Hoppa till innehållet

Gullbergs landsfiskalsdistrikt

Från Wikipedia
Gullbergs landsfiskalsdistrikt
landsfiskalsdistrikt
LandSverige
LänÖstergötlands län
Inrättat1 januari 1918[1]
UtbrutetMjölby landsfiskalsdistrikt (1941)
(Normlösa landskommun och Västerlösa landskommun)

Valkebo landsfiskalsdistrikt (1952)
(Björkebergs landskommun och Kaga landskommun)
InförlivatLinköpings landsfiskalsdistrikt (1941)
Lösings landsfiskalsdistrikt (1952)
(Kimstads landskommun)

Söderköpings landsfiskalsdistrikt (1952)
(Gistads landskommun och Skärkinds landskommun)

Valdemarsviks landsfiskalsdistrikt (1952)
(Skärkinds landskommun)
Upphört30 september 1952[2]
Uppgått iValkebo landsfiskalsdistrikt[2]
Omfattning
Norsholms landskommun (–)
Vreta klosters landskommun
Åkerbo landskommun (–)
Östra Skrukeby landskommun ()
Törnevalla landskommun ()
Östra Hargs landskommun ()
Lillkyrka landskommun ()
Rystads landskommun ()
Kaga landskommun ()
Björkebergs landskommun (–)
Flistads landskommun (–)
Ljungs landskommun (–)
Stjärnorps landskommun (–)
Västerlösa landskommun (–)
Normlösa landskommun (–)
Redigera Wikidata

Gullbergs landsfiskalsdistrikt var 1918-1952 ett landsfiskalsdistrikt i Östergötlands län, bildat när Sveriges indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 januari 1918, enligt beslut den 7 september 1917.[3] Distriktet upphörde den 1 oktober 1952 (enligt beslut den 25 september 1952) genom sammanslagning med Valkebo landsfiskalsdistrikt, som även blev namnet på det nya distriktet. Dock skulle inom det nya distriktet vara anställda två landsfiskaler, av vilka den ene skulle vara polischef och åklagare och den andre utmätningsman.[4][5]

Landsfiskalsdistriktet låg under länsstyrelsen i Östergötlands län.[3]

Ingående områden[redigera | redigera wikitext]

När Sveriges nya indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 oktober 1941 (enligt kungörelsen den 28 juni 1941) överfördes kommunerna Normlösa och Västerlösa till Mjölby landsfiskalsdistrikt. Samtidigt tillfördes kommunerna Lillkyrka, Östra Skrukeby, Törnevalla, Östra Harg, Rystad och Kaga från det upplösta Linköpings landsfiskalsdistrikt.[6] När Sveriges nya indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 januari 1952 (enligt kungörelsen 1 juni 1951) ändrades distriktets omfattning.[7]

Från 1918[redigera | redigera wikitext]

Gullbergs härad:

Vifolka härad:

Från 1 oktober 1941[redigera | redigera wikitext]

Gullbergs härad:

Hanekinds härad:

Åkerbo härad:

Från 1 januari 1952[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svensk författningssamling 1917:687: Transumt av Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse till Kungl. Maj:ts befallningshavande i samtliga län, angående rikets indelning i fögderier och landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 7 december 1917.
  • Svensk författningssamling 1941:682: Kungl. Maj:ts kungörelse angående rikets indelning i landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 28 juni 1941.
  • Svensk författningssamling 1951:316: Kungl. Maj:ts kungörelse om rikets indelning i landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 1 juni 1951.
  • Svensk författningssamling 1952:647: Transumt av Kungl. Maj:ts brev til länsstyrelsen i Östergötlands län angående ändrad indelning av länet i landsfiskalsdistrikt. (Stockholms slott den 25 september 1952.)

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SFS 1917:687 : Transumt av Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse till Kungl. Maj:ts befallningshavande i samtliga län, angående rikets indelning i fögderier och landsfiskalsdistrikt, 7 september 1917.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkräkningen den 1 november 1960 : IV folkmängd inom särskilda områden, utlänningar m. m., SCB, 1962, s. 30, 39, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 99. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, IV, Folkmängd inom särskilda områden, utlänningar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1962. sid. 30 & 39. https://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FFolk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna%2FFolkr%C3%A4kningen%201910-1960%2FFolkr%C3%A4kningen%201960%20(SOS)%2FFolkrakningen-1960_04.pdf. Läst 2 juli 2023 
  5. ^ SFS 1952:647
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 109. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 129. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folkr%C3%A4kningen%201910-1960/Folkr%C3%A4kningen%201950%20(SOS)/Folkrakningen-1950_1.pdf. Läst 30 juni 2023