Gusten Lindberg

Från Wikipedia
Gusten Lindberg
FöddWilhelm Mauritz Gustaf Lindberg
25 april 1852[1]
Katarina församling[2], Sverige
Död15 april 1932[2][1] (79 år)
Solna församling[2][1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningKonstnär, skulptör
Redigera Wikidata

Wilhelm Mauritz Gustaf "Gusten" Lindberg, född 25 april 1852 i Stockholm, död 15 april 1932 i Solna, var en svensk skulptör.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han var son till sjökaptenen Wilhelm Lindberg och Maria Lovisa Norrman. Gusten Lindberg började som lärling hos Henrik Nerpin och elev till Frithiof Kjellberg[3]. Han ingick i den grupp svenska konstnärer som reste till Paris på 1880-talet, där han påverkades av modern, fransk skulptur. Han vistades i Paris 1881-89, där han lärde känna skulptören Per Hasselberg.

Med bland andra Ernst Josephson, Carl Larsson, Eugène Jansson och Richard Bergh ingick han i den kritiska kretsen Opponenterna.

Ett av Gusten Lindbergs mera kända verk är kvinnofiguren Dimman som ursprungligen skapades 1885 i gips i Paris. År 1889 fick han en guldmedalj på världsutställningen i Paris för den. År 1904 högg konstnären en marmorvariant av Dimman som ägs av Nationalmuseum[4]. Först därefter göts "Dimman" som bronsskulptur, som donerades till Stockholms stad av Fredrik Hagström.[5] År 1910 restes den på Strömparterren. Ett andra bronsexemplar köptes av göteborgskrögaren Sophus Petersen, placerades 1914 i Lorensbergsparken i Göteborg och stod där fram till 1964. Numera står den på Trädgårdsföreningen.

Bland övriga verk kan nämnas Vågen (1883, Nationalmuseum)[3], bronsstayetten "Johannes döparen" till dopfunden för Johannes kyrka, Stockholm (1890), Morgonen, Aftonen och fontängruppen Neptunus, alla tre för Hallwylska palatset (1896), samt Komedien (1907, på Dramatiska Teatern)[3]. Hans nära kontakt med Per Hasselberg förde med sig att Gusten Lindberg efter Per Hasselbergs död utförde dennes staty Näckrosen i marmor.[6] Lindberg är representerad vid Nationalmuseum[4], Östersunds museum, Värmlands museum, Göteborgs konstmuseum[7] och Hallwylska palatset[8].

Fotogalleri[redigera | redigera wikitext]

  • Dimman på Strömparterren i Stockholm.
    Dimman på Strömparterren i Stockholm.
  • Neptunus på Hallwylska museets gård i Stockholm.
    Neptunus på Hallwylska museets gård i Stockholm.
  • Morgonen vid entrédörren till Hallwylska museet i Stockholm.
    Morgonen vid entrédörren till Hallwylska museet i Stockholm.
  • Aftonen vid entrédörren till Hallwylska museet i Stockholm.
    Aftonen vid entrédörren till Hallwylska museet i Stockholm.
  • Eco på innergården Strandvägen 7, Stockholm.
    Eco på innergården Strandvägen 7, Stockholm.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Solna kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/1564/F I/12 (1929-1933), bildid: 00045074_00119, sida 116, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 21 januari 2020, ”105,(April),15,1,,Lindberg, Wilhelm Mauritz Gusta? f bildhugg”.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Sveriges dödbok, 18521125 Lindberg, Vilhelm Mauritz Gustaf, läst: 21 januari 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 246 
  4. ^ [a b] Gusten Lindberg i Nationalmuseums samlingar
  5. ^ ”Konst i Gamla stan”. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100802013844/http://www.gamla-stan-stockholm.se/konst-gamla-stan-02.php. Läst 17 juni 2010. 
  6. ^ Nordisk familjebok
  7. ^ Göteborgs konstmuseum
  8. ^ Hallwylska museet

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gusten_Lindberg&oldid=54660653”