Stockholms stad (stadskommun)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om den historiska kommunen. För den nutida kommunen som också använder namnet Stockholms stad, se Stockholms kommun.
Stockholms stad
(1863–1970)
Stockholms stadsvapen
Stockholms stadsvapen
Län Stockholms län
Landskap Uppland, Södermanland
Centralort Stockholm
Kommunkod 0180
Geokod 0100080[1]
Numera del av Stockholms kommun

Stockholms stad var 1863-1970 en stadskommun i Stockholm, underställd Överståthållarämbetet till och med år 1967 och därefter en del av Stockholms län.

Historisk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Stockholms historia

Borgen och slottet Tre Kronor grundades av Birger jarl vid 1200-talets mitt. Stockholm nämns i skrift första gången år 1252 i Skyddsbrevet för Fogdö kloster och fick stadsprivilegier den 1 maj 1436.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Stadsbebyggelsens utbredning inom Stockholms stad 1913.

Staden blev en egen kommun den 1 januari 1863, genom 1862 års kommunalförordningar[2], då Sveriges kommunsystem infördes och Stockholm fick sin första stadsfullmäktigeförsamling. Kungliga Djurgården inkorporerades från Danderyds skeppslag 1868. Brännkyrka landskommun införlivades med Stockholm från den 1 januari 1913. 1916 införlivades Bromma landskommun. 1 januari 1949 inkorporerades såväl Hässelby villastads köping som huvuddelen av Spånga landskommun. Utöver dessa sammanläggningar har mindre områden under åren fogats till Stockholm, såsom Hammarby från Nacka landskommun 1930 en mindre del i norra Bagarmossen från Nacka stad 1959. I samband med Vårbyaffären inkorporerades Skärholmen och Vårberg från Huddinge landskommun 1963. Kyrkhamn överfördes från Järfälla kommun 1975. Hansta överfördes från Sollentuna kommun 1982.[3]

Genom kommunreformen i Sverige 1 januari 1971 ombildades Stockholms stad till Stockholms kommun.

Judiciell tillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Staden hade egen jurisdiktion genom Stockholms rådhusrätt som 1971 ombildades till Stockholms tingsrätt.

Kyrklig tillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Den ursprungliga stadsförsamlingen var Storkyrkoförsamlingen i den gamla staden bildad 1260 ur Solna församling. 1587 utbröts Norrmalms församling (från 1643 benämnd Klara församling) ur Storkyrkoförsamlingen, 1591 utbröts Södermalms församling, från 1654 benämnd Maria Magdalena församling. Ur Klara församling utbröts 1643 utbröts Jakobs församling, 1671 Kungsholms församling, och 1675 Sankt Olofs församling, från 1775 benämnd Adolf Fredriks församling. 1 maj 1907 utbröts ur Jakobs församling Johannes församling. Hedvig Eleonora församling bildades 1672 och ur denna utbröts 1906 Engelbrekts församling och Oskars församling.

Ur Maria Magdalena församling utbröts 1654 Katarina församling och 1925 Högalids församling. Ur Katarina församling utbröts 1917 Sofia församling. Ur Adolf Fredriks församling utbröts 1906 Gustav Vasa församling och S:t Matteus församling. 1925 utbröts ur S:t Görans församling ur Kungsholms församling.

Med staden inkorporeringar på 1900-talet (av Brännkyrka, Bromma och Spånga socknar) följde också motsvarande församlingar som sedan i sin tur delats.

Stadsvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Stockholms stadsvapen

Blasonering: I blått fält ett krönt S:t Erikshuvud av guld.

Vapnet fastställelses av Kungl. Maj:t (regeringen) den 19 januari 1934.[4] Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974[5]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Stockholms stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 187,96 km², varav 182,19 km² land.[6] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1955 och den 1 januari 1958 omfattade staden den 1 november 1960 en areal av 187,04 km², varav 182,19 km² land.[7]

Tätorter i staden 1960[redigera | redigera wikitext]

I Stockholms stad fanns del av tätorten Stockholm[a], som hade 808 484 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 100,0 %.[8]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Stockholms politik

Mandatfördelning i valen 1913–1966[redigera | redigera wikitext]

Valår V S SP C FR FP LP M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1913 29 23 48
29 23 48
100
1915 28 16 56
28 16 56
100
1917 26 12 62
26 12 62
100
1920 4 51 10 35
51 10 35
100 54,6
85 15
1923 7 44 9 40
7 44 9 40
100 39,8
86 14
1927 9 43 4 5 39
9 43 5 39
100 58,4
88
1931 52 5 3 5 35
52 5 5 35
100 65,1
89
1935 1 45 7 14 33
45 7 14 33
100 70,4
87
1938 3 55 2 14 26
55 14 26
100 70,0
78 22
1942 9 46 16 29
9 46 16 29
100 69,5
75 25
1946 17 38 23 22
17 38 23 22
100 74,5
73 27
1950 5 43 35 17
5 43 35 17
100 81,4
73 27
1954 8 41 31 20
8 41 31 20
100 79,8
76 24
1958 6 45 20 29
6 45 20 29
100 78,7
77 23
1962 5 49 23 23
5 49 23 23
100 78,5
73 27
1966 10 38 3 25 24
10 38 25 24
100 80,4
75 25
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tätorten Stockholm var delad mellan flera kommuner:

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bo Öhngren (red.), GEOKOD : en kodlista för den administrativa indelningen i Sverige 1862-1951, Uppsala universitet, 1977, ISBN 91-554-0552-5, licens: CC BY-SA 3.0
  2. ^ Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14)
  3. ^ Söderström, Göran : Stockholm utanför tullarna - 97 stadsdelar i ytterstaden, s. 330, Stockholmia Förlag 2003, ISBN 9170311323
  4. ^ Carl-Axel Rydholm (mars 1998). ”S:t Olof eller S:t Erik?”. http://www.heraldik.se/artiklar/oloferik.html. Läst 22 juni 2008. 
  5. ^ Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, s. 132
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 2. http://www.webcitation.org/6T09ZkyrB. Läst 9 oktober 2014 
  7. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-09-30. sid. 1. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014 
  8. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 15 i pdf:en