Gustaf de Vylder
| Gustaf de Vylder | |
 | |
| Född | 14 december 1827[1] Hedvigs församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 30 juni 1908[3][4][5] (80 år) Nottebäck med Granhults församling[3], Sverige |
| Begravd | Nottebäcks kyrka[6] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Forskningsresande[2][4], konstnär, författare, xylograf |
| Släktingar | Louis de Vylder (syskon) Maria Ribbing (syskon)[4] |
| Redigera Wikidata | |
._The_journal_of_Gustaf_de_Vylder.jpg)
Adolf Gustaf Magnus de Vylder, född 14 december 1827 i Hedvigs församling i Norrköping, död 30 juni 1908 i Nottebäck, var en svensk forskningsresande, författare, konstnär och xylograf.
Han var son till språkläraren Carl Louis de Vylder och Maria Christina Ahlborg och bror till Louis de Vylder och Maria Ribbing.
De Vylder avlade lantmätarelevexamen men lämnade denna verksamhet 1844 för att arbeta med xylografi. Fram till 1871 var han verksam som xylograf vid bland annat Norstedt & Söner och Bonniers förlag. Förutom naturvetenskapliga arbeten medverkade han i illustreringen av kalendern Svea och veckotidningen Svenska arbetaren. Som författare skrev han några lustspel och barnböckerna Djurpanorama och Den lille Aesopus 1859 som han illustrerade med kolorerade träsnitt. Som forskningsresande bedrev han naturvetenskapliga studier särskilt i entomologi. Han kunde med hjälp av statsunderstöd resa till Sydamerika och Afrika 1871–1875, han företog ytterligare en resa till Afrika 1879-1887. Föremålen och insekterna han hemförde tillföll delvis Naturhistoriska riksmuseet.
De Vylder är representerad vid Kungliga biblioteket med tre träsnittsporträtt ur Tartuffe.
De Vylders far Carl Louis de Vylder som invandrade från Belgien under napoleonkrigen utgav en Kort underättelse om sättet att måla orientaliskt snabbmåleri i Norrköping 1843. I förordet garanterar han att med 8 timmars undervisning och detta sammandrag, kan äfen den i ritning och målning helt oerfarne verkställa målningar på både papper, träd siden, sammet, stramalj, marmor och alabaster.
Mankells bok Vindens son bygger på historien om insektsforskaren Gustaf de Vylders afrikanske fosterson Josef de Vylder som kom med honom till Sverige 1875.[7]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Svenskt konstnärslexikon del II sid 54, Allhems Förlag, Malmö.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Norrköpings Hedvigs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00270/C/2 (1776-1832), bildid: C0017235_00195, sida 373, läs online, läst: 6 juni 2019, ”(December),14,16,....,Adolph Gustaf Magnus”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, De Vylder, Adolf Gustaf Magnus, f. 1827 i Norrköpings Hedvig Östergötlands län, Naturforskare, läs onlineläs online, läst: 7 juni 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Nottebäcks kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/VALA/00275/F I/2 (1895-1936), bildid: 80001598_00060, sida 49, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 6 juni 2019, ”21,Juni,30,1,,Adolf Gustaf Magnus”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Bouppteckningar Uppvidinge häradsrätts arkiv (SE/VALA/01597) F II:61, nr HT/57 Bild 7220 / sid 57 (AID: v499140.b7220.s57), läs online och läs online, läst: 10 juni 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Biographical Database of Southern African Science, Gustav De Vylder.[källa från Wikidata]
- ^ Gustaf de Vylder, läst: 6 juni 2019.[källa från Wikidata]
- ^ ”Fostergosse, 1800-tal”. Världskulturmuseerna. https://www.varldskulturmuseerna.se/projekt/afrika-pagar/afrosvenskar-i-historien2/fostergosse-1800-tal/. Läst 5 oktober 2022.
|