Svenljunga
- För andra betydelser, se Svenljunga (olika betydelser).
| Svenljunga | |
| Tätort Centralort | |
Internathusen på Naturbruksgymnasiet Svenljunga. | |
| Land | |
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Svenljunga kommun |
| Distrikt | Svenljunga-Ullasjö distrikt |
| Koordinater | 57°29′46″N 13°6′37″Ö / 57.49611°N 13.11028°Ö |
| Area | |
| - tätort | 448 hektar (2023)[1] |
| - kommun | 987,14 km² (2019)[2] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 3 717 (2023)[1] |
| - kommun | 10 597 (2026)[3] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 8,3 inv./hektar |
| - kommun | 11 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Svenljunga |
| Postnummer | 512 00 |
| Riktnummer | 0325 |
| Tätortskod | T5060[4] |
| Beb.områdeskod | 1465TC106 (1960–)[5] |
| Geonames | 2670044 |
|
Ortens läge i Västra Götalands län.
| |
| Wikimedia Commons: Svenljunga | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Svenljunga är en tätort i Västergötland, centralort i Svenljunga kommun i Västra Götalands län. Svenljunga ligger vid Ätran.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Administrativa tillhörigheter
[redigera | redigera wikitext]Svenljunga var och är kyrkby i Svenljunga socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Svenljunga landskommun. Landskommunen ombildades 1946 till Svenljunga köping som 1971 uppgick i Svenljunga kommun där Svenljunga sedan dess är centralort.[6]
I kyrkligt hänseende hörde Svenljunga före 1992 till Svenljunga församling, därefter till Svenljunga-Ullasjö församling och från 2006 till Svenljungabygdens församling.[7]
Orten ingick till 1948 i Kinds tingslag därefter till 1971 i Kinds och Redvägs tingslag. Från 1971 till 1996 ingick orten i Sjuhäradsbygdens domsaga och från 1996 ingår Svenljunga i Borås domkrets.[8]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Svenljunga 1960–2020[9] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 2 570 | |||
| 1965 | 2 443 | |||
| 1970 | 2 786 | |||
| 1975 | 3 189 | |||
| 1980 | 3 412 | |||
| 1990 | 3 519 | 421 | ||
| 1995 | 3 679 | 433 | ||
| 2000 | 3 405 | 436 | ||
| 2005 | 3 379 | 436 | ||
| 2010 | 3 418 | 438 | ||
| 2015 | 3 592 | 433 | ||
| 2020 | 3 773 | 444 | ||
Byggnader
[redigera | redigera wikitext]Svenljunga kyrka är byggd i Karl Johansstil och uppfördes 1829. Den äldre träkyrkan var från 1717.

Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Bankväsende
[redigera | redigera wikitext]Svenljunga församlings sparbank grundades 1862 och ombildades 1893 till en folkbank, Svenljunga folkbank. Folkbanken övertogs 1902 av Göteborgs handelsbank som därmed etablerade sig på orten.[10] En ny sparbank, Svenljunga sparbank, grundades 1906 men även denna övertogs av en privatbank, nämligen Bankaktiebolaget Södra Sverige 1916. Den tredje och sista sparbanken att grundas i Svenljunga var Svenljunga pastorats sparbank som grundades 1917 och uppgick i Borås sparbank 1954.
Södra Sverige blev snart Svenska Handelsbanken som blev långvarig på orten. År 1949 övertogs Göteborgs handelsbanks kontor av Göteborgs bank.[11] Götabanken lämnade Svenljunga senare under 1900-talet.
Den 3 maj 2021 stängde Handelsbanken sitt kontor.[12] Därefter var Sparbanken Sjuhärad ensam bank på orten.
Skolor
[redigera | redigera wikitext]I Svenljunga finns ett Naturbruksgymnasium (Naturbruksgymnasiet Svenljunga), Mogaskolans grundskola samt Landboskolans grundskola för förskola och lågstadiet.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2026, SCB, 12 maj 2026, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, SCB, läs online, läst: 13 januari 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ↑ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ↑ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ↑ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ↑ Göteborgs handelsbank i Svenljunga Arkiverad 25 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Borås Tidning, 22 december 1902
- ↑ Omfattande filialbyten affärsbankerna emellan, Svenska Dagbladet, 13 juli 1949
- ↑ ”Handelsbanken stänger tre kontor i Sjuhärad”. Borås DLY. 14 januari 2021. Arkiverad från originalet den 30 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210330082736/https://www.borasdly.se/nyheter/handelsbanken-stanger-tre-kontor-i-sjuharad-5a2f7729/.
| |||||||||||||||||||||||||
