Hoppa till innehållet

Guldvingad sparv

Från Wikipedia
Guldvingad sparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAmerikanska sparvar
Passerellidae
SläkteArremon
ArtGuldvingad sparv
A. schlegeli
Vetenskapligt namn
§ Arremon schlegeli
AuktorBonaparte, 1851
Utbredning

Guldvingad sparv[2] (Arremon schlegeli) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Guldvingad sparv är en vackert tecknad sparv. Hanen har kontrasterande svart huvud, lysande gul näbb och vitt på strupe och undersida. Vidare är den ljusgrå på manteln, gulgrön på rygg och övergump, grå på vingar och stjärt samt, som gett arten dess namn, guldgula skuldror. Honan har mattare färgad näbb och beigetonad undersida. Lätet är ett ljust "zeut, zeut, zeee".

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Guldvingad sparv förekommer i norra Sydamerika i Colombia och Venezuela. Den delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp[4][5][6][7] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.[7]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Guldvingad sparv hittas i både torra och fuktiga skogar samt buskig ungskog. Där ses den i födosöka enstaka eller i par i undervegetationen.

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den tyske ornitologen Hermann Schlegel (1804-1884).[8]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Arremon schlegeli Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
  5. ^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
  6. ^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes) Arkiverad 9 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine.. Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
  7. ^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]