Guggenheimmuseet, Bilbao

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Guggenheimmuseet i Bilbao.
Museet har fasader i glas, titan och kalksten.

Guggenheimmuseet i Bilbao är ett konstmuseum för modern och samtida konst i Bilbao i Spanien, beläget vid floden Nervión i stadens centrum. Byggnaden ritades av den kanadensisk-amerikanske arkitekten Frank Gehry och invigdes 1997.

Guggenheimmuseet har uppmärksammats för sin djärva, originella arkitektur i dekonstruktivistisk stil. Byggnaden kom att bli ett turistmål i sig och anses ha medverkat till en ekonomisk uppgång i staden, något som givit upphov till den den så kallade Bilbaoeffekten – att en arkitektoniskt framstående byggnad leder till en stadsomvandling.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

1991 ville den baskiska regeringen renovera Bilbaos förfallna hamnkvarter som tidigare varit stadens huvudsakliga inkomstkälla. Som en del av förnyelseplanen ansökes till Guggenheimstiftelsen om tillstånd att uppföra ett Guggenheimmuseum.[1] Museibyggnaden invigdes 1997 som ett samarbetsprojekt mellan Guggenheimstiftelsen och Baskien.[2]

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Byggnaden är uppbyggd av en serie, till synes, slumpmässigt komponerade morfiska[förtydliga] volymelement, klädda i högreflekterande titan som ger hela byggnaden något av en aura under dagtid. Dessa volymer definierar de olika rummen och utställningshallarna i byggnaden. Denna komplexa stil, som blivit något av ett signum för Frank Gehry, har till stora delar skapats genom CAD-programmet CATIA[1] och datorsimuleringar.

Omdömen[redigera | redigera wikitext]

Byggnadens kurvor var avsedda att verka slumpmässiga. Arkitekten sade att "kurvornas slumpmässighet är designade för att fånga ljuset".[3] När det öppnades för allmänheten 1997 blev museet snabbt hyllat som en av världens mest spektakulära byggnader, byggd i en dekonstruvistisk stil, även om Gehry inte hänför sig till den arkitektoniska riktningen.[källa behövs] 2007 kallade arkitekten Philip Johnson byggnaden för "den mest framstående byggnaden i vår tid".[4]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]