Gustaf af Sillén

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Gustav af Sillén)
Hoppa till: navigering, sök
Gustaf af Sillén står som arkitekt bakom Uddevalla kyrkas nyklassiska stil. Kyrkan nyinvigdes 1811 efter en förödande stadsbrand 1806. Bilden visar kyrkans huvudingång vid en fritrappa i väster. Den uppvisar en klassisk portik av sandsten med kolonner och halvpilastrar under en trekantsgavel med lunettfönster

Gustaf af Sillén, född 7 mars 1762 på Eka i Lillkyrka socken, död 9 februari 1825 på Långdunker i Södermanland, var en svensk arkitekt. Han var son till kanslirådet Georg Vilhelm af Sillén (1724–1794) och Brita Johanna Lagerstam. Fadern hade varit legationssekreterare i Istanbul under åren 1750–1761 och förvärvade ingående kännedom om turkiska förhållanden. Han fick kansliråds namn, heder och värdighet.

Inom fortifikationskåren, vid vilken Gustaf af Sillén ingick såsom volontär 1775, hade han uppnått löjtnantsgraden, när han 1802 tog avsked och erhöll kaptens namn, heder och värdighet. Sex år tidigare hade han blivit utnämnd till hovintendent och ledamot av Konstakademien och förordnades 1816 till skattmästare vid samma akademi. Under ungdomsåren blev han elev vid Målar- och bildhuggarakademien. Han gjorde sig bemärkt genom ritningar till Bagges Beskrifning öfver Örebro (1785) och genom etsningsförsök.

Sillén, som 1786 med pension av slottsbyggnadsfonden begett sig på en utländsk studieresa, uppehöll sig i Italien 1788–1793. Där hänfördes han av antikens mästerverk och uppgjorde 1790 i Rom, efter mönster av Pantheon, ritning till en rund kyrka på Skeppsholmen i Stockholm. Han skrev även en mängd konsthistoriska uppsatser som Om byggnadskonsten i Sverige sådan den borde vara och Om det gamla och nya Roms tillväxt med mera.

Hemma fick han emellertid föga tillfälle att utveckla sina konstnärliga idéer, då han mest användes för dekorationsarbeten, bland annat för omgestaltningen och inredningen av Rosersbergs lustslott åt hertig Karl. Uppdraget erhölls 1797 och blev också hans största livsgärning. Allt detta, ännu till stor del bibehållet, vittnar om upphovsmannens goda studier och stilkänsla (den nyantika smakriktningen), men också om en ganska kall och nykter uppfattning. En stor del av hans ritningar för Rosersberg förvaras i Kungliga biblioteket. Han lämnade dessutom ritningar till Uddevalla kyrka och till åtskilliga officersboställen.

Sillén var gift två gånger, första gången 1803 med Kristina Maria von Hermansson och den andra gången 1812 med Gustafva Ulrika Bruncrona. I det senare äktenskapet föddes Abraham Vilhelm af Sillén 7 december 1813 i Stockholm. Sonen blev skriftställare med åtskilliga alster, men även lärare i Hudiksvall och Gävle, samt var under åren 1857–1886 rektor vid Adolf Fredriks lägre elementarläroverk i Stockholm. Abraham Vilhelm af Sillén dog 2 maj 1895 i sistnämnda stad.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.