Gulstrupig skogssångare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gulstrupig skogssångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Yellow-throated Warbler 2.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSkogssångare
Parulidae
SläkteSetophaga
ArtGulstrupig skogssångare
S. dominica
Vetenskapligt namn
§ Setophaga dominica
Auktor(Linnaeus, 1766)
Synonymer
Dendroica dominica
Hitta fler artiklar om fåglar med

Gulstrupig skogssångare[2] (Setophaga dominica) är en nordamerikansk fågel i familjen skogssångare inom ordningen tättingar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Gulstrupig skogssångare är med en kroppslängd på 13–14 centimeter en kraftig skogssångare, välproportionelig i formen och med relativt tjock och lång näbb. Den är karakteristiskt kraftigt tecknad i grått, svart och gult: grå ovansida med vita vingband, vit undersida, gul strupe, svart kind, vitt ögonbrynsstreck och en vit fläck på sidan av halsen. Könen är i princip lika där honan bara är något blekare i färgerna.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Gulstrupig skogssångare delas upp i tre underarter i två grupper med följande utbredning:[3]

Vissa behandlar arten istället som monotypisk.[5] Tidigare behandlades bahamaskogssångare (S. flavescens) som en underart till gulstrupig skogssångare.

     Häckningstid     Året runt     Vintertid

Gulstrupig skogssångare är en mycket sällsynt gäst i Europa, med ett enda fynd i Azorerna.[6]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades den tillsammans med ett stort antal andra arter i släktet Dendroica. DNA-studier[7] visar dock att rödstjärtad skogssångare (Setophaga ruticilla) är en del av denna grupp. Eftersom Setophaga har prioritet före Dendroica inkluderas numera alla Dendroica-arter i Setophaga.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Gulstrupig skogssångare trivs i högväxta träd i låglänt gammelskog, antingen i tallskog eller i sumpskog med plataner och sumpcypress.[4][8] Vintertid påträffas den i liknande miljöer, men även i ungskog, parker, trädgårdar och bland palmer.[8][4] Fågeln födosöker ofta efter insekter upp-och-ner likt en nötväcka.[8]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Det är huvudsakligen honan som bygger det skålformade boet som placeras uppe i trädkronorna nära grentoppar eller i hängande spansk mossa.[4] Däri lägger hon tre till fem ägg som ruvas i tolv till 13 dagar.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Mellan 1966 och 2014 tros arten ha ökat sitt bestånd med 50%.[9] Världspopulationen uppskattas till två miljoner vuxna individer.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Setophaga dominica Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 2016-12-11.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b c d e] Yellow-throated Warbler Faktablad om gulstrupig skogssångare på allaboutbird.org
  5. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  6. ^ Fynd av gulstrupig skogssångare i Västpalearktis på Tarsiger.com
  7. ^ Lovette, I.J., J.L. Pérez-Emán, J. Sullivan, R.C. Banks, I.Fiorentino, S. Córdoba-Códoba, M. Echeverry-Galvis, F.K. Barker, K.J. Burns, J. Klicka, S.M. Lanyon, and E. Bermingham (2010), A comprehensive multilocus phylogeny for the wood-warblers and a revised classification of the Parulidae (Aves), Mol. Phylogenet. Evol. 57, 753-770.
  8. ^ [a b c] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 45. ISBN 0-679-45120-X 
  9. ^ [a b] Partners in Flight (2017). Avian Conservation Assessment Database. 2017.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]