Göteborgs handelsbank
| Göteborgs Handelsbank AB | |
 Bankens tidigare huvudkontor på Södra Hamngatan i Göteborg. | |
| Typ | Publikt aktiebolag |
|---|---|
| Huvudkontor | Södra Hamngatan 17-21 Göteborg, Sverige |
| Nyckelpersoner | Louis Fraenckel |
| Bransch | Affärsbank |
| Tjänster | Finansiella tjänster |
| Historik | |
| Grundat | 1897 |
| Grundare | Louis Fraenckel |
| Bildat av | Industribanken Nordiska Handelsbanken |
| Uppköpt av | Skandinaviska Banken Jordbrukarbanken |
| Upplöst | 1949 |
Göteborgs Handelsbank var en svensk affärsbank som bildades 1897. Initiativtagare var Stockholms Handelsbanks vd Louis Fraenckel. Den upphörde 1949 då en del gick upp i Skandinaviska Banken och en del Jordbrukarbanken.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Fraenckel, som ansåg det olämpligt att banken var direkt ägare av bankkontor utanför Stockholm, hade åren innan grundat och slutit samarbetsavtal med Jönköpings handelsbank, Skånska handelsbanken samt Sundsvalls Handelsbank för att ta vara på det uppsving för det ekonomiska livet som gjorde att efterfrågan på banktjänster steg. Samarbetsavtalet löpte ut 1903 utan att förnyas, och därefter agerade banken mer självständigt.
Fusioner
[redigera | redigera wikitext]År 1903 tog banken över Svenljunga folkbank och 1906 genomfördes en större fusion med Jönköpings handelsbank.
Under 1910-talet tog banken över ett antal mindre banker:[1]
- Halmstads bankaktiebolag, 1910.
- Gränna kreditbolag
- Eksjö folkbank, 1914.
- Södra Vadsbo kreditbolag
- Mullsjö kreditbolag, 1916.[2]
- Orusts lån- och sparkassa, 1916.[2]
- Getinge sparbank, 1917.
- Sörby kreditbolag
- Götene kreditbolag
- Hamburgsunds lån- och sparkassa, 1919.
Nordiska Handelsbanken
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Nordiska Handelsbanken
Banken utvecklades väl under krigsåren och 1919 fusionerades man med Industribanken under namnet Nordiska Handelsbanken. Med Industribanken följde ett flertal tyngande affärer, och den nya banken tvingades 1925 till rekonstruktion med hjälp av Kreditkassan som därefter kom att äga halva banken. Efter rekonstruktionen återtog man namnet Göteborgs Handelsbank.[3]
Uppdelning
[redigera | redigera wikitext]1949 såldes Göteborgs handelsbank till Skandinaviska Banken, men 14 av dess kontor överfördes till Jordbrukarbanken (som tidigare också rekonstruerats av AB Kreditkassan av år 1922) och genom sammanslagningen bildades 1951 Sveriges Kreditbank.[4]
Göteborgs handelsbanks kontor delades upp enligt vad som nedan redovisas:[5]
- Skandinaviska banken tog över kontoren i Ellös, Falköping, Floby, Fritsla, Gnosjö, Gravarne och Bäckevik, Grimsås, Götene, Habo, Hunnebostrand, Jönköping, Kinna, Kinnared, Kungälv, Lerum, Lysekil, Moholm, Mullsjö, Munkedal, Mårdaklev, Partille, Sandhem, Smålands Burseryd, Strömstad, Tranemo, Unnaryd, Åsarp, Ulricehamn
- Göteborgs bank tog över kontoren i Halmstad, Oskarström, Ljungskile, Svenljunga
- Jordbrukarbanken tog över kontoren i Alingsås, Borås, Falkenberg, Mariestad, Mölndal, Skövde, Tranås, Uddevalla, Varberg, Stockholm och fyra kontor i Göteborg.[6]
Som ett led i detta genomfördes en byteshandel när dessa tre banker och även Wermlands enskilda bank även växlade några av de kontor de dittills hade.
Huvudkontor
[redigera | redigera wikitext]Banken startade i hyrda lokaler på Södra Hamngatan 25. 1901 köpte man det Gibsonska huset på Södra Hamngatan 17 vilket revs. Efter arkitekten Ernst Krügers ritningar restes 1904-1905 en fyra våningar hög barockfasad av granit. Den glasövertäckta bankhallen placerades på innergården. Efter fusionen med Industribanken 1919 tillkom även grannfastigheten på Södra Hamngatan 19-21. Här restes 1921-25 en ny bankbyggnad i 1920-talsklassicism ritad av Arvid Fuhre och Conny Nyquist.[7]
Lokalkontor
[redigera | redigera wikitext]1914-1915 uppförde banken fastigheten på Skeppsbron 4 i Göteborg som banklokal och kontor.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Nordiska Handelsbanken i Projekt Runeberg
- ^ [a b] Göteborgs handelsbank 1916, Svenska Dagbladet, 28 februari 1917
- ^ Oskar Broberg - Svenska värden, En studie av riskkapital och industriell omvandling 1916-25 Ekonomisk-historiska institutionen (Handelshögskolan Göteborgs universitet)
- ^ Från världskrig till världskrig (Sveriges Riksbank) s.287
- ^ Omfattande filialbyten affärsbankerna emellan, Svenska Dagbladet, 13 juli 1949
- ^ AB Jordbrukarbankens kontor den 30/11 1949, Utredning angående överflyttning av viss del av Riksbankens rörelse till en statlig affärsbank m.m., SOU 1950:6, 49-50
- ^ Andersson, Henrik O.; Bedoire, Fredric (1981). Bankbyggande i Sverige. Stockholm: Liber Förlag. sid. 337. Libris 7260267. ISBN 91-38-05745-X