Hälsoekonomi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Hälsoekonomi är ett område inom nationalekonomin, inom vilket man analyserar hälsa och sjukvård med hjälp av vanligt förekommande ekonomisk teori och empiri, eller med metoder specifikt utvecklade för området. En av de mest kända tillämpade metoderna inom hälsoekonomi är hälsoekonomiska utvärderingar.

Hälsoekonomiska utvärderingar[redigera | redigera wikitext]

Syftet med hälsoekonomiska utvärderingar är att ge beslutsfattare underlag då de behöver välja mellan olika metoder. Utvärderingarna innehåller kostnader och effekter som är förknippade med metoderna[1]. I analysen jämförs metodernas kostnader och effekter som en kvot, kallad kostnadseffektivitetskvoten (på engelska: ICER, Incremental cost-effectiveness ratio)[2]

Kostnadseffektivitetskvoten

Perspektiv[redigera | redigera wikitext]

Hälsoekonomiska analyser utförs vanligen ur ett specifikt perspektiv. Vilket perspektiv som väljs avgör vilka kostnader som man tar hänsyn till. Exempelvis kan analysen göras utifrån en betalares perspektiv, då inkluderas endast kostnader som är relevanta för denna betalare, exempelvis ett sjukhus. Analysen kan också göras utifrån ett samhällsperspektiv, då inkluderas också så kallade indirekta kostnader (exempelvis produktionsbortfall eller kostnaden som uppstår när anhöriga vårdar den sjuke i hemmet). Partiella hälsoekonomiska analyser med samhällsperspektiv, studier som enbart undersöker kostnader och bortser från hälsoeffekter, benämns ofta samhällskostnadsstudier (på engelska Cost-of-Illness studier, COIs)

Effekter[redigera | redigera wikitext]

Med effekter menas vanligen antal levnadsår eller kvalitetsjusterade levnadsår, men andra utfall är också möjliga.

Diskontering[redigera | redigera wikitext]

Kostnader och effekter diskonteras vanligen med 3 % i Sverige, baserat på TLV rekommendationer [3] , men procentsatsen skiljer sig mellan länder. För att effekter och kostnader som nära i tiden skall värderas högre än eventuella vinster långt fram, då dessa är mer osäkra. Baksidan med diskontering är att exempelvis vacciner missgynnas, den stora kostnader är vi vaccinationstillfället medan vinsterna kan ligga flera decennium fram i tiden.

Modeller[redigera | redigera wikitext]

Kostnader och effekter i hälsoekonomiska utvärderingar skattas ibland genom ett beslutsträd, markov kohort modell, mikrosimulering eller diskret simulering.

Myndigheter[redigera | redigera wikitext]

I Sverige använder sig TLV av hälsoekonomiska analyser, då ett beslut skall fattas huruvida ett läkemedel skall omfattas av förmån eller inte. Liknande myndigheter i Europa är NICE i England, IQWIG i Tyskland AIFA i Italien och CVZ i Nederländerna. Även SBU har ofta ett avsnitt om hälsoekonomiska aspekter[4] rapporter som granskar hälso- och sjukvårdens vetenskapliga underlag. Inom trafiksäkerhet och uppföljning av olyckor finns en lång svensk tradition av att studera samhällskostnader.[5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”SBUs metod -avsnitt Hälsoekonomi”. http://www.sbu.se/sv/var-metod/. Läst 5 december 2016. 
  2. ^ Drummond m fl, M (2015). Methods for the economic evaluation of health care programmes. (4:e upplagan). Oxford, Oxford University Press. ISBN 978-0-19-966588-4 
  3. ^ ”Tandvårds och läkemedelsförmånsnämndens allmänna råd om ekonomiska utvärderingar, 2015:1”. http://www.tlv.se/Upload/Lagar_och_foreskrifter/TLVAR_2015_1.pdf. Läst 5 december 2016. 
  4. ^ Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Metodbok, kapitel om Hälsoekonomi
  5. ^ Sara Olofsson 2008. Cost of illness, Teoretisk genomgång. Nationellt centrum för lärande från olyckor, NCO 2008:4.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]