Guantánamobasen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om den amerikanska militärbasen. För andra betydelser, se Guantánamo (olika betydelser).

Koordinater: 19°55′N 75°10′V / 19.917°N 75.167°V / 19.917; -75.167

Karta över Kuba med Guantánamobasen markerad.
Satellitbild över Guantánamobukten.

Guantánamobasen, egentligen Guantanamo Bay Naval Base (förkortat GTMO, ofta kallad ”Gitmo”), är en amerikansk militärbas belägen cirka 15 kilometer söder om staden Guantánamo vid Guantánamobukten på sydöstra Kuba. Basen som funnits sedan 1903 används sedan 2002 som fängelse för misstänkta terrorister, samt för terrorister som ej kan återlämnas till sina hemländer eftersom de riskerar dödsstraff i sina hemländer.

Historia[redigera | redigera wikitext]

År 1898 förklarade USA krig mot Spanien och anföll Kuba som då var under spanskt styre i det så kallade spansk-amerikanska kriget. Sedan dess har det funnits amerikansk närvaro i bukten. Efter att USA vunnit kriget blev Kuba en amerikansk lydstat. 1903 hyrde USA basen på obestämd tid av Kuba.

Fidel Castro tog makten i Kuba 1959. Kuba har under Castro försökt återta basen flera gånger (men misslyckats): exempelvis var det under Kubakrisen 1962 ett av Castros krav och 1964 ströp Kuba basens vattenförsörjning. USA betalar hyra varje år, men Kuba vägrar lösa in checkarna. Kuba anser att hyresavtalet inte gäller, eftersom det kom till under militärt tryck. USA anser att Castroregimen inte är Kubas legitima ledning, då Castro är en diktator.

Roll[redigera | redigera wikitext]

Flygbild.

Bukten är alltjämt utgångspunkt för ett stort antal kubaner som flyr till USA. Den kubanska regeringen har också därför klargjort att den ej rent militära användningen som uppsamlingsläger för flyktingar och fängelse för presumtiva terrorister eller bedrivande av kommersiella inrättningar (McDonald’s- och Subway-restauranger och en bowlinghall) framstår som avtalsbrott. Avtalet inskränker användningen till militära ändamål.

Då Kuba på 1960-talet ströp basens ström- och vattenförsörjning, ombesörjs detta sedan dess av USA medelst skepps- och flygtransporter. För att minska dieselgeneratorernas bränsleförbrukning installerades år 2005 fyra vindkraftverk.[1] En egen avsaltningsanläggning framställer dricksvatten. Bukten är omsluten av en 28 km lång gränszon med 44 torn och ett minfält.

Basens ursprungliga militära betydelse som påfyllnadsbas för den amerikanska flottans kol-, vatten- och ammunitionsberoende ångfartyg försvann med ångsjöfarten. Att delar av basen sedan 2002 använts som fångläger hänger samman med att USA:s civila jurisdiktion inte direkt omfattar militärrättsligt avgränsade områden utanför amerikanskt territorium.[förtydliga]

Till följd av jordbävningskatastrofenHispaniola i januari 2010 tjänade Guantánamobasen som logistisk bas för Operation Unified Response, de amerikanska stridskrafternas hjälpaktion. Det möjliggjordes bland annat av skytteltrafik med transportflygplan Grumman C-2 Greyhound i till hangarfartyget USS Carl Vinson (CVN-70) och en katamaranfärja i snabb skytteltrafik till sjöss. Kuba gav evakueringsflyg tillstånd att flyga över kubanskt territorium i samband med det.

Fängelse för terrorister[redigera | redigera wikitext]

Fångar på Guantánamobasen (januari 2002).

Efter USA:s invasioner av Afghanistan och Irak i början av 2000-talet används basen sedan 11 januari 2002 som fängelse för personer med misstänkt koppling till al-Qaida.[2]

Denna fångenskap, som hålls utan rättegångar eller formella brottsanklagelser och med tortyrliknande metoder, har mött mycket internationell kritik och anses av bland andra Amnesty International, Human Rights Watch, Röda korset och Center for Constitutional Rights bryta mot de mänskliga rättigheterna,[3][4][5][6] och Genèvekonventionen. Högsta domstolen i USA beslutade i juni 2006 att det var olagligt att ställa Guantánamofångarna inför militärdomstol eftersom det ansågs strida mot folkrätten. Då stiftades en speciell lag i september 2006 som gav USA rätten att ställa Guantánamofångarna inför speciella militärtribunaler (military commissions).[7] Lagen innebär bland annat att viss bevisning som framkommit under tortyr kan användas som bevisning, att hemlig bevisning tillåts utan att den tilltalade kan ta del av bevisningen och att den tilltalade inte kan åberopa Genèvekonventionen i domstol.[7][8]

Några dagar efter att Barack Obama tillträtt som USA:s president undertecknades i slutet av januari 2009 en förordning om att fängelset skulle stängas inom ett år.[9][10][11] Redan under valrörelsen 2008 kritiserade Obama fånglägret.[12][13] Fortfarande (februari 2014) är dock fängelset verksamt. I april 2011 uppgav Amnesty International att det fanns 172 fångar på basen.[14]

Wikileaks började den 24 april 2011 att publicera hemliga dokument om Guantánamobasens fängelse och hävdade att dokumenten visar att blott några tiotal av de 779 personer som hållits fängslade där uppriktigt anklagats för terrorism.[15]

Flertalet av fångarna har terroristkoppling, men som ej formellt är anklagade för terrorism. Många av dessa kan inte utvisas till sina hemländer, då de riskerar dödsstraff i sina hemländer och USA vill inte ge dem uppehållstillstånd i USA, då de har terroristkopplingar.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”The Department of Navy Debuts Largest Wind Energy Project To Date” (på engelska). US Naval Facilities Engineering Command. https://portal.navfac.navy.mil/portal/pls/portal/APP_PAO.PRESS_RELEASE_FULL_DYN.show?p_arg_names=newsid&p_arg_values=1185. Läst 30 mars 2010. 
  2. ^ Therner, Bengt (10 januari 2007). ”Fem år i fångläger utan rättslig prövning”. Sveriges Radio. Arkiverad från originalet. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=1137246. 
  3. ^ ”Amnestys Guantanamoindex”. Amnesty International. http://web.amnesty.org/pages/guantanamobay-index-eng. [död länk]
  4. ^ Lewis, Neil A. (30 november 2004). ”Red Cross Finds Detainee Abuse In Guantánamo” (på engelska). The New York Times. http://nytimes.com/2004/11/30/politics/30gitmo.html?ei=5094&en=8d107165e454d8b6&hp=&ex=1101877200&adxnnl=1&partner=homepage&adxnnlx=1101843681-+nTyVVJpq8yXt1yEg4X28g. Läst 17 juli 2012. 
  5. ^ ”US acknowledges torture at Guantanamo; in Iraq, Afghanistan – UN” (på engelska). Forbes.com. http://www.forbes.com/work/feeds/afx/2005/06/24/afx2110388.html. Läst 29 maj 2008. 
  6. ^ Cohn, Marjorie. ”Injustice at Guantanamo: Torture Evidence and the Military Commissions Act” (på engelska). Jurist.law.pitt.edu. JURIST Legal News and Research. http://jurist.law.pitt.edu/forumy/2008/02/injustice-at-guantanamo-torture.php. Läst 29 maj 2008. 
  7. ^ [a b] Babington, Charles; Weisman, Jonathan (29 september 2006). ”Senate Approves Detainee Bill Backed by Bush” (på engelska). The Washington Post. http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2006/09/28/AR2006092800824.html. Läst 17 juli 2012. 
  8. ^ ”Document - USA: Military Commissions Act of 2006 - Turning bad policy into bad law” (på engelska). Amnesty International. 29 september 2006. http://www.amnesty.org/en/library/asset/AMR51/154/2006/en/53468ad9-d3eb-11dd-8743-d305bea2b2c7/amr511542006en.html. Läst 15 augusti 2011. 
  9. ^ [död länk]http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3561&a=876356&rss=1399
  10. ^ Guantanamo stängs inom ett år”. Svenska Dagbladet. 22 januari 2009. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/guantanamo-stangs-inom-ett-ar_2358875.svd. Läst 16 augusti 2011. 
  11. ^ Klart att Guantanamo ska stängas”. Svenska Dagbladet. 22 januari 2009. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/klart-att-guantanamo-ska-stangas_2362981.svd. Läst 16 augusti 2011. 
  12. ^ ”Obama Wants Guantanamo Trials” (på engelska). Sky News. 10 november 2008. http://news.sky.com/skynews/Home/World-News/Barack-Obama-Guantanamo-Bay-Prisoner-Trials-President-Elect-Plans-US-Terror-Trials/Article/200811215148045?f=rss. Läst 17 juli 2012. 
  13. ^ Bruce, Mary (11 januari 2009). ”Obama: Gitmo Likely Won't Close in First 100 Days” (på engelska). ABC News. http://abcnews.go.com/ThisWeek/Economy/story?id=6619291&page=1. 
  14. ^ ”Leaked Guantánamo files highlight need for fair trials and accountability” (på engelska). amnesty.org. Amnesty International. 26 april 2011. http://www.amnesty.org/en/for-media/press-releases/leaked-guant%C3%A1namo-files-highlight-need-fair-trials-and-accountability-2011-. Läst 15 augusti 2011. 
  15. ^ Worthington, Andy (25 april 2011). ”Wikileaks avslöjar hemliga dokument om alla fångar i Guantanamo Bay” (på engelska). Wikileaks.org. Wikileaks. http://wikileaks.org/Wikileaks-avslojar-hemliga.html. Läst 16 augusti 2011. 

Källor[redigera | redigera wikitext]


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]