var 4,3 invånare per kvadratkilometer. I övriga Europa var den i medeltal 17,4 invånare per kvadratkilometer. Den årliga befolkningstillväxten uppgick till cirka 30 000 personer.

Emigrationen från Sverige

Utvandringen från Sverige under 1800-talet och i början av 1900-talet innebar att ungefär 1,5 miljoner svenskar utvandrade från 1800-talets mitt till tidigt 1920-tal. Den tilltagande utvandringen under 1800-talet förklaras av flera olika orsaker och motiv, bland annat missväxtåren 1867−1869. Trots den till antalet stora emigrationen fortsatte Sveriges befolkning att öka, framför allt med anledning av en fortsatt hög summerad fruktsamhet i samband med minskad dödlighet.

Befolkningsdata

Se även: Folkräkning i Sverige

Vid utgången av år	Folkmängd	Årlig tillväxt
Vid utgången av år	Folkmängd	Totalt	Promille
1570	900 000	—	—
1650	1 225 000	4 063	3,86
1700	1 485 000	5 200	3,86
1720	1 350 000	−6 750	−4,75
1755	1 878 000	15 086	9,48
1815	2 465 000	9 783	4,54
1865	4 099 000	32 680	10,22
1900	5 140 000	29 743	6,48
2000	8 861 000
2020	10 379 000
Datan avser folkmängden inom Sveriges nuvarande gränser.

Tätorter

Se även: Lista över Sveriges tätorter

Civilstånd

Den 31 december 2016 fördelades Sveriges befolkning på följande sätt i avseende på civilstånd:^[23]

Civilstånd 31 december 2016	Antal	Andel (%)	Varav män	Kvinnor
Ogifta	&&&&&&&&05257563.&&&&&05 257 563	52,60	&&&&&&&&02820248.&&&&&02 820 248	&&&&&&&&02437315.&&&&&02 437 315
Gifta	&&&&&&&&03329589.&&&&&03 329 589	33,31	&&&&&&&&01672460.&&&&&01 672 460	&&&&&&&&01657129.&&&&&01 657 129
Skilda	&&&&&&&&&0967638.&&&&&0967 638	9,68	&&&&&&&&&0420985.&&&&&0420 985	&&&&&&&&&0546653.&&&&&0546 653
Änkor/änklingar	&&&&&&&&&0440363.&&&&&0440 363	4,41	&&&&&&&&&&099654.&&&&&099 654	&&&&&&&&&0340709.&&&&&0340 709

Könsfördelning

Åldersgrupp	Män (%)	Kvinnor (%)
0-4 år	51,47%	48,53%
5-14 år	51,44%	48,56%
15-24 år	52,13%	47,87%
25-34 år	51,41%	48,59%
35-44 år	51,04%	48,96%
45-54 år	50,78%	49,22%
55-64 år	50,22%	49,78%
65-74 år	49,14%	50,86%
75-84 år	45,92%	54,08%
85-94 år	36,16%	63,84%
95+ år	23,74%	76,26%

Siffrorna avser förhållandena den 31 december 2017.^[23]

Summerad fruktsamhet

Se även: Summerad fruktsamhet

Totala fertiliteten från 1630 till 1900

Den totala fertiliteten är ett mått som anger medelvärdet av antal barn som varje kvinna föder under sin livstid i en population.

Antal födda och döda i Sverige

Se eller redigera rådata.

Antal födda (blått) och döda (rött) per år i Sverige sedan 1750.

Källa: Our World in Data och Gapminder.^[24]

År	Total fertilitet
1630	4,81
1632	4,25
1634	3,89
1636	4,38
1638	4,40
1640	4,92
1642	4,38
1644	4,25
1646	4,95
1648	5,40
1650	4,34
1652	4,54
1654	5,33
1656	4,72
1658	4,58
1660	4,20
1662	4,54
1664	5,01
1666	4,98
1668	4,60
1670	5,13
1672	5,01
1674	4,38
1676	4,28
1678	4,35
1680	4,64
1682	5,40
1684	5,25
1686	4,84
1688	5,29
1690	4,99
1692	5,11
1694	4,98
1696	5,33
1698	5,11
1700	5,56
1702	5,81
1704	5,52
1706	5,16
1708	5,32
1710	4,30
1712	5,63
1714	5,81
1716	4,92
1718	5,13
1720	4,62
1722	5,09
1724	5,02
1726	4,75
1728	4,23
1730	4,77
1732	4,86
1734	4,77
1736	4,51
1738	4,96
1740	4,52
1742	4,35
1744	5,02
1746	4,85
1748	4,86
1750	5,09
1752	5,29
1754	5,40
1756	5,23
1758	4,68
1760	5,06
1762	4,98
1764	4,92
1766	4,79
1768	4,77
1770	4,68
1772	4,10
1774	4,89
1776	4,67
1778	4,94
1780	5,06
1782	4,54
1784	4,47
1786	4,67
1788	4,81
1790	4,33
1792	5,19
1794	4,79
1796	4,92
1798	4,79
1800	4,07
1801	4,26
1802	4,50
1803	4,45
1804	4,52
1805	4,50
1806	4,36
1807	4,42
1808	4,31
1809	3,78
1810	4,67
1811	5,01
1812	4,76
1813	4,22
1814	4,42
1815	4,93
1816	5,01
1817	4,74
1818	4,80
1819	4,68
1820	4,68
1831	4,32
1832	4,38
1833	4,84
1834	4,78
1835	4,63
1836	4,52
1837	4,37
1838	4,17
1839	4,18
1840	4,46
1841	4,30
1842	4,49
1843	4,36
1844	4,56
1845	4,46
1846	4,25
1847	4,20
1848	4,30
1849	4,66
1850	4,45
1851	4,36
1852	4,20
1853	4,26
1854	4,53
1855	4,30
1856	4,23
1857	4,36
1858	4,66
1859	4,71
1860	4,71
1861	4,44
1862	4,59
1863	4,65
1864	4,69
1865	4,58
1866	4,68
1867	4,40
1868	3,93
1869	4,03
1870	4,11
1871	4,37
1872	4,34
1873	4,49
1874	4,54
1875	4,60
1876	4,57
1877	4,62
1878	4,44
1879	4,56
1880	4,36
1881	4,29
1882	4,32
1883	4,24
1884	4,40
1885	4,34
1886	4,39
1887	4,36
1888	4,24
1889	4,10
1890	4,15
1891	4,14
1892	3,93
1893	3,97
1894	3,94
1895	4,01
1896	3,98
1897	3,92
1898	3,99
1899	3,90
1900	4,00

Befolkningsstatistik sedan 1900

Källa: SCB, Sveriges officiella statistik^[25]

	Medel- folkmängd	Födda	Döda	Naturlig befolknings- förändring	Nativitet (per 1000)	Dödstal (per 1000)	Naturlig befolknings- förändring (per 1000)	Total fertilitet
1900	5 117 000	138 139	86 146	51 993	27,0	16,8	10,2	4,02
1901	5 156 000	139 370	82 772	56 598	27,0	16,1	11,0	4,04
1902	5 187 000	137 364	79 722	57 642	26,5	15,4	11,1	3,95
1903	5 210 000	133 896	78 610	55 286	25,7	15,1	10,6	3,82
1904	5 241 000	134 952	80 152	54 800	25,7	15,3	10,5	3,83
1905	5 278 000	135 409	82 443	52 966	25,7	15,6	10,0	3,83
1906	5 316 000	136 620	76 366	60 254	25,7	14,4	11,3	3,81
1907	5 357 000	136 793	78 149	58 644	25,5	14,6	10,9	3,77
1908	5 404 000	138 874	80 568	58 306	25,7	14,9	10,8	3,79
1909	5 453 000	139 505	74 538	64 967	25,6	13,7	11,9	3,71
1910	5 499 000	135 625	77 212	58 413	24,7	14,0	10,6	3,60
1911	5 542 000	132 977	76 462	56 515	24,0	13,8	10,2	3,49
1912	5 583 000	132 868	79 241	53 627	23,8	14,2	9,6	3,44
1913	5 621 000	130 200	76 724	53 476	23,2	13,6	9,5	3,32
1914	5 659 000	129 458	78 311	51 147	22,9	13,8	9,0	3,29
1915	5 696 000	122 997	83 587	39 410	21,6	14,7	6,9	3,06
1916	5 735 000	121 679	77 771	43 908	21,2	13,6	7,7	2,99
1917	5 779 000	120 855	77 385	43 470	20,9	13,4	7,5	2,93
1918	5 807 000	117 955	104 594	13 361	20,3	18,0	2,3	2,83
1919	5 830 000	115 193	84 289	30 904	19,8	14,5	5,3	2,72
1920	5 876 000	138 753	78 128	60 625	23,6	13,3	10,3	3,22
1921	5 929 000	127 723	73 536	54 187	21,5	12,4	9,1	2,93
1922	5 971 000	116 946	76 343	40 603	19,6	12,8	6,8	2,66
1923	5 997 000	113 435	68 424	45 011	18,9	11,4	7,5	2,55
1924	6 021 000	109 055	72 001	37 054	18,1	12,0	6,2	2,43
1925	6 045 000	106 292	70 918	35 374	17,6	11,7	5,9	2,34
1926	6 064 000	102 007	71 344	30 663	16,8	11,8	5,1	2,22
1927	6 081 000	97 994	77 219	20 775	16,1	12,7	3,4	2,11
1928	6 097 000	97 868	73 267	24 601	16,1	12,0	4,0	2,08
1929	6 113 000	92 861	74 538	18 323	15,2	12,2	3,0	1,95
1930	6 131 000	94 220	71 790	22 430	15,4	11,7	3,7	1,96
1931	6 152 000	91 074	77 121	13 953	14,8	12,5	2,3	1,88
1932	6 176 000	89 779	71 459	18 320	14,5	11,6	3,0	1,83
1933	6 201 000	85 020	69 607	15 413	13,7	11,2	2,5	1,72
1934	6 222 000	85 092	69 921	15 171	13,7	11,2	2,4	1,67
1935	6 242 000	85 906	72 813	13 093	13,8	11,7	2,1	1,70
1936	6 259 000	88 938	74 836	14 102	14,2	12,0	2,3	1,75
1937	6 276 000	90 373	75 392	14 981	14,4	12,0	2,4	1,77
1938	6 297 000	93 946	72 693	21 253	14,9	11,5	3,4	1,84
1939	6 326 000	97 380	72 876	24 504	15,4	11,5	3,9	1,90
1940	6 356 000	95 778	72 748	23 030	15,1	11,4	3,6	1,86
1941	6 389 000	99 727	71 910	27 817	15,6	11,3	4,4	1,92
1942	6 432 000	113 961	63 741	50 220	17,7	9,9	7,8	2,19
1943	6 491 000	125 392	66 105	59 287	19,3	10,2	9,1	2,41
1944	6 560 000	134 991	72 284	62 707	20,6	11,0	9,6	2,61
1945	6 636 000	135 373	71 901	63 472	20,4	10,8	9,6	2,63
1946	6 719 000	132 597	70 635	61 962	19,7	10,5	9,2	2,57
1947	6 803 000	128 779	73 579	55 200	18,9	10,8	8,1	2,50
1948	6 883 000	126 683	67 693	58 990	18,4	9,8	8,6	2,47
1949	6 956 000	121 272	69 537	51 735	17,4	10,0	7,4	2,39
1950	7 014 000	115 414	70 296	45 118	16,5	10,0	6,4	2,28
1951	7 073 000	110 168	69 799	40 369	15,6	9,9	5,7	2,20
1952	7 125 000	110 192	68 270	41 922	15,5	9,6	5,9	2,22
1953	7 171 000	110 144	69 553	40 591	15,4	9,7	5,7	2,25
1954	7 213 000	105 096	69 030	36 066	14,6	9,6	5,0	2,18
1955	7 262 000	107 305	68 634	38 671	14,8	9,5	5,3	2,25
1956	7 315 000	107 960	70 205	37 755	14,8	9,6	5,2	2,29
1957	7 364 000	107 168	73 132	34 036	14,6	9,9	4,6	2,29
1958	7 409 000	105 502	71 065	34 437	14,2	9,6	4,6	2,26
1959	7 446 000	104 743	70 889	33 854	14,1	9,5	4,5	2,29
1960	7 480 000	102 219	75 093	27 126	13,7	10,0	3,6	2,17
1961	7 520 000	104 501	73 555	30 946	13,9	9,8	4,1	2,21
1962	7 562 000	107 284	76 791	30 493	14,2	10,2	4,0	2,25
1963	7 604 000	112 903	76 460	36 443	14,8	10,1	4,8	2,33
1964	7 661 000	122 664	76 661	46 003	16,0	10,0	6,0	2,47
1965	7 734 000	122 806	78 194	44 612	15,9	10,1	5,8	2,39
1966	7 808 000	123 354	78 440	44 914	15,8	10,0	5,8	2,37
1967	7 868 000	121 360	79 783	41 577	15,4	10,1	5,3	2,28
1968	7 914 000	113 087	82 476	30 611	14,3	10,4	3,9	2,07
1969	7 968 000	107 622	83 352	24 270	13,5	10,5	3,0	1,94
1970	8 043 000	110 150	80 026	30 124	13,7	9,9	3,7	1,94
1971	8 098 000	114 484	82 717	31 767	14,1	10,2	3,9	1,98
1972	8 122 000	112 273	84 051	28 222	13,8	10,3	3,5	1,93
1973	8 137 000	109 663	85 640	24 023	13,5	10,5	3,0	1,88
1974	8 161 000	109 874	86 316	23 558	13,5	10,6	2,9	1,91
1975	8 193 000	103 632	88 208	15 424	12,6	10,8	1,9	1,78
1976	8 222 000	98 345	90 677	7 668	12,0	11,0	0,9	1,70
1977	8 252 000	96 057	88 202	7 855	11,6	10,7	1,0	1,64
1978	8 276 000	93 248	89 681	3 567	11,3	10,8	0,4	1,61
1979	8 294 000	96 255	91 074	5 181	11,6	11,0	0,6	1,66
1980	8 310 000	97 064	91 800	5 264	11,7	11,0	0,6	1,69
1981	8 320 000	94 065	92 034	2 031	11,3	11,1	0,2	1,63
1982	8 325 000	92 748	90 671	2 077	11,1	10,9	0,2	1,60
1983	8 329 000	91 780	90 791	989	11,0	10,9	0,1	1,61
1984	8 337 000	93 889	90 483	3 406	11,3	10,9	0,4	1,66
1985	8 350 000	98 463	94 032	4 431	11,8	11,3	0,5	1,74
1986	8 370 000	101 950	93 295	8 655	12,2	11,1	1,0	1,79
1987	8 397 799,0	104 699	93 307	11 392	12,5	11,1	1,4	1,84
1988	8 436 485,5	112 080	96 743	15 337	13,3	11,5	1,8	1,96
1989	8 492 962,0	116 023	92 110	23 913	13,7	10,8	2,8	2,02
1990	8 558 833,0	123 938	95 161	28 777	14,5	11,1	3,4	2,14
1991	8 617 374,5	123 737	95 202	28 535	14,4	11,0	3,3	2,12
1992	8 668 066,0	122 848	94 710	28 138	14,2	10,9	3,2	2,09
1993	8 718 561,0	117 998	97 008	20 990	13,5	11,1	2,4	2,00
1994	8 780 745,0	112 257	91 844	20 413	12,8	10,5	2,3	1,90
1995	8 826 938,5	103 326	96 910	6 416	11,7	11,0	0,7	1,74
1996	8 840 997,5	95 297	94 133	1 164	10,8	10,6	0,1	1,61
1997	8 846 062,0	89 171	92 674	-3 503	10,1	10,5	-0,4	1,52
1998	8 850 973,5	88 384	92 891	-4 507	10,0	10,5	-0,5	1,51
1999	8 857 874,0	88 173	94 726	-6 553	10,0	10,7	-0,7	1,50
2000	8 872 109,0	90 441	93 285	-2 844	10,2	10,5	-0,3	1,54
2001	8 895 960,0	91 466	93 752	-2 286	10,3	10,5	-0,3	1,57
2002	8 924 958,0	95 815	95 009	806	10,7	10,6	0,1	1,65
2003	8 958 229,0	99 157	92 961	6 196	11,1	10,4	0,7	1,71
2004	8 993 531,0	100 928	90 532	10 396	11,2	10,1	1,2	1,75
2005	9 029 572,0	101 346	91 710	9 636	11,2	10,2	1,1	1,77
2006	9 080 504,5	105 913	91 177	14 736	11,7	10,0	1,6	1,85
2007	9 148 092,0	107 421	91 729	15 692	11,7	10,0	1,7	1,88
2008	9 219 637,0	109 301	91 449	17 852	11,9	9,9	1,9	1,91
2009	9 298 514,5	111 801	90 080	21 721	12,0	9,7	2,3	1,94
2010	9 378 126,0	115 641	90 487	25 154	12,3	9,6	2,7	1,98
2011	9 449 212,5	111 770	89 938	21 832	11,8	9,5	2,3	1,90
2012	9 519 374,0	113 177	91 938	21 239	11,9	9,7	2,2	1,91
2013	9 600 378,5	113 593	90 402	23 191	11,8	9,4	2,4	1,89
2014	9 696 109,5	114 907	88 976	25 931	11,9	9,2	2,7	1,88
2015	9 799 186,0	114 870	90 907	23 963	11,7	9,3	2,4	1,85
2016	9 923 085,0	117 425	90 982	26 443	11,8	9,2	2,6	1,85
2017	10 057 697,5	115 416	91 972	23 444	11,4	9,1	2,3	1,79
2018	10 175 213,5	115 832	92 185	23 647	11,3	9,0	2,3	1,75
2019	10 278 887,0	114 523	88 766	28 727	11,1	8,7	2,4	1,70
2020	10 353 442,0	113 077	98 124	14 953	10,9	9,5	1,4	1,66
2021	10 415 810,5	114 263	91 958	22 305	11,0	8,8	2,2
2022	10 521 556,0	104 734	94 737	9 997

Etnicitet

Se även: Sveriges migrationshistoria

Folkgrupper vid sidan av svenskar och olika sentida invandrargrupper är bland annat samer i den nordliga delen av landet, finnar, romer och judar.^[27]

De första grupper som bosatte sig i Sverige var de grupper av jägare-samlare som följde inlandsisen norrut in i Sverige för mellan tolv- och trettontusen år sedan. Invandringen av olika folkgrupper till Sverige fortsatte sedan fram till bronsåldern för sextusen år sedan, då de folkgrupper som senare kom att bli svenskar bildades. Samerna är en etnisk grupp som invandrade som tidigast för cirka åttatusen år sedan till norra Sverige.^{[källa behövs]} I norr invandrade tidigt även finsktalande folk från öster, vilka blev tornedalsfinnar. Bland invandrare i historisk tid märks sverigefinnar (i till exempel Stockholm, Rättviks finnmark och Orsa finnmark), romer och judar; de två senare folkgrupperna har funnits i Sverige sedan 1500- och 1600-talen. Även en liten grupp valloner invandrade under tidigt 1600-tal, men de 900 individer som bosatte sig permanent assimilerades snabbt in i den svenska folkgruppen.^[28] Fram till 1960-talet hade Sverige en av världens mest homogena befolkningar.^{[källa behövs]} Efter andra världskriget har invandringen till Sverige ökat kraftigt, till att börja med på grund av arbetskraftsbehovet i den växande svenska industrin och tjänstesektorn men på senare tid framförallt av anhörighetsinvandring och flyktingmottagande. Antalet etniciteter har därför ökat markant i Sverige.^{[källa behövs]}

Mot bakgrund av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter erkände Sveriges riksdag 1999 samer, tornedalsfinnar, sverigefinnar, romer och judar som nationella minoriteter, på grund av dessa folkgruppers långvariga historiska förankring i Sverige.

Utrikes födda

Se även: Invandring till Sverige

Det förs ingen statistik över etnicitet i Sverige men Statistiska centralbyrån publicerar statistik på födelseland för alla medborgare. De för även statistik över antal inrikes födda personer med två utrikes födda föräldrar vilka klassas som personer med utländsk bakgrund^[29]. Detta kan ge en indikation över den etniska sammansättningen i Sverige. Från många länder är dock etniska minoritetsgrupper överrepresenterade av de som kommit till Sverige, det bör därför undvikas att gruppera alla personer från ett land till dess majoritetsetnicitet.

Den sista december 2016 var 1 784 497 utrikes födda personer folkbokförda i Sverige, 535 805 var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar, 739 813 var födda i Sverige med en utrikes född förälder och 6 935 038 var födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar. SCB kategoriserar utrikes födda och personer med två utrikes födda föräldrar som individer med utländsk bakgrund, det fanns 2 320 302 sådana personer 2016.^[30]

2019 bodde det i Sverige sammanlagt 606 494 personer som antingen själva var födda i andra nordiska länder, vars båda föräldrar var det, eller som hade en Sverigefödd förälder och en från ett annat nordiskt land. Notera att personer med en förälder född i övriga Norden och en i övriga världen exklusive Sverige uppgår till ytterligare tiotusentals personer, men som inte kan räknas in i denna siffra på grund av risken att dubbelräknas - detta ger ett totalt antal av 639 383 personer, där en liten felmarginal finns bestående av individer som exempelvis har en finsk och en norsk förälder^[31].

Notera att i tabellen nedan räknas det land där personen är född och därför finns ej några registrerade Eritreaner, Ryssar eller Bosnier från år 1990, de bokfördes som Etiopier, Sovjeter och Jugoslaver. Nationaliteten Jugoslaver nedan är därför personer som kommit till Sverige från Socialistiska federativa republiken Jugoslavien före 1991 samt personer som kommit från dagens Montenegro och Serbien före 2003, då kallat Förbundsrepubliken Jugoslavien. Räknas alla personer som kommit från Slovenien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Serbien, Montenegro, Kosovo, Nordmakedonien, Serbien och Montenegro, Förbundsrepubliken Jugoslavien och Socialistiska federativa republiken Jugoslavien ihop så fanns det 179 357 personer därifrån år 2019.

Personer i Sverige födda i länder med fler än &&&&&&&&&&010000.&&&&&010 000 personer bosatta i Sverige^[32]
Land	1900	1930	1960	1990	2024
Syrien			&&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06	&&&&&&&&&&&05874.&&&&&05 874	&&&&&&&&&0196152.&&&&&0196 152
Irak			&&&&&&&&&&&&&016.&&&&&016	&&&&&&&&&&&09818.&&&&&09 818	&&&&&&&&&0143160.&&&&&0143 160
Finland	&&&&&&&&&&&06644.&&&&&06 644	&&&&&&&&&&&09746.&&&&&09 746	&&&&&&&&&0101307.&&&&&0101 307	&&&&&&&&&0217636.&&&&&0217 636	&&&&&&&&&0125904.&&&&&0125 904
Polen		&&&&&&&&&&&01065.&&&&&01 065	&&&&&&&&&&&06347.&&&&&06 347	&&&&&&&&&&035631.&&&&&035 631	&&&&&&&&&0100062.&&&&&0100 062
Iran	&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02	&&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08	&&&&&&&&&&&&0115.&&&&&0115	&&&&&&&&&&040084.&&&&&040 084	&&&&&&&&&&087115.&&&&&087 115
Afghanistan			&&&&&&&&&&&&&017.&&&&&017	&&&&&&&&&&&&0534.&&&&&0534	&&&&&&&&&&068164.&&&&&068 164
Somalia				&&&&&&&&&&&01441.&&&&&01 441	&&&&&&&&&&066846.&&&&&066 846
Jugoslavien		&&&&&&&&&&&&&019.&&&&&019	&&&&&&&&&&&01532.&&&&&01 532	&&&&&&&&&&043346.&&&&&043 346	&&&&&&&&&&059692.&&&&&059 692
Bosnien och Hercegovina					&&&&&&&&&&059333.&&&&&059 333
Indien	&&&&&&&&&&&&&045.&&&&&045	&&&&&&&&&&&&0135.&&&&&0135	&&&&&&&&&&&&0361.&&&&&0361	&&&&&&&&&&&09054.&&&&&09 054	&&&&&&&&&&059290.&&&&&059 290
Tyskland	&&&&&&&&&&&05107.&&&&&05 107	&&&&&&&&&&&08566.&&&&&08 566	&&&&&&&&&&037580.&&&&&037 580	&&&&&&&&&&037558.&&&&&037 558	&&&&&&&&&&057871.&&&&&057 871
Turkiet	&&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015	&&&&&&&&&&&&&022.&&&&&022	&&&&&&&&&&&&0202.&&&&&0202	&&&&&&&&&&025528.&&&&&025 528	&&&&&&&&&&057389.&&&&&057 389
Eritrea					&&&&&&&&&&049704.&&&&&049 704
Thailand			&&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020	&&&&&&&&&&&04934.&&&&&04 934	&&&&&&&&&&045882.&&&&&045 882
Ukraina					&&&&&&&&&&041767.&&&&&041 767
Norge	&&&&&&&&&&&07978.&&&&&07 978	&&&&&&&&&&014731.&&&&&014 731	&&&&&&&&&&037253.&&&&&037 253	&&&&&&&&&&052744.&&&&&052 744	&&&&&&&&&&039370.&&&&&039 370
Kina (ej Hong Kong)	&&&&&&&&&&&&&034.&&&&&034	&&&&&&&&&&&&0201.&&&&&0201	&&&&&&&&&&&&0520.&&&&&0520	&&&&&&&&&&&03896.&&&&&03 896	&&&&&&&&&&038976.&&&&&038 976
Danmark	&&&&&&&&&&&06872.&&&&&06 872	&&&&&&&&&&&08726.&&&&&08 726	&&&&&&&&&&035112.&&&&&035 112	&&&&&&&&&&043931.&&&&&043 931	&&&&&&&&&&037203.&&&&&037 203
Rumänien	&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03	&&&&&&&&&&&&&034.&&&&&034	&&&&&&&&&&&&0719.&&&&&0719	&&&&&&&&&&&08785.&&&&&08 785	&&&&&&&&&&036870.&&&&&036 870
Storbritannien	&&&&&&&&&&&&0779.&&&&&0779	&&&&&&&&&&&01270.&&&&&01 270	&&&&&&&&&&&02738.&&&&&02 738	&&&&&&&&&&011378.&&&&&011 378	&&&&&&&&&&033143.&&&&&033 143
Libanon			&&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015	&&&&&&&&&&015986.&&&&&015 986	&&&&&&&&&&029774.&&&&&029 774
Pakistan			&&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011	&&&&&&&&&&&02291.&&&&&02 291	&&&&&&&&&&029760.&&&&&029 760
Chile	&&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06	&&&&&&&&&&&&&028.&&&&&028	&&&&&&&&&&&&&069.&&&&&069	&&&&&&&&&&027635.&&&&&027 635	&&&&&&&&&&027427.&&&&&027 427
Ryssland	&&&&&&&&&&&01506.&&&&&01 506				&&&&&&&&&&026529.&&&&&026 529
USA	&&&&&&&&&&&05130.&&&&&05 130	&&&&&&&&&&&08852.&&&&&08 852	&&&&&&&&&&010874.&&&&&010 874	&&&&&&&&&&013001.&&&&&013 001	&&&&&&&&&&025437.&&&&&025 437
Etiopien	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05		&&&&&&&&&&&&&059.&&&&&059	&&&&&&&&&&010027.&&&&&010 027	&&&&&&&&&&023463.&&&&&023 463
Vietnam			&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01	&&&&&&&&&&&06265.&&&&&06 265	&&&&&&&&&&021842.&&&&&021 842
Grekland	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05	&&&&&&&&&&&&&022.&&&&&022	&&&&&&&&&&&&0266.&&&&&0266	&&&&&&&&&&013171.&&&&&013 171	&&&&&&&&&&021520.&&&&&021 520
Serbien					&&&&&&&&&&017909.&&&&&017 909
Litauen		&&&&&&&&&&&&0149.&&&&&0149		&&&&&&&&&&&&0233.&&&&&0233	&&&&&&&&&&017878.&&&&&017 878
Filippinerna			&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05	&&&&&&&&&&&02613.&&&&&02 613	&&&&&&&&&&017683.&&&&&017 683
Ungern	&&&&&&&&&&&&&050.&&&&&050	&&&&&&&&&&&&0108.&&&&&0108	&&&&&&&&&&&08544.&&&&&08 544	&&&&&&&&&&015045.&&&&&015 045	&&&&&&&&&&016960.&&&&&016 960
Nederländerna	&&&&&&&&&&&&&050.&&&&&050	&&&&&&&&&&&&0208.&&&&&0208	&&&&&&&&&&&02105.&&&&&02 105	&&&&&&&&&&&03543.&&&&&03 543	&&&&&&&&&&016829.&&&&&016 829
Italien	&&&&&&&&&&&&0200.&&&&&0200	&&&&&&&&&&&&0367.&&&&&0367	&&&&&&&&&&&04904.&&&&&04 904	&&&&&&&&&&&05989.&&&&&05 989	&&&&&&&&&&016786.&&&&&016 786
Spanien	&&&&&&&&&&&&&030.&&&&&030	&&&&&&&&&&&&&064.&&&&&064	&&&&&&&&&&&&0867.&&&&&0867	&&&&&&&&&&&04917.&&&&&04 917	&&&&&&&&&&014681.&&&&&014 681
Bangladesh					&&&&&&&&&&014461.&&&&&014 461
Frankrike	&&&&&&&&&&&&0255.&&&&&0255	&&&&&&&&&&&&0599.&&&&&0599	&&&&&&&&&&&01750.&&&&&01 750	&&&&&&&&&&&03844.&&&&&03 844	&&&&&&&&&&014270.&&&&&014 270
Colombia			&&&&&&&&&&&&&073.&&&&&073	&&&&&&&&&&&04650.&&&&&04 650	&&&&&&&&&&014217.&&&&&014 217
Brasilien	&&&&&&&&&&&&&041.&&&&&041	&&&&&&&&&&&&&092.&&&&&092	&&&&&&&&&&&&0175.&&&&&0175	&&&&&&&&&&&02118.&&&&&02 118	&&&&&&&&&&013439.&&&&&013 439
Kroatien					&&&&&&&&&&012975.&&&&&012 975
Kosovo					&&&&&&&&&&012891.&&&&&012 891
Marocko			&&&&&&&&&&&&&022.&&&&&022	&&&&&&&&&&&02720.&&&&&02 720	&&&&&&&&&&012914.&&&&&012 914
Sydkorea			&&&&&&&&&&&&&047.&&&&&047	&&&&&&&&&&&08205.&&&&&08 205	&&&&&&&&&&011968.&&&&&011 968
Sri Lanka					&&&&&&&&&&011380.&&&&&011 380
Nordmakedonien					&&&&&&&&&&011195.&&&&&011 195
Lettland		&&&&&&&&&&&&0550.&&&&&0550		&&&&&&&&&&&02025.&&&&&02 025	&&&&&&&&&&011362.&&&&&011 362
Egypten					&&&&&&&&&&010979.&&&&&010 979
Albanien					&&&&&&&&&&010763.&&&&&010 763
Bulgarien					&&&&&&&&&&010685.&&&&&010 685
Totalt antal	35 627	61 657	299 879	790 445	2 200 238

Språk

I Sverige är svenska lagstadgat huvudspråk sedan 2009, och har haft denna status de facto sedan urminnes tid; däremot är det inte fastställt som officiellt språk vilket är vanligt med huvudspråken i många andra länder. Nationella minoritetsspråk är finska, samiska, meänkieli, romani och jiddisch. Det svenska teckenspråket har också ett särskilt skydd i Språklagen. Därutöver talas bland annat albanska, bosniska, kroatiska, makedonska, serbiska, arabiska, assyriska/syrianska, persiska, spanska, engelska, somaliska, tyska, nederländska, polska, portugisiska, ungerska, kurdiska, grekiska, franska, thai och turkiska i Sverige.

99 procent av invånarna uppskattas ha varit läs- och skrivkunniga år 1979.

Religion

Se även: Religion i Sverige

Religionsfrihet i Sverige är en av de grundläggande rättigheterna i svensk grundlag. En majoritet av dem som bor i Sverige (drygt 56 procent^[33]) är medlemmar i Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i bland annat Lag om Svenska kyrkan, som började gälla år 2000 då staten och kyrkan skildes åt. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst till följd av immigration från andra delar av världen. Några större grupper är romerska katoliker, diverse ortodoxkristna riktningar och muslimer.

Sverige är ett av världens mest sekulära länder. Endast 23 procent av befolkningen uppger att de tror på en gud.^[34] Genom de senaste årtiondenas invandring har antalet muslimer och katoliker ökat kraftigt i Sverige. Antalet utövande katoliker beräknas till omkring 165 000^[35], varav en stor majoritet är första eller andra generationens invandrare.^[36]

Se även

Referenser

^ Unesco-institutet för statistik, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Medellivslängden i Sverige”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/medellivslangd-i-sverige/. Läst 29 september 2021.
^ Barnafödandet i Sverige minskar: ”Överraskande”, Sveriges Television, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Medellivslängden i Sverige”. Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/manadsstatistik--riket/befolkningsstatistik-2021/. Läst 8 oktober 2021.
^ ”Befolkningstäthet (invånare per kvadratkilometer), folkmängd och landareal efter region och kön. År 1991 - 2021”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101C/BefArealTathetKon/. Läst 22 februari 2022.
^ ”Tätorter i Sverige”. Arkiverad från originalet den 27 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220527083916/https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/miljo/tatorter-i-sverige/. Läst 27 maj 2022.
^ ”Befolkningsstatistik i sammandrag 1960–2017”. Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkningsstatistik-i-sammandrag/. Läst 8 augusti 2018.
^ ”Statistikdatabasen - tabell”. www.statistikdatabasen.scb.se. http://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/37493. Läst 25 oktober 2017.
^ ”Tätorter i Sverige”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/miljo/tatorter-i-sverige/. Läst 9 augusti 2021.
^ ”Nu är vi 10 miljoner invånare i Sverige”. SCB. Arkiverad från originalet den 24 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170124065951/http://www.scb.se/sv_/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/behallare-for-nyheter-och-pressmeddelanden/nu-ar-vi-10-miljoner-invanare-i-sverige/. Läst 20 januari 2017.
^ ”Sverige har passerat niomiljonersstrecket - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/456171. Läst 10 juli 2021.
^ ”Befolkningsprognos för Sverige”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/befolkningsprognos-for-sverige/. Läst 10 juli 2021.
^ ”Population projections in the EU” (på engelska). Eurostat. https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?oldid=497115#Population_projections. Läst 25 maj 2022.
^ Befolkningsstatistik: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse. Ny följd. P.A. Norstedt & söner. 1878. https://books.google.se/books?id=TIc_AQAAMAAJ&pg=RA3-PR20&dq=FOLKR%C3%84KNING+1749&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiCxLbD_qTzAhUBS_EDHT3nBccQ6AF6BAgGEAI#v=onepage&q=FOLKR%C3%84KNING%201749&f=false. Läst 29 september 2021
^ Mead, William Richard (1985). Sverige: Ett Land i Tiden. Colour Library Books. ISBN 978-0-86283-308-4. https://books.google.se/books?id=_SnqhENBemwC&q=FOLKR%C3%84KNING+1749&dq=FOLKR%C3%84KNING+1749&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiCxLbD_qTzAhUBS_EDHT3nBccQ6AF6BAgJEAI. Läst 29 september 2021
^ ”tabellverket - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tabellverket. Läst 29 september 2021.
^ ”Sveriges befolkning – från stora familjer till singlar”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2021/befolkning/. Läst 30 november 2021.
^ ”Tabellverket”. Riksarkivet. https://riksarkivet.se/tabellverket. Läst 29 september 2021.
^ Lindgren, Håkan (24 april 2013). ”Katastrofen år 536 visar sig i myterna”. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/kultur/understrecket/katastrofen-ar-536-visar-sig-i-myterna_8115272.svd. Läst 28 april 2013.
^ Ström, Folke: Nordisk Hedendom, Studentlitteratur, Lund 2005, ISBN 91-44-00551-2
^ Eriksson, Benny (9 maj 2016). "Mytisk extremvinter visade sig stämma". SVT Vetenskapens värld. Hämtad 9 augusti 2021.
^ ”Digerdöden | Historiska Museet”. historiska.se. https://historiska.se/upptack-historien/artikel/digerdoden/. Läst 29 september 2021.
^ [a b] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2017. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=7757fb53-cf9f-4c15-a578-d37f0f1c8699. Läst 7 juli 2017.
^ Max Roser (2014). ”Total Fertility Rate around the world over the last centuries”. Our World in Data, Gapminder Foundation. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180807190025/https://ourworldindata.org/grapher/children-born-per-woman?year=1800&country=SWE. Läst 7 augusti 2018.
^ ”Statistics Sweden”. Scb.se. Arkiverad från originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120020534/http://scb.se/en_/. Läst 13 juli 2014.
^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002–2020”. Statistiska centralbyrån. 18 mars 2021. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgGrov/. Läst 17 februari 2022.
^ Ylva Lindahl (16 december 2016). ”Landguiden”. www.landguiden.se. Arkiverad från originalet den 28 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170328163211/http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Sverige/Befolkning-Sprak. Läst 6 februari 2017.
^ Nationalencyklopedin: Valloner
^ ”Personer med utländsk bakgrund”. SCB. https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/personer-med-utlandsk-bakgrund/. Läst 7 april 2020.
^ ”Utländsk/svensk bakgrund”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/table/tableViewLayout1/?rxid=c5a4c8a2-6d1b-4893-b0fa-d0269d0af970. Läst 21 februari 2018.
^ ”Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2019, totalt”. SCB. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/. Läst 8 juli 2020.
^ ”Folkmängden efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FodelselandArK/. Läst 17 mars 2022.
^ ”Svenska kyrkan i siffror”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/statistik. Läst 28 juli 2020.
^ ”Eurobarometer on Social Values, Science and technology 2005 - page 11”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2006. https://web.archive.org/web/20060524004644/http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_225_report_en.pdf. Läst 5 maj 2007.
^ ”Sverige - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sverige#religion. Läst 22 maj 2018.
^ ”Utrikespolitiska institutet, Landguiden”. Arkiverad från originalet den 28 november 2016. https://web.archive.org/web/20161128054120/http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Sverige/Religion. Läst 14 januari 2017.

Externa länkar

[47aa5194a39be105360cff2e65c96c5da75f1a6f-1] Unesco-institutet för statistik, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[:1-2] ”Medellivslängden i Sverige”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/medellivslangd-i-sverige/. Läst 29 september 2021.

[f07126d9adbf50c9991a474cf26efb0801e45767-3] Barnafödandet i Sverige minskar: ”Överraskande”, Sveriges Television, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[:0-4] ”Medellivslängden i Sverige”. Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/manadsstatistik--riket/befolkningsstatistik-2021/. Läst 8 oktober 2021.

[5] ”Befolkningstäthet (invånare per kvadratkilometer), folkmängd och landareal efter region och kön. År 1991 - 2021”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101C/BefArealTathetKon/. Läst 22 februari 2022.

[6] ”Tätorter i Sverige”. Arkiverad från originalet den 27 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220527083916/https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/miljo/tatorter-i-sverige/. Läst 27 maj 2022.

[7] ”Befolkningsstatistik i sammandrag 1960–2017”. Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkningsstatistik-i-sammandrag/. Läst 8 augusti 2018.

[statistikdatabasen.scb.se-8] ”Statistikdatabasen - tabell”. www.statistikdatabasen.scb.se. http://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/37493. Läst 25 oktober 2017.

[9] ”Tätorter i Sverige”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/miljo/tatorter-i-sverige/. Läst 9 augusti 2021.

[scb.se-10] ”Nu är vi 10 miljoner invånare i Sverige”. SCB. Arkiverad från originalet den 24 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170124065951/http://www.scb.se/sv_/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/behallare-for-nyheter-och-pressmeddelanden/nu-ar-vi-10-miljoner-invanare-i-sverige/. Läst 20 januari 2017.

[11] ”Sverige har passerat niomiljonersstrecket - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/456171. Läst 10 juli 2021.

[12] ”Befolkningsprognos för Sverige”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/befolkningsprognos-for-sverige/. Läst 10 juli 2021.

[13] ”Population projections in the EU” (på engelska). Eurostat. https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?oldid=497115#Population_projections. Läst 25 maj 2022.

[14] Befolkningsstatistik: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse. Ny följd. P.A. Norstedt & söner. 1878. https://books.google.se/books?id=TIc_AQAAMAAJ&pg=RA3-PR20&dq=FOLKR%C3%84KNING+1749&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiCxLbD_qTzAhUBS_EDHT3nBccQ6AF6BAgGEAI#v=onepage&q=FOLKR%C3%84KNING%201749&f=false. Läst 29 september 2021

[15] Mead, William Richard (1985). Sverige: Ett Land i Tiden. Colour Library Books. ISBN 978-0-86283-308-4. https://books.google.se/books?id=_SnqhENBemwC&q=FOLKR%C3%84KNING+1749&dq=FOLKR%C3%84KNING+1749&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiCxLbD_qTzAhUBS_EDHT3nBccQ6AF6BAgJEAI. Läst 29 september 2021

[16] ”tabellverket - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tabellverket. Läst 29 september 2021.

[17] ”Sveriges befolkning – från stora familjer till singlar”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2021/befolkning/. Läst 30 november 2021.

[18] ”Tabellverket”. Riksarkivet. https://riksarkivet.se/tabellverket. Läst 29 september 2021.

[19] Lindgren, Håkan (24 april 2013). ”Katastrofen år 536 visar sig i myterna”. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/kultur/understrecket/katastrofen-ar-536-visar-sig-i-myterna_8115272.svd. Läst 28 april 2013.

[20] Ström, Folke: Nordisk Hedendom, Studentlitteratur, Lund 2005, ISBN 91-44-00551-2

[21] Eriksson, Benny (9 maj 2016). "Mytisk extremvinter visade sig stämma". SVT Vetenskapens värld. Hämtad 9 augusti 2021.

[22] ”Digerdöden | Historiska Museet”. historiska.se. https://historiska.se/upptack-historien/artikel/digerdoden/. Läst 29 september 2021.

[SCBRegÅldKönÅr-23] [a b] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2017. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=7757fb53-cf9f-4c15-a578-d37f0f1c8699. Läst 7 juli 2017.

[ourworldindata.org-24] Max Roser (2014). ”Total Fertility Rate around the world over the last centuries”. Our World in Data, Gapminder Foundation. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180807190025/https://ourworldindata.org/grapher/children-born-per-woman?year=1800&country=SWE. Läst 7 augusti 2018.

[25] ”Statistics Sweden”. Scb.se. Arkiverad från originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120020534/http://scb.se/en_/. Läst 13 juli 2014.

[26] ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002–2020”. Statistiska centralbyrån. 18 mars 2021. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgGrov/. Läst 17 februari 2022.

[landguiden-27] Ylva Lindahl (16 december 2016). ”Landguiden”. www.landguiden.se. Arkiverad från originalet den 28 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170328163211/http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Sverige/Befolkning-Sprak. Läst 6 februari 2017.

[28] Nationalencyklopedin: Valloner

[29] ”Personer med utländsk bakgrund”. SCB. https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/personer-med-utlandsk-bakgrund/. Läst 7 april 2020.

[30] ”Utländsk/svensk bakgrund”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/table/tableViewLayout1/?rxid=c5a4c8a2-6d1b-4893-b0fa-d0269d0af970. Läst 21 februari 2018.

[31] ”Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2019, totalt”. SCB. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/. Läst 8 juli 2020.

[32] ”Folkmängden efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FodelselandArK/. Läst 17 mars 2022.

[33] ”Svenska kyrkan i siffror”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/statistik. Läst 28 juli 2020.

[EUROBAROMETER-34] ”Eurobarometer on Social Values, Science and technology 2005 - page 11”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2006. https://web.archive.org/web/20060524004644/http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_225_report_en.pdf. Läst 5 maj 2007.

[35] ”Sverige - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sverige#religion. Läst 22 maj 2018.

[36] ”Utrikespolitiska institutet, Landguiden”. Arkiverad från originalet den 28 november 2016. https://web.archive.org/web/20161128054120/http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Sverige/Religion. Läst 14 januari 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]

[28]

[29]

[30]

[31]

[32]

[33]

[34]

[35]

[36]